OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Reglerna om kallelse på okända borgenärer tillämpas bland annat vid likvidationer. En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer, och som inte anmäler sin fordran i tid riskerar att förlora rätten att kräva ut sin fordran.

Ansökan om kallelse på okända borgenärer

Reglerna om kallelse på okända borgenärer finns i lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, LKOB.

En ansökan om kallelse på okända borgenärer görs hos Kronofogden eller, om ansökan avser ett aktiebolag, hos Bolagsverket. Den som ansöker om kallelsen ska även skicka med en förteckning över alla kända borgenärer (4 § LKOB).

Kallelsen ska skyndsamt kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. De okända borgenärerna ska anmäla sina fordringar till Kronofogden respektive Bolagsverket inom sex månader från dagen för kallelsen (5 § LKOB). De borgenärer som finns med i förteckningen över kända borgenärer och som har en känd adress ska få en underrättelse senast en månad innan anmälningstiden går ut.

Om det är Bolagsverket som utfärdat kallelsen ska en underrättelse även sändas till Kronofogden.

Lagens tillämpningsområde

Ansökan om kallelse på okända borgenärer kan göras i följande situationer:

  • i samband med en bouppteckning efter en person som avlidit (2 § LKOB)
  • i samband med äktenskapsskillnad (3 § LKOB)
  • om kallelsen sker enligt annan lag eller författning (1 § LKOB).

Kallelseförfarandet kan innebära att en borgenär som inte anmält sin fordran i tid förlorar rätten att göra gällande sin fordran. Detta är en långtgående rättsverkan. HD har därför kommit fram till att lagens tillämpningsområde inte bör utökas utan stöd i lag (se NJA 2008 s. 255, där lagen inte ansetts tillämplig på likvidation av en ideell förening).

Kallelse på okända borgenärer i samband med likvidation

En likvidator har en skyldighet att snaras ansöka om kallelse på okända borgenärer i följande fall:

Vid likvidation av ett handelsbolag har bolagsmännen eller likvidatorn en möjlighet att ansöka om kallelse på okända borgenärer (2 kap. 32 § HBL).

Vad händer om en okänd borgenär inte anmäler sin fordran?

En borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer, och som inte anmäler sin fordran inom anmälningstiden riskerar att förlora rätten att kräva ut sin fordran, s.k. preklusion. För att kunna göra gällande fordringen måste borgenären då visa att gäldenären före anmälningstidens utgång kände till att fordran fanns (6 § LKOB). Det finns inte reglerat när en gäldenär ska anses ha haft kännedom om en fordran utan detta måste avgöras från fall till fall.

En borgenär som inom anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs eller i en förhandling om ett offentligt ackord behöver inte göra någon anmälan av sin fordran.

En borgenär som inte anmält sin fordran i rätt tid kan ändå använda fordringen för kvittning om övriga förutsättningar för kvittning är uppfyllda (8 § LKOB). Borgenären har även rätt att ta ut ersättning för fordringen i egendom som borgenären har pant eller retentionsrätt i (9 § LKOB). En kallelse på okända borgenärer som utfärdats i samband med likvidation förlorar sin verkan om likvidationen upphör och bolaget återupptar in verksamhet (prop. 1975:103 s. 515 f.)

Anmälan av skattefordringar

Det finns inte några särskilda regler beträffande Skatteverkets ställning som känd eller okänd borgenär. Precis som med andra fordringar får man utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet avgöra om en skattefordran som inte anmälts inom kallelsetiden ändå ska anses vara en känd fordran (NJA 2014 s. 114)

Fastställda eller deklarerade fordringar

När det gäller skattefordringar som är fastställda eller där en deklaration har lämnats in men ännu inte lett till något beslut är Skatteverket i allmänhet en känd borgenär. Skatteverket bör i dessa fall finnas med på förteckningen över kända borgenärer. Även om Skatteverket i ett sådant fall inte finns med i förteckningen över kända borgenärer bör myndigheten med framgång kunna hävda att fordran är känd.

Fordringar som inte har anmälts och som har fastställts först efter anmälningstidens utgång

För att en skattefordran som fastställts först efter anmälningstidens utgång ska anses vara känd måste Skatteverket kunna visa att omständigheterna i det enskilda fallet medför att det är en känd fordran.

Så länge någon deklaration inte har lämnats, eller om en deklaration har lämnats men ännu inte lett till något beslut, bör gäldenären räkna med att det kan finnas en skatteskuld (NJA 2014 s. 114). I dessa fall bör en skattefordran normalt anses som en känd fordran.

Om det finns ett beskattningsbeslut för en period och Skatteverket genom omprövningsbeslut fastställer ytterligare skatt för samma period måste det i varje fall avgöras om den tillkommande skattefordran ändå kan anses som känd.

Om det kan konstateras att rättsläget i skattefrågan vid anmälningstidens utgång var klart och att bolaget borde ha räknat med ytterligare skatt att betala bör Skatteverket med framgång kunna hävda att skattefordran är känd. Den som medvetet lämnar oriktiga uppgifter i sin deklaration ska inte kunna använda en likvidation för att slippa betala en skattefordran. Detta kan exempelvis bli aktuellt om ett bolag använt svart arbetskraft eller om det finns oredovisade inkomster.

Om rättsläget däremot är oklart och det har förelegat tveksamheter kring skattskyldigheten kan det vara svårt för Skatteverket att visa att skattefordran varit känd. Som exempel kan nämnas skatteupplägg där det är fråga om svårbedömda transaktioner.

När har Skatteverkets fordran blivit känd?

Om likvidatorn under anmälningstiden har fått kännedom om de omständigheter som ligger till grund för Skatteverkets anspråk så bör också skattefordran anses som känd. Så kan vara fallet om Skatteverket inom tidsfristen för fordringsanmälan har ställt preciserade frågor eller har sänt ut ett övervägande eller en revisionspromemoria.

HD har även uttalat att en fordran är att anse som känd om bolagets tidigare styrelse haft kännedom om den, även om den varit okänd för likvidatorn (NJA 1963 s. 184).

Vad innebär det att en borgenär är upptagen i förteckningen över kända borgenärer?

Enligt ordalydelsen i lagen är det endast borgenärer som inte finns med i förteckningen över kända borgenärer som måste anmäla sin fordran inom anmälningstiden (6 § LKOB). Ett problem som kan uppstå är om en borgenär som finns med i förteckningen över kända borgenärer även visar sig ha en okänd fordran. Ett exempel på detta kan vara att det tillkommer nya skattefordringar som inte tidigare varit kända för gäldenären. Måste denna fordran anmälas inom anmälningstiden för att Skatteverket inte ska förlora rätten att göra fordran gällande? Vem har i så fall bevisbördan för att den tillkommande fordran är en okänd fordran? Det finns idag inget klart svar på dessa frågor.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1963 s. 184 [1]
  • NJA 2008 s. 255 [1]
  • NJA 2014 s. 114 [1] [2]

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1]
  • Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag [1]
  • Lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]
  • Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar [1]
  • Stiftelselag (1994:1220) [1]

Propositioner

  • Proposition 1975:103 Regeringens proposition med förslag till ny aktiebolagslag, m.m. [1]