Vem är skattskyldig?

Den som bedriver verksamheten är skattskyldig

Om skatt ska betalas för avfall som förs in på en sådan anläggning som avses i 1 § LSA, är det den som bedriver verksamheten på anläggningen som är skyldig att betala skatten (7 § LSA).

Den som har den rättsliga och faktiska kontrollen över verksamheten bör anses vara den som bedriver verksamheten enligt 7 § LSA.

Förarbetena till lagen hänvisar till rättspraxis enligt miljöskyddslagstiftningen. Enligt miljöbalken är det den som bedriver en verksamhet som ska söka miljötillstånd. I äldre miljöskyddsregler användes begreppet utövare.

När man i miljöskyddssammanhang har bedömt vem som är utövare av verksamheten har man lagt stor vikt vid vem det är som har den rättsliga och faktiska kontrollen över verksamheten. Lagstiftaren ansåg att det skulle vara lämpligt att använda samma terminologi inom skatteområdet (prop. 1998/99:84 s. 33 och 112). Det finns dock ingen direkt koppling mellan skattskyldighet och tillstånd, utan Skatteverket ska göra en självständig bedömning av vem som är skattskyldig.

Om verksamheten bedrivs av någon annan än tillståndshavaren

Om den som har tillståndet enligt miljöskyddslagstiftningen överlåter verksamheten till någon annan, så att den får den faktiska och rättsliga kontrollen över verksamheten, är det i stället den som blir skattskyldig enligt 7 § LSA.

Om den dagliga driften däremot sköts på entreprenad, utan att den faktiska och rättsliga kontrollen går över på entreprenören, blir däremot inte entreprenören skattskyldig (prop. 1998/99:84 s. 33 och 112).

Om verksamheten inte har miljötillstånd

Det är inte en förutsättning för skattskyldighet enligt LSA att reglerna om miljötillstånd har följts. Även om det inte finns något miljötillstånd för en verksamhet bör det vara möjligt att avgöra vem som bedriver verksamheten. I många fall kan man anse att fastighetsägaren är den som bedriver verksamheten, eftersom man kan anta att han eller hon har kännedom om vad som sker på fastigheten (prop. 1998/99:84 s. 112).