OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Redovisningen ligger till grund för beskattningen. Inom vissa områden inom inkomstbeskattningen finns ett samband mellan hur en post eller transaktion har behandlats i redovisningen och hur den sedan beskattas.

Sambandet enligt inkomstskattelagen

Redovisningen ligger till stor del till grund för beskattningen av resultatet från näringsverksamheten. När det finns ett samband mellan hur en företeelse behandlas i redovisingen och hur beskattningen sedan sker kallas det för det kopplade området. Sambandet gäller främst periodisering av inkomster och utgifter, d.v.s. vid vilken tidpunkt en inkomst ska tas upp respektive en utgift ska dras av (periodiseringsfrågan).

Sambandet har även betydelse för principer för värdering av tillgångar och skulder. Vilka intäkter som är skattepliktiga respektive skattefria och vilka kostnader som är avdragsgilla respektive icke avdragsgilla regleras av allmänna eller särskilda skatteregler (omfångsfrågan) (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 179). I klassificeringsfrågan som också har en stor betydelse för omfångsfrågan spelar dock redovisningen en stor roll.

Sambandet mellan redovisning och beskattning regleras i 14 kap. 2–6 §§ IL.

God redovisningssed styr

Resultatet i en näringsverksamhet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder och vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkter och utgifter dras av som kostnader det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag (14 kap. 2 § IL). God redovisningssed styr vid vilken tidpunkt beskattningen ska ske. Även resultatet för näringsverksamhet som bedrivs av företag som inte är bokföringsskyldiga ska bestämmas enligt god redovisningssed. God redovisningssed styr periodisering och värdering i den omfattningen som det inte finns någon särskild skatteregel.

Om ett företag inte har tagit upp en intäkt eller dragit av en kostnad som borde ha tagits med i redovisningen enligt god redovisningssed ska Skatteverket ändå beakta intäkten eller kostnaden vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten. På så sätt har god redovisningssed en direkt påverkan på omfångsfrågan. Läs om hur det skattemässiga resultatet kan justeras i efterhand.

God redovisningssed är ett vitt begrepp i redovisningssammanhang. Det kan avse t.ex. hur den löpande bokföringen ska ske, klassificering av transaktioner och företeelser liksom värdering av tillgångar, skulder och avsättningar. Vid inkomstbeskattningen används begreppet dock framförallt för att bestämma beskattningstidpunkten i inkomstslaget näringsverksamhet. Den klassificering som företaget har gjort i redovisningen ger dock vägledning vid beskattningen eftersom klarläggande regler i stor omfattning saknas i skatterätten.

Räkenskapernas betydelse

Sambandet kommer även till uttryck genom att resultatet för verksamheten när det gäller beskattningstidpunkten ska utgå ifrån företagets räkenskaper (14 kap. 4 § IL). Räkenskaperna ska vara upprättade i enlighet med god redovisningssed.

Vilka olika samband finns?

Principiellt kan sambandet mellan redovisning och beskattning vid bokslutet beskrivas på följande fyra sätt: ett materiellt samband, ett formellt samband, ett praktiskt samband och inget samband alls.

Formellt samband

Vid ett formellt samband är utgångspunkten för den skattemässiga inkomstberäkningen en särskild skatterättslig reglering. Till den regleringen knyts ett krav på att den redovisningsmässiga behandlingen av transaktionen måste följa den skattemässiga.

Ett exempel på ett formellt samband är räkenskapsenlig avskrivning (18 kap. 14 § IL). Avdragets maximala storlek regleras i skattelagstiftningen (18 kap. 13 § IL). Dessutom är en förutsättning för att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning att avdraget i deklarationen motsvarar avskrivningen i bokslutet och att det redovisade värdet motsvarar det skattemässiga värdet.

Ett annat exempel är avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder för juridiska personer. För att avdrag ska medges krävs att avsättningen bokförs i räkenskaperna (30 kap. 3 § IL).

Materiellt samband

Vid ett materiellt samband är utgångspunkten för inkomstberäkningen redovisningslagstiftningen och god redovisningssed. Redovisningsreglerna är styrande och innebär att om företagets redovisning följer vedertagna redovisningsregler och god redovisningssed accepteras det redovisade resultatet även skattemässigt. Om redovisningen avviker från god redovisningssed ska en korrigering göras så att beskattningen kan grundas på ett redovisningsmässigt korrekt resultat.

Om det finns flera periodiseringssätt som är förenliga med god redovisningssed har företaget en valmöjlighet. Företaget blir dock bundet av den periodisering som valts i räkenskaperna och kan inte vid beskattningen begära en annan periodisering än den som har skett i räkenskaperna. Även Skatteverket blir bundet av den periodisering som företaget har gjort om den är förenlig med god redovisningssed (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 179–180). Om företaget har valt en redovisningsmetod som strider mot god redovisningssed finns ingen bundenhet.

Praktiskt samband

Skatterätten saknar ett eget vinstbegrepp för inkomst av näringsverksamhet och utgår till stora delar från redovisningsrätten t.ex. när det gäller terminologi för olika poster. I inkomstskattelagen saknas också till stora delar den detaljerade reglering som växt fram inom normgivningen på redovisningsområdet. Skatterätten blir på så sätt i mångt och mycket en följd av hur olika transaktioner och poster hanteras inom redovisningen. Även bokslutets betydelse som ögonblicksbild av hur resultatet uppkommit fram till balansdagen är avgörande för det skattemässiga underlaget.

Områden där det inte finns något samband

När det inte finns något samband mellan redovisningen och beskattningen finns det skatteregler som avgör hur en viss transaktion ska beskattas. Det område där det inte finns något samband mellan redovisningen och beskattningen brukar kallas för det icke-kopplade området. Redovisningen och beskattningen har här var sitt regelsystem och det finns ingen som helst koppling mellan dessa system. Företagets bokföring och redovisade resultat saknar helt och hållet relevans vid beskattningen.

Exempel på när inget samband finns är beskattningen av kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet (14 kap. 9 § IL) och avskrivning på byggnad (19 kap. 4 § IL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1] [2]

Referenser inom bokföring & redovisning