Vad är PGI och för vilka beräknas PGI?

Vad är PGI?

Pensionsgrundande inkomst, PGI, beslutas av Skatteverket i samband med beskattningen varje år. Bestämmelserna om PGI finns sedan 2011 i socialförsäkringsbalken, SFB. Förarbeten finns i prop. 2008/09:200. Lagreglerna fanns tidigare i lagen om inkomstgrundad ålderspension och överfördes i princip oförändrade till SFB. Förarbetena till den tidigare lagen finns i prop. 1997/98:151.

Skatteverket beräknar och beslutar PGI för varje intjänandeår, dvs. beskattningsår som en person varit försäkrad och haft inkomster som är pensionsgrundande. PGI är normalt arbetsinkomsten upp till ett visst tak minskad med avdragsgilla utgifter i arbetet och med den allmänna pensionsavgiften.

Syftet med PGI

Skatteverket rapporterar varje år till Pensionsmyndigheten vilken PGI som har beslutats för den enskilde. Beslutet används av Pensionsmyndigheten för att räknar fram den enskildes pensionsrätt för den allmänna pensionen. Storleken på PGI och antalet år som PGI beräknas har avgörande betydelse för storleken på den enskildes framtida pension. Varje år räknas och får därför betydelse för pensionen.

Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension som beräknas utifrån de pensionsrätter som fastställs för en försäkrad. Pensionsrätt fastställs årligen och grundas främst på vad som utgör pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. SFB.

Pensionsrätt grundas även på det som kallas pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp beräknas av Pensionsmyndigheten för personer som kan antas ha gått miste om inkomster som är pensionsgrundande (60 kap. SFB).

Pensionsgrundande belopp kan beräknas för

• barnår
• studier
• plikttjänstgöring
• sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Ersättningar och inkomster som är pensionsgrundande är i regel också underlag för socialavgifter enligt SAL och underlag för den allmänna pensionsavgiften.

För vilka beräknas PGI?

PGI beräknas av Skatteverket på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande (59 kap. 2 § SFB). Försäkrad för PGI är den som uppfyller kraven på arbete (4 kap. 2 och 3 §§ SFB). Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad respektive arbetsbaserad del och PGI beräknas för den som arbetar i Sverige (6 kap. 6 § SFB). Det finns inget krav på bosättning i Sverige utan det är tillräckligt att någon har haft inkomster från arbete i Sverige. Det innebär exempelvis att om en person bosatt i Kina tar ett tillfälligt arbete för en svensk arbetsgivare i Sverige några veckor ska PGI beräknas på inkomsten och ligga till grund för framtida pensionsutbetalningar.

Åldersgräns

Det finns vare sig någon nedre eller övre åldersgräns för möjligheten att tjäna in pensionsrätt. Det innebär att även för ett barn som har fått inkomster från arbete ska PGI beräknas, förutsatt att inkomsten uppgår till ett visst lägsta belopp. På samma sätt får den som gått i pension och har tagit ut hel ålderspension PGI beräknad på eventuella arbetsinkomster oavsett ålder. Dock finns här ett viktigt undantag som gäller personer som är födda före 1938. För dessa beräknas inte PGI (59 kap. 6 § SFB). Det beror på att personer födda före 1938 inte alls omfattas av det reformerade pensionssystemet. Enligt det tidigare pensionssystemet beräknades inte PGI från och med det år den försäkrade uppnådde 65 års ålder.

PGI för avlidna

PGI beräknas inte för det år som en person avlider. Undantag gäller dock vid överföring av pensionsrätt. En person kan välja att föra över sin pensionsrätt för premiepension till make, maka eller registerad partner. Anledningen kan vara att man vill föra över pensionsrätt till en make som har låg inkomst och därför kan antas få en låg pension. För det år när den som har begärt sådan överföring avlider ska PGI beräknas (59 kap. 7 § SFB).

Beloppsgräns

För att PGI ska beräknas krävs att summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgår till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp som gäller för intjänandeåret (59 kap. 5 § andra stycket SFB). Det är samma beloppsgräns som vanligen gäller för skyldigheten att lämna inkomstdeklaration (30 kap. 1 § SFL).

Arbete i Sverige

Begreppet arbete i Sverige är centralt för att avgöra om en person är försäkrad och om PGI ska beräknas. Med det avses i första hand förvärvsarbete i verksamhet här i landet (6 kap. 2 § SFB). Det ska vara arbete som rent fysiskt utförs i Sverige. Observera att EU-rätten som gäller för EU:s medlemsstater, EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein samt för Schweiz kan medföra begränsningar av reglerna i svensk rätt (2 kap. 5 § SFB). Om en person p.g.a. av EU-rätten ska omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat är den personen inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner (4 kap. 5 § SFB). PGI ska då inte beräknas även om personen utfört arbete i Sverige. Även avtal med andra stater om social trygghet, socialförsäkringskonventioner, gäller före svensk rätt. Hur de olika regelverken blir tillämpliga kan sammanfattas enligt följande:

• I första hand gäller EU-rätten.
• Om inte EU-rätten ska tillämpas men det finns en socialförsäkringskonvention, gäller konventionen.
• Om vare sig EU-rätten eller en konvention ska tillämpas gäller svensk rätt.

Arbetslandets lag ska tillämpas

Enligt alla regelverken är huvudregeln att en person omfattas av lagstiftningen i det land där personen arbetar. Man säger att arbetslandets lag ska tillämpas. Det finns undantag från den huvudregeln i samband med att en person sänds ut av en arbetsgivare eller annan utgivare för arbete i ett annat land. Personen kan då vara fortsatt omfattad av lagstiftningen i det land vars socialförsäkring personen tillhörde före utsändningen. Ytterligare regler för att bestämma försäkringstillhörigheten finns i EU-rätten.

Regler om vilket lands socialförsäkring som ska tillämpas har betydelse också för i vilket land som socialavgifter ska betalas. Du kan läsa mer om bestämmelserna för vilket lands lagstiftning som ska gälla i olika situationer på sidorna som behandlar socialavgifter i internationella sammanhang.

Hela inkomsten är inte pensionsgrundande

En persons pensionsgrundande inkomst för ett år (intjänandeåret) utgörs av summan av inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbetet för det året. Det finns dock en takregel som säger att vid PGI-beräkningen ska det bortses från inkomster som sammanlagt överstiger 7,5 inkomstbasbelopp under intjänandeåret (59 kap. 4 § andra stycket SFB).

Vid PGI-beräkningen ska avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala (59 kap. 36 § andra stycket SFB). Den allmänna pensionsavgiften är 7 % av inkomsten.

Du kan läsa mer om PGI-taket och om avdrag för allmän pensionsavgift på sidan Hur ska PGI beräknas?

Förfarandet

Skatteverket beslutar om PGI för varje år som en person har varit försäkrad och haft sådana inkomster här i landet som är pensionsgrundande (59 kap. 2 § SFB). Beslutet om PGI finns angivet på beslutet om slutlig skatt för den enskilde (58 kap. 9 § SFB).

Du läsa mer om beslut om PGI samt hur man begär omprövning och överklagar beslutet:

• Beslut om pensionsgrundande inkomst
• Omprövning av beslut om pensionsgrundande inkomst
• Överklagande av beslut om pensionsgrundande inkomst