OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om vilka räkenskapsår företag som är bokföringsskyldiga enligt BFL kan ha. För att få använda ett visst räkenskapsår krävs i vissa fall tillstånd från Skatteverket. Räkenskapsåret har betydelse för beskattningsåret.

Räkenskapsår motsvarar tolv kalendermånader

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader (3 kap. 1 § första stycket BFL). Med kalendermånader menas hela och obrutna kalendermånader.

Räkenskapsår för fysiska personer, handelsbolag med fysiska personer som delägare m.fl.

Fysiska personer ska ha kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 1 § andra stycket BFL).

Detta gäller också handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller för en del av bolagets inkomst, liksom sådana juridiska personer som förvaltar en samfällighet som är delägarbeskattad (6 kap. 6 § andra stycket IL), t.ex. en gemensamhetsanläggning.

Brutet räkenskapsår kräver tillståndsprövning

Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller för en del av bolagets inkomst samt juridiska personer som förvaltar en samfällighet som är delägarbeskattad ska ha kalenderår som räkenskapsår. Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan tolvmånadersperiod (brutet räkenskapsår) än kalenderår får utgöra räkenskapsår (3 kap. 2 § BFL). Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader. Det finns alltså elva olika brutna räkenskapsår.

Skatteverkets tillståndsprövning är mycket restriktiv. Tillstånd kan exempelvis ges om ett handelsbolag ingår i en koncern som sedan tidigare har ett annat räkenskapsår än kalenderår. Koncernen som helhet ska ha en omfattande verksamhet, medan verksamheten i handelsbolaget ska vara ringa. Det är Skatteverkets västra region som handlägger samtliga ansökningar om ändring av räkenskapsår.

Sanktioner om brutet räkenskapsår tillämpas utan tillstånd

Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid mot 3 kap. 1 § andra stycket BFL får Skatteverket förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (3 kap. 7 § BFL).

Fysisk person som bedriver jordbruk

En fysisk person som driver jordbruk kan äga ett aktiebolag som också driver jordbruk. Om den fysiska personen har mer än hälften av rösterna i aktiebolaget är ägaren moderföretag och aktiebolaget dotterföretag i en koncern. Om moderföretaget, d.v.s. den fysiska personen, är skyldig att upprätta en koncernredovisning ska alla koncernföretag ha samma räkenskapsår.

Med koncern menas detsamma som i 1 kap. 4 § ÅRL. Det typiska koncernfallet är att ett moderföretag innehar mer än hälften av rösterna i en juridisk person. Ett koncernförhållande kan dock uppstå även på grund av avtal.

Om skyldighet att upprätta koncernredovisning inte föreligger, får bolaget ha brutet räkenskapsår trots att ägaren (moderföretaget) har kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 5 § tredje stycket BFL).

Räkenskapsår för andra företag

Andra företag, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med enbart juridiska personer som delägare eller stiftelser, får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår, så kallat brutet räken­skapsår (3 kap. 1 § tredje stycket BFL).

Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader. Det finns alltså elva olika brutna räkenskapsår.

Banker, hypoteksinstitut och för­säk­rings­företag ska dock alltid ha kalenderår som räkenskapsår, utom då bokförings­skyldigheten inträder eller upphör (3 kap. 8 § BFL).

Särskilt om aktiebolag och ekonomiska föreningar

Aktiebolagslagen innehåller vissa bestämmelser om räkenskapsår. Räkenskapsåret ska framgå av bolagsordningen (3 kap. 1 § första stycket ABL). Ändringar av bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. Ett sådant beslut ska genast anmälas för registrering och får inte verkställas förrän det har registrerats hos Bolagsverket (3 kap. 45 §§ ABL). Motsvarande bestämmelser finns för ekonomiska föreningar (2 kap. 2 § och 7 kap. 14 § EFL).

Räkenskapsårets längd när verksamheten påbörjas

För samtliga bokföringsskyldiga enligt BFL gäller att när verksamheten påbörjas och bokföringsskyldigheten inträder får räkenskapsåret vara antingen kortare eller längre än tolv månader. Räkenskapsåret får dock vara längst 18 månader (3 kap. 3 § BFL).

Räkenskapsårets längd när verksamheten avslutas

För samtliga bokföringsskyldiga enligt BFL gäller att när bokföringsskyldigheten upphör så får räkenskapsåret förkortas men inte förlängas (3 kap. 3 § BFL).

Räkenskapsår för flera verksamheter

Ett företag som bedriver flera verksamheter ska tillämpa samma räkenskapsår för dessa verksamheter (3 kap. 4 § BFL).

Räkenskapsår för koncernföretag

Företag som ingår i samma koncern ska ha samma räkenskapsår (3 kap. 5 § BFL). Om omläggning av räkenskapsår behöver göras för att uppfylla kravet på samma räkenskapsår inom koncernen krävs inget tillstånd från Skatteverket (3 kap. 6 § BFL). BFN har i BFNAR 2002:12 Tolkning av koncernbegreppet vid bedömningar som sker enligt bokföringslagen förtydligat koncernbegreppet.

Om det finns synnerliga skäl kan Skatteverket ge tillstånd för företag i en koncern att tillämpa olika räkenskapsår (3 kap. 5 § BFL).

Särskilda skäl för olika räkenskapsår i en koncern

Skatteverket har t.ex. gett tillstånd i de fall då ett företag har haft stora svårigheter att samordna sina verksamheter då svenska och utländska företag gått samman. En koncern och dess företag har också fått tillstånd att använda olika räkenskapsår då ett försäkringsbolag – som enligt lag måste tillämpa kalenderår som räkenskapsår – ingick i koncernen.

Ett företag behöver inte tillstånd från Skatteverket för att företagen i koncernen ska få lägga om sina räkenskapsår för att få samma räkenskapsår (3 kap. 6 § BFL). Så kan vara fallet när en koncern köper ett nytt företag som inte har samma räkenskapsår som resten av företagen i koncernen. Det nya företaget kan utan tillstånd från Skatteverket lägga om sitt räkenskapsår så att det överensstämmer med övriga företag i koncernens räkenskapsår. I dessa fall kan det bli aktuellt att lägga om från ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår utan tillstånd från Skatteverket.

Tillstånd för att lägga om räkenskapsåret

Omläggning av räkenskapsår får i princip bara ske efter tillstånd från Skatteverket (3 kap. 6 § BFL). Tillståndet omfattar andra bokföringsskyldiga än fysiska personer, handelsbolag där någon fysisk person beskattas för resultatet och juridiska personer som förvaltar samfällighet och är av det slag som avses i 6 kap. 6 § andra stycket IL (SKV M 2011:23).

Tillstånd krävs t.ex. när ett aktiebolag vill lägga om räkenskapsåret från ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår, eller från kalenderår till brutet räkenskapsår.

Räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § BFL får dock läggas om utan sådant tillstånd när det handlar om

  • omläggning till kalenderår,
  • omläggning för att alla företag i koncernen ska få samma räkenskapsår,
  • omläggning för att ett företags olika verksamheter ska få samma räkenskapsår.

Särskilda skäl krävs för omläggning i vissa fall

För att Skatteverket ska ge sitt tillstånd till omläggning av räkenskapsår bör starka skäl krävas (SKV A 2011:28).

I det allmänna rådet anges att redovisnings- och revisionsbyråernas arbetsbelastning endast i undantagsfall kan motivera att tillstånd ges. Lokala förhållanden kan medföra att tillstånd medges. Så kan t.ex. vara fallet när det på en ort finns en begränsad tillgång till redovisningskonsulter och revisorer.

Tillstånd bör även medges av företagsekonomiska skäl. I det allmänna rådet framgår bl.a. att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar.

Tillstånd bör även enligt det allmänna rådet ges till aktiebolag som har börjat bedriva verksamhet utan att tidigare har gjort det.

Följande företag bör i normalfallet inte medges tillstånd:

  • företag som har hamnat i obestånd,
  • företag som upprepade gånger har lagt om räkenskapsåret.

Räkenskapsårets längd när räkenskapsåret läggs om

När räkenskapsåret läggs om får räkenskapsåret förkortas eller förlängas. Räkenskapsåret får däremot aldrig vara längre än 18 månader (3 kap. 3 § BFL).

När kan ett beslut om nytt räkenskapsår börja tillämpas?

Bokföringslagen innehåller inga bestämmelser om när ett beslut från Skatteverket om ändrat räkenskapsår får börja tillämpas.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fall som avsåg inkomsttaxeringen för ett aktiebolag bedömt vilket räkenskapsår som vid en omläggning skulle användas vid inkomsttaxeringen (RÅ 1993 ref. 17). Bolaget hade räkenskapsåret 1 juli–30 juni. Bolagsstämman hade i slutet av juni 1988 beslutat att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Det nya räkenskapsåret hade registrerats hos PRV (numera Bolagsverket) i oktober 1988. Bolaget hade anpassat sig till det nya räkenskapsåret genom att förlänga sitt tidigare år till att omfatta även återstoden av kalenderåret 1988. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att bolaget vid 1989 års taxering fick använda det förlängda räkenskapsåret.

Räkenskapsår för aktiebolag som går i konkurs

Ett konkursbeslut innebär att aktiebolagets verksamhet avslutas. Konkursgäldenären får, enligt bestämmelser i konkurslagen, inte bedriva näringsverksamhet och förlorar rådigheten över samtliga tillgångar, vilka i stället ingår i konkursboet. Äganderätten till fastigheter eller andra tillgångar berörs däremot inte. Inte heller bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen påverkas. Ett aktiebolag fortsätter därför civilrättsligt att existera under konkursförfarandet. Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som fanns vid konkursens början (25 kap. 49 § ABL). Aktiebolaget ska även offentliggöra sin årsredovisning genom att lämna in den till Bolagsverket. Det räkenskapsår som aktiebolaget har är registrerat hos Bolagsverket och beslutet om konkurs föranleder i sig inga ändringar av räkenskapsåret.

Räkenskapsår för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag

De kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL ska ha kalenderår som räkenskapsår (1 kap. 7 § ÅRKL respektive 1 kap. 6 § ÅRFL). Dock gäller bokföringslagens regler i 3 kap. 3 § BFL om hur långt ett räkenskapsår får vara när bokföringsskyldigheten inträder respektive upphör.

Överklaga Skatteverkets beslut

Skatteverkets beslut i tillståndsfrågor får överklagas hos förvaltningsrätten (9 kap. 1 § BFL). Förvaltningsrättens beslut får överklagas hos kammarrätten. Det krävs dock prövningstillstånd hos kammarrätten.

Kompletterande innehåll

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen [1]

Domar & beslut

  • RÅ 1993 ref. 17 [1]

Lagar & förordningar

Meddelanden

  • Skatteverkets information om tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen [1]

Övrigt

  • BFNAR 2002:12 Tolkningen av koncernbegreppet vid bedömningar som sker enligt bokföringslagen [1]
  • Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:1) [1]

Referenser inom bokföring & redovisning