När ska skönsbeskattning ske?

Skatteverket skönsbeskattar om deklarationen saknas eller har brister

Skatteverket kan skönsbeskatta fysiska och juridiska personer om de inte har lämnat någon deklaration eller om deklarationen har brister (57 kap. 1 § SFL).

Krav för att deklarationen ska anses lämnad

Det finns tre formkrav som måste vara uppfyllda för att en deklaration ska anses föreligga:

• Uppgifterna ska vara lämnade på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § SFL).
• Uppgifterna ska vara undertecknade av den som är uppgiftsskyldig eller av en behörig ställföreträdare. Uppgifterna får i vissa fall undertecknas av ett ombud (38 kap. 2–3 §§ SFL).
• Deklarationsblanketten ska innehålla någon uppgift till ledning för beskattningen.

Om inte alla tre kraven är uppfyllda har inte någon formellt riktig deklaration lämnats och skönsbeskattning ska därför ske. Ett beslut om beskattning i enlighet med uppgifterna i en deklarationsblankett som inte har undertecknats av en behörig person är således ett skönsbeslut.

Rättsfall: deklaration utan någon uppgift till ledning för beskattningen

HFD har i en vägledande dom ansett att deklarationsskyldigheten inte hade fullgjorts när deklarationsblanketten inte innehöll någon uppgift till ledning för beskattningen. Den uppgiftsskyldige hade visserligen undertecknat deklarationsblanketten men den innehöll inte någon annan uppgift än en upplysning om att deklarationen skulle kompletteras senare (RÅ 1955 ref. 32).

Beviskrav vid skönsbeskattning

Det är Skatteverket som ska visa att förutsättningarna för skönsbeskattning är uppfyllda. Nivån på bevisningen (beviskravet) för att förutsättningarna ska anses uppfyllda är densamma som gäller generellt vid beskattningen d.v.s. sannolikt vid ordinarie beskattning och mycket sannolikt vid efterbeskattning.

När beviskravet för skönsbeskattning är uppfyllt finns det även förutsättningar för att ta ut ett skattetillägg.

Om skönsbeskattningen även innefattar rättelse av en oriktig uppgift ska skattetillägget i denna del beräknas enligt bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig uppgift. För att beräkningen ska ske enligt bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig uppgift måste beviskravet för oriktig uppgift, d.v.s. mycket sannolikt, vara uppfyllt.

Skönsbeskattning när inkomstdeklaration saknas måste föregås av ett föreläggande

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna skönsbeskatta någon för att en inkomstdeklaration inte har lämnats är att Skatteverket sänt ut ett föreläggande till den uppgiftsskyldige att deklarera, och att föreläggandet sedan inte har följts (57 kap. 2 § SFL). Bestämmelsen har ersatt det krav som fanns i taxeringslagen och som innebar att skattetillägg på grund av utebliven inkomstdeklaration endast kunde tas ut om ett föreläggande hade sänts ut till den skattskyldige.

I motsats till vad som gäller vid inkomstbeskattningen krävs det inget föreläggande för att kunna fatta ett skönsbeskattningsbeslut när den uppgiftsskyldige felaktigt inte lämnat någon skattedeklaration. Det krävs inte heller något föreläggande för att kunna ta ut skattetillägg.

Hela beslutet blir ett skönsbeskattningsbeslut

Vid en skönsbeskattning blir hela beslutet ett skönsbeskattningsbeslut oavsett om beslutet delvis baseras på uppgifter som inte är uppskattade.

Det bör observeras att om en skönsbeskattning innefattar en rättelse av en oriktig uppgift ska skattetillägget i den delen beräknas enligt bestämmelserna om beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift.