OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om reglerna om undantag från kommunicering och delgivning i domstol som kan tillämpas i mål om betalningssäkring. Du får också reda på när Skatteverket bör yrka att domstolen ska göra sådana undantag.

Allmänna regler om kommunicering med part

I FPL finns regler om handläggningen i domstol. Innan ett mål avgörs av domstolen ska part ha fått kännedom om vad som tillförts målet genom annan än parten själv och ha fått tillfälle att yttra sig över det om det inte finns sådana skäl som anges i 10 § andra stycket 4 FPL (18 § FPL).

Enligt 10 § FPL ska motpart få del av en ansöknings- eller besvärshandling eller annan handling genom vilken handläggningen av ett ärende inleds. Motparten ska föreläggas att svara inom en viss tid. Undantag från denna regel får göras bl.a. om en underrättelse avsevärt skulle försvåra genomförandet av beslutet (10 § andra stycket 4 FPL).

Tidgare regler i lagen om betalningssäkring

I BtsL fanns en särskild bestämmelse om att den betalningsskyldige hade en ovillkorlig rätt att yttra sig före ett beslut om betalningssäkring om det inte var så kallad fara i dröjsmål. Om det var fara i dröjsmål behövde kommunicering inte ske före förvaltningsrättens beslut. Med fara i dröjsmål menas att det finns omständigheter som avsevärt kan försvåra eller t.o.m. riskera att helt omintetgöra en senare verkställighet (prop. 1978/79:28 s. 148).

Kommunicering i mål om betalningssäkring enligt SFL

I SFL finns inte några särskilda regler om att den betalningsskyldige har rätt att yttra sig om det inte är fara i dröjsmål. Av förarbetena till SFL framgår att det med hänsyn till att ett beslut om betalningssäkring i princip alltid går att ändra inte har ansetts nödvändigt att hantera frågan om fara i dröjsmål med interimistiska beslut. I stället kan domstolen på begäran av Skatteverket med stöd av 10 § andra stycket 4 FPL besluta om betalningssäkring utan att part har underrättats (prop. 2010/11:165 s. 920 samt SOU 2009:58 s. 1201 ff.). Domstolen kan även med stöd av 46 kap. 13 § andra stycket SFL förordna att den betalningsskyldige ska underrättas om beslutet först i samband med verkställigheten om det finns risk för att den betalningsskyldige undanskaffar egendomen som ska betalningssäkras.

Vad avgör om Skatteverket ska begära att kommunicering inte ska ske?

Det är risken för att den betalningsskyldige undanskaffar egendom som är avgörande för bedömningen av om det finns en fara. Det är i sådana fall som Skatteverket bör yrka att kommunicering inte ska ske eller att beslutet ska delges först i samband med KFM:s verkställighetsförrättning.

När kan kommunicering underlåtas?

Redan när det finns en risk för att en viss del av den egendom som kan komma att tas i anspråk genom betalningssäkring kommer att undanskaffas, finns det skäl för att inte kommunicera med part.

När ska kommunicering ske?

Om egendom till ett värde motsvarande hela skattekravet har tagits i förvar av granskningsledaren kan verkställighet av beslutet om betalningssäkring inte riskeras genom att egendom undanskaffas. Då finns det ingen fara i dröjsmål och den betalningsskyldige måste i sådana fall underrättas. Det gäller även när det framstår som uppenbart att den betalningsskyldige inte äger ytterligare egendom utöver den som redan har tagits i förvar. Skatteverket ska då naturligtvis inte yrka att kommunicering inte ska ske. Den betalningsskyldige får på detta sätt möjlighet att i ett tidigt skede erbjuda sig att ställa säkerhet för fordringen och på så sätt undvika den offentlighet som annars uppkommer i samband med betalningssäkring.

Uttryckligt yrkande

Skatteverket måste i sin ansökan om betalningssäkring yrka att den betalningsskyldige inte ska underrättas för att förvaltningsrätten ska underlåta kommunicering. Ett sådant yrkande måste motiveras.

Kommunicering efter beslut om betalningssäkring

Om förvaltningsrätten meddelar beslut om betalningssäkring utan föregående kommunicering ska förvaltningsrätten ge den betalningsskyldige tillfälle att yttra sig över beslutet inom en viss tid. Domstolen ska även upplysa den betalningsskyldige om hans eller hennes rätt att begära att beslutet ska upphävas (46 kap. 10 § andra stycket SFL).

Underrättelse om domstolens beslut

Enligt 9 § BtsL skulle ett beslut om betalningssäkring alltid delges den betalningsskyldige. I SFL finns inget krav på att beslutet måste delges. Av 46 kap. 13 § första stycket SFL framgår endast att den betalningsskyldige omedelbart ska underrättas om beslutet. Det är förvaltningsrätten som avgör på vilket sätt den betalningsskyldige ska underrättas. Enligt 47 § FPL ska delgivning användas om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske eller när det i övrigt är påkallat med hänsyn till omständigheterna. I förarbetena har detta tolkats så att förvaltningsrätten bör delge ett beslut om betalningssäkring som gått den betalningsskyldige emot. Däremot är det knappast motiverat med delgivning om förvaltningsrätten har avslagit Skatteverkets ansökan om betalningssäkring (prop. 2010/11:165 s. 432 f).

Undantag från kravet på omedelbart underrättelse

Om det finns risk för att den betalningsskyldige undanskaffar egendom som kan betalningssäkras gäller inte kravet på omedelbar underrättelse. I sådana fall får underrättelse ske i samband med att betalningssäkringen verkställs (46 kap. 13 § andra stycket SFL). Genom den nya lydelsen i SFL tydliggörs vad risken ska avse. Kopplingen till förutsättningarna för förvarstagande i 46 kap. 16 § SFL blir också tydligare. Lydelsen knyter också bättre an till KFM:s möjlighet enligt 4 kap. 12 § andra stycket UB att inte underrätta en gäldenär innan en utmätning sker. En sådan underrättelse behövs inte om det finns risk att gäldenären undanskaffar eller förstör egendom eller saken i övrigt brådskar (se prop. 2010/11:165 s. 914).

På grund av betalningssäkringens speciella karaktär och syfte blir det i praktiken mera regel än undantag att begära tillämpning av bestämmelserna om uppskjuten kommunicering och underrättelse. Det ligger i sakens natur att det finns en risk att den betalningsskyldige, om kommunicering och underrättelse sker, saboterar eller helt omintetgör den kommande verkställigheten genom att före förrättningen undanskaffa egendom.

Om den betalningsskyldige ska underrättas om beslutet först i samband med verkställigheten och förvaltningsrätten har beslutat att delgivning ska ske, ska KFM anlitas för delgivningen (17 kap. 8 § SFF).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förvaltningsprocesslag (1971:291) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter [1] [2]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Utsökningsbalk (1981:774) [1]

Propositioner

  • Proposition 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m.m. [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2]

Övrigt

  • SOU 2009:58 [1]