Övriga intäkter

Ränta, royalty och utdelning

Hur ränta, royalty och utdelning ska redovisas beror på vilken normgivning som företaget följer.

K1: förenklat årsbokslut

Ett företag som upprättar förenklat årsbokslut får redovisa ränta samt utdelning från kooperativ förening som intäkt det år som företaget får ränta eller utdelning eller beloppet hålls tillgängligt för företagets räkning. Om de sammanlagda intjänade räntorna som ännu inte finns tillgängliga på kontot överstiger 5 000 kronor ska de dock redovisas som intäkt det år de avser (BFNAR 2006:1 punkt 7.6 respektive BFNAR 2010:1 punkt 7.9).

K2: årsredovisning i mindre företag

Intäktsredovisningen av räntor och utdelning ska ske enligt reglerna i kapitel 6 Rörelseintäkter.Ränta ska redovisas det räkenskapsår som räntan avser (BFNAR 2008:1 punkt 8.6 respektive BFNAR 2009:1 punkt 8.7).

Vinstutdelning, med undantag av utdelning som beräknats i förhållande till den omfattning i vilken andelsägaren har deltagit i företagets verksamhet, ska normalt redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om att utdelning ska lämnas. Vinstutdelning från en ekonomisk förening eller ett noterat företag får redovisas som intäkt när företaget har fått utdelning (BFNAR 2008:1 punkt 8.5 respektive BFNAR 2009:1 punkt 8.6).

En insatsemission ska redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om insatsemissionen ( BFNAR 2008:1 punkt 8.4A respektive BFNAR 2009:1 punkt 8.5).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett företag ska redovisa ersättning i form av ränta, royalty eller utdelning till följd av någon annans användning av företagets tillgångar som intäkt när kriterierna i punkt 2.18 är uppfyllda (BFNAR 2012:1 punkt 23.28).

Ränta ska redovisas som intäkt enligt effektivräntemetoden enligt punkt 11.12. Effektivräntemetoden är en metod för beräkning enligt vilken ränteintäkten ett räkenskapsår är lika med den finansiella tillgångens redovisade värde vid räkenskapsårets början multiplicerat med effektivräntan.

Royalty ska periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning ska redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har säkerställts (BFNAR 2012:1 punkt 23.28).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska redovisa intäkter i enlighet med IAS 18 Intäkter om inte något annat anges i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Ersättning i form av ränta, royalty eller utdelning på grund av annans användning av företagets tillgångar ska redovisas som intäkt när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, och inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IAS 18 punkt 29).

Intäktsredovisning ska enligt IAS 18 punkt 30 ske enligt följande:

• Ränta ska redovisas genom användande av effektivräntemetoden enligt vad som anges i IAS 39, punkt 9.
• Royalty ska periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.
• Utdelning ska redovisas när aktieägarens rätt att få betalning har fastställts.

Ett moderföretag får redovisa anteciperad utdelning och koncernbidrag från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek. Detta gäller om moderföretaget fattat beslut beträffande värdeöverföringens storlek innan dess finansiella rapporter publiceras, (RFR 2 IAS 18 punkt 2).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Huvudregeln är att ett kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa IAS om detta är förenligt med ÅRKL och föreskriften (FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, FFFS 2008:25). Ett institut behöver inte tillämpa en regel i IAS 18 även om den är förenlig med ÅRKL och föreskriften om institutet i stället tillämpar RFR 2. I RFR 2 finns särskilda regler om anteciperad utdelning.

Ett försäkringsföretag bör som huvudregel tillämpa IAS och RFR 2 (FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, FFFS 2008:26, 2 kap.).

Vilka undantag som medges från ÅRFL och vilka regler i FFFS 2008:26 som företagen ska tillämpa framgår av FI:s föreskrifter och allmänna råd om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens, FFFS 2011:27. Några särskilda undantag beträffande intäkter finns inte i FFFS 2011:27.

Medlemsavgifter

Hur medlemsavgifter ska intäktsredovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

En ideell förening och ett registrerat trossamfund ska redovisa en medlemsavgift som intäkt när avgiften betalas till föreningen (BFNAR 2010:1 punkt 7.1). Medlemsavgiften är en avgift till den allmänna föreningsverksamheten och innefattar inte avgifter för en specifik verksamhet, t.ex. terminsavgifter för kurser eller serviceavgifter, och inte heller försäljning till medlemmarna. Sådana intäkter redovisas istället som intäkt vid försäljning av varor.

I det allmänna rådet för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut finns inga regler om medlemsavgifter.

K2: årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar

En medlemsavgift ska redovisas som intäkt fördelad över den period den avser (BFNAR 2009:1 punkt 6.26. )

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Hur medlemsavgifter ska tas upp som intäkt finns endast reglerat i kapitel 37 som ska tillämpas av ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar. Där framgår att en förening ska redovisa en medlemsavgift som intäkt det räkenskapsår den avser (BFNAR 2012:1 punkt 37.11).

Även i övriga företag ska medlemsavgiften i regel redovisas som intäkt det räkenskapsår den avser. I t.ex. en ekonomisk förening där en medlemsavgift kan tas ut får bedömningen om vilket räkenskapsår som intäkten ska redovisas bestämmas med hjälp av kapitel 2 Begrepp och principer. Här framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2012:1 punkt 2.18).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Det finns inga särskilda regler i normgivningen från IASB om när medlemsavgifter ska redovisas som intäkt. Medlemsavgiften ska i regel, liksom i K3, redovisas som intäkt det räkenskapsår den avser. Bedömningen om vilket räkenskapsår som medlemsavgiften ska redovisas som intäkt får bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som värdestegring på en tillgång eller värdeminskning på en skuld redovisas (föreställningsramen punkt 92).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inte reglerat hur intäktsredovisning ska ske av medlemsavgifter i någon av FI:s föreskrifter om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller försäkringsföretag. Ledning kan hämtas från normgivningen från IASB

Gåvor

Hur intäktsredovisning av gåvor ska göras beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

En enskild näringsidkare ska värdera och redovisa en gåva som intäkt till det värde som ska användas som anskaffningsvärde för tillgången vid beskattningen (BFNAR 2006:1 punkt 6.12 [byggnad och markanläggning], punkt 6.22 [mark], punkt 6.35 [maskiner och inventarier] och punkt 6.52 [varor]).

I det allmänna rådet för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut anges att en förening ska redovisa en gåva som intäkt när gåvan överlämnas till föreningen på ett sakrättsligt bindande sätt (BFNAR 2010:1 punkt 7.2). Gåvor är tillgångar, med undantag för bidrag enligt punkt 2.1, som utan krav på ekonomisk motprestation lämnas till en förening från en givare. Som gåvor räknas även förvärv genom testamente( BFNAR 2010:1 punkt 2.3). Intäkten ska motsvara tillgångens anskaffningsvärde beräknat enligt reglerna i punkt 3.6 och kapitel 6 i BFNAR 2010:1. Anskaffningsvärdet beräknas på olika sätt beroende på vilken slags tillgång det är. En gåva av likvida medel tas upp till sitt nominella värde (BFNAR 2010:1 punkt 3.6). I övriga fall ska gåvan värderas till det verkliga värdet vid förvärvstillfället (BFNAR 2010:1 punkt 6.11 [byggnader], punkt 6.20 [mark], punkt 6.32 [maskiner och inventarier], punkt 6.44 [varor] och punkt 6.60 [finansiella placeringar]).

K2: årsredovisning i mindre företag

En gåva får värderas och redovisas som intäkt till det värde som ska användas som anskaffningsvärde för tillgången vid beskattningen (BFNAR 2008:1 punkt 9.10 respektive BFNAR 2009:1 punkt 9.10).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

En gåva ska värderas till tillgångens verkliga värde (BFNAR 2012:1 punkt 17.9 [materiella anläggningstillgångar] och punkt 18.16 [immateriella tillgångar]). För juridiska personer får en gåva värderas till det värde som ska användas som anskaffningsvärde vid beskattningen (BFNAR 2012:1 punkt 17.25 [materiella anläggningstillgångar] och punkt 18.29 [immateriella tillgångar]).

För den ideella sektorn innehåller det allmänna rådet särskilda regler om gåvor i kapitel 36 för stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former och kapitel 37 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar. Kapitlen innehåller en definition på gåva som innebär en gränsdragning mellan gåva och bidrag. En transaktion i vilken en stiftelse respektive en förening tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om stiftelsen respektive föreningen får tillgången eller tjänsten därför att deuppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och har en skuld till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag, i annat fall är det en gåva (BFNAR 2012:1 punkt 36.7 respektive 37.9). En gåva i form av en tjänst får inte redovisas som intäkt (BFNAR 2012:1 punkt 36.9 respektive 37.12). En gåva ska redovisas som intäkt när den tas emot. En gåva som med stöd av 5 kap. 1 § andra stycket BFL inte löpande har bokförts men som finns kvar i stiftelsen respektive föreningen på balansdagen ska redovisas som intäkt per balansdagen (BFNAR 2012:1 punkt 36.12 respektive 37.14). Gåvan ska redovisas till det verkliga värdet när gåvan togs emot (BFNAR 2012:1 punkt 36.10 respektive 37.13). En juridisk person får bestämma anskaffningsvärdet för en tillgång som förvärvats genom gåva till det värde som används beskattningen, under förutsättning att förvärvet sker i en skattepliktig verksamhet. (BFNAR 2012:1 punkt 36.38 respektive 37.35).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Det finns inga särskilda regler i normgivningen från IASB eller RFR om när gåvor ska redovisas som intäkt. Bedömningen om vilket räkenskapsår som en gåva ska redovisas som intäkt får bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen när framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som en värdestegring på en tillgång respektive en värdeminskning på en skuld redovisas (föreställningsramen punkt 92).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inte reglerat hur intäktsredovisning ska ske av gåvor i någon av FI:s föreskrifter om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller försäkringsföretag. Ledning kan hämtas från normgivningen från IASB.

Skadestånd

Hur skadestånd ska intäktsredovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

Ett företag som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa skadeståndsersättning som en intäkt när något av följande är uppfyllt:

• Ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek.
• Företaget kan disponera medlen eller på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomster redovisas som intäkt det år den avser någon av punkterna ovan inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2 respektive BFNAR 2010:1 punkt 7.7).

K2: årsredovisning i mindre företag

Ett skadestånd ska redovisas som intäkt när en överenskommelse om ett belopp har träffats med motparten eller när beloppet är fastställt i en lagakraftvunnen dom eller dom i överinstans med samma utfall som i underinstans (BFNAR 2008:1 punkt 6.25 respektive BFNAR 2009:1 punkt 6.26).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Det finns inga särskilda regler rörande intäktsredovisning av skadestånd i BFNAR 2012:1 utan tidpunkten får bestämmas utifrån den s.k. föreställningsramen i kapitel 2. Där framgår att redovisningen av intäkter är en direkt följd av om, och i så fall till vilket värde, tillgångar och skulder ska redovisas. En intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2012:1 punkt 2.18).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Det finns inga särskilda regler i normgivningen från IASB om när skadestånd ska redovisas som intäkt. Bedömningen om vilket räkenskapsår som skadestånd ska redovisas som intäkt får bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som värdestegring eller värdeminskning på en tillgång respektive skuld redovisas (föreställningsramen punkt 92).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inte reglerat hur intäktsredovisning ska ske av skadestånd i någon av FI:s föreskrifter om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller försäkringsföretag. Ledning kan hämtas från normgivningen från IASB.

Försäkringsersättning

Hur en försäkringsersättning ska intäktsredovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

Ett företag som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa försäkringsersättning som en intäkt när när något av följande är uppfyllt:

• Ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek.
• Företaget kan disponera medlen eller på något annat sätt förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomster redovisas som intäkt det år den avser om någon av punkterna ovan inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2 respektive BFNAR 2010:1 punkt 7.7).

K2: årsredovisning i mindre företag

En försäkringsersättning ska redovisas som intäkt när en händelse har inträffat som omfattas av ett försäkringsavtal och försäkringsföretaget har fattat beslut om ersättning (BFNAR 2008:1 punkt 6.25 respektive BFNAR 2009:1 punkt 6.26). Detta innebär att försäkringsavtalet i kombination med en inträffad skada normalt inte är tillräcklig information för att intäkt ska redovisas. Om en skada har inträffat under räkenskapsåret och företaget får beslut om ersättning först året efter, är beslutet sådan information som undanröjer den osäkerhet som fanns på balansdagen. Har företaget fått beslutet före årsredovisningens undertecknande ska intäkten periodiseras till det år då skadan inträffade.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Det finns inga särskilda regler rörande intäktsredovisning av försäkringsersättning i BFNAR 2012:1 utan tidpunkten får bestämmas utifrån den s.k. föreställningsramen i kapitel 2. Där framgår att redovisningen av intäkter är en direkt följd av om, och i så fall till vilket värde, tillgångar och skulder ska redovisas. En intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2012:1 punkt 2.18).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Det finns inga särskilda regler i normgivningen från IASB om när försäkringsersättning ska redovisas som intäkt. Bedömningen om vilket räkenskapsår som försäkringsersättningen ska redovisas som intäkt får bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som värdestegring eller värdeminskning på en tillgång respektive skuld redovisas (föreställningsramen punkt 92).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Det finns inte reglerat hur intäktsredovisning ska ske av försäkringsersättning i någon av FI:s föreskrifter om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller försäkringsföretag. Ledning kan hämtas från normgivningen från IASB.

Kompletterande innehåll

• Redovisningsrådets och Bokföringsnämndens tidigare normgivning om ränta, royalty och utdelning finns i avsnitt 30 i Handledningen för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305).