Varken deklaration eller andra uppgifter har lämnats

När en deklaration inte har lämnats fattar Skatteverket ett beslut om skönsbeskattning

Om den uppgiftsskyldige inte har lämnat någon deklaration ska Skatteverket fatta ett skönsbeskattningsbeslut (57 kap. 1 § SFL). Vid ett beslut om skönsbeskattning ska skattetillägg tas ut (49 kap. 6 § SFL).

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna fatta ett skönsbeskattningsbeslut när en inkomstdeklaration saknas är att Skatteverket först sänt ut ett föreläggande att lämna deklaration till den uppgiftsskyldige.

Procentsatser och underlag

Skattetillägg ska tas ut med 40 procent på slutlig skatt och med 20 procent på annan skatt vid skönsbeskattning (49 kap. 15 § första stycket SFL).

När den uppgiftsskyldige inte lämnat några uppgifter till ledning för sin beskattning kan bestämmelsen i 49 kap. 15 § andra stycket SFL om beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift inte tillämpas. Detta innebär att det i dessa fall aldrig blir aktuellt att ta ut skattetillägg med några andra procentsatser än 40 respektive 20 procent.

I underlaget för skattetillägg ingår inte skatt som kan bestämmas enligt normalt tillgängligt kontrollmaterial. Med uttrycket bestämmas av avses att kontrollmaterialet är så tydligt att det kan läggas till grund för beskattningen direkt utan utredning. För att skattetillägg inte ska tas ut krävs även att materialet ska ha varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 15 § första stycket 1 b SFL).

Bestämmelsen i 49 kap. 15 § första stycket 1 a SFL att skattetillägg inte ska tas ut på skatt som är hänförlig till uppgifter som den uppgiftsskyldige själv har lämnat blir inte tillämplig eftersom den uppgiftsskyldige inte lämnat några uppgifter. Bestämmelsen blir inte heller tillämplig om den uppgiftsskyldige kommer in med uppgifter efter att Skatteverket skickat en förfrågan till den uppgiftsskyldige eller förelagt denne att lämna en deklaration.

Exempel: inkomstdeklaration har inte lämnats

En uppgiftsskyldig har trots ett föreläggande inte lämnat inkomstdeklaration eller några andra uppgifter till ledning för beskattningen. Skatteverket skönsbeskattar honom eller henne och uppskattar inkomsterna till 200 000 kr i tjänst, varav 70 000 kr enligt kontrolluppgift som lämnats utan föreläggande. Den ”rena” skönsbeskattningen uppgår alltså till 130 000 kr. Om kontrolluppgiften för de 70 000 kr kan läggas till grund för beskattningen utan utredning tas skattetillägg inte ut på detta belopp. Skattetillägget på resterande belopp (130 000 kr) beräknas med 40 procent.

Exempel: arbetsgivardeklaration har inte lämnats

Ett bolag, som är arbetsgivare, har inte lämnat någon arbetsgivardeklaration för den sista redovisningsperioden för det aktuella beskattningsåret och inte heller i övrigt lämnat några uppgifter till ledning för beskattningen. I januari året efter beskattningsåret lämnar bolaget kontrolluppgifter för de anställda och av kontrolluppgifterna framgår det att bolaget borde ha redovisat arbetsgivaravgifter med sammanlagt 266 000 kr och avdragen skatt med sammanlagt 296 000 kr för det föregående beskattningsåret.

I arbetsgivardeklarationerna för beskattningsårets elva första perioder har bolaget redovisat arbetsgivaravgifter med 220 000 kr och avdragen skatt med 263 000 kr. På grund av den uteblivna arbetsgivar­deklarationen skönsbeskattas bolaget den sista redo­visn­ings­perioden. Arbetsgivaravgifterna bestäms till 46 000 kr och avdragen skatt till 33 000 kr. De lämnade kontrolluppgifterna får anses vara normalt tillgängligt kontrollmaterial och arbetsgivaravgifterna och avdragen skatt kan bestämmas med ledning av detta. Skatteverket anser att inget skattetillägg ska tas ut vid kontrolluppgiftsavstämningen.

Föregående års underskott av näringsverksamhet eller tjänst

Om en skönsbeskattning på grund av att en inkomstdeklaration inte har lämnats innebär att ett underskott i näringsverksamhet eller tjänst som fastställts vid ett tidigare år utnyttjas helt eller delvis, ska skattetillägget beräknas på en fjärdedel av det utnyttjade underskottet (49 kap. 16 § andra stycket SFL).

Exempel: föregående års underskott

En uppgiftsskyldig som inte har lämnat någon inkomstdeklaration skönsbeskattas för inkomst av näringsverksamhet med 100 000 kr efter avdrag för avsättning till egenavgifter. Eftersom föregående års underskott på 40 000 ska beaktas blir den skönsmässigt uppskattade höjningen 140 000 kr.

Skattetillägg tas ut dels på överskottet 100 000 kr, dels på en fjärdedel av det ”inrullade” underskott om 40 000 kr som utnyttjas, d.v.s. 10 000 kr.

Exempel: föregående års underskott och det finns kontrolluppgifter

Förutsättningarna är desamma som i exemplet ovan med den skillnaden att den uppgiftsskyldige enligt kontrolluppgifter har tagit ut 50 000 kr från skogskonto och fått 10 000 kr i sjukpenning på grund av annat förvärvsarbete. Eftersom inkomsterna enligt kontrolluppgifterna kan läggas till grund för beskattningen utan utredning ska något skattetillägg inte beräknas för dessa inkomster. Avdrag för avsättning för egenavgifter får inte göras från sjukpenning. Det är därför till den uppgiftsskyldiges fördel om uttaget från skogskontot justeras först och sjukpenningen därefter i enlighet med följande:

Den skatt som skattetillägget ska beräknas på utgörs av skillnaden mellan skatten på det uppskattade beloppet 100 000 kr och skatten på 17 500 kr.

Skattetillägg tas inte ut för obetydliga belopp

Skattetillägg får inte tas ut när den undandragna skatten avser ett obetydligt belopp (49 kap. 10 § första stycket 3 SFL).

Ska skattetillägget tas bort om deklaration kommer in?

Skattetillägget ska undanröjas om en deklaration kommer in till Skatteverket eller till en allmän förvaltningsdomstol inom vissa tidsfrister (49 kap. 7 § första stycket SFL). Om en deklaration kommer in efter nämnda tidsfrister och deklarationen innebär att Skatteverket beslutar att sänka skatten ska skattetillägget räknas om utifrån den sänkta skatten.

Kompletterande innehåll

• Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut.