OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Skatteverket bör ställa ett antal villkor för att gå med på ett underhandsackord. Dessa kan du läsa om här och du kan också läsa om vad beslutet bör innehålla.

Krav på högre ackordslikvid än enligt erbjudandet

I likhet med andra borgenärer kan staten ställa villkor för sin medverkan vid underhandsackord. Sådana villkor ställer staten i första hand för att tillvarata sina egna intressen, men kan även ställa villkor i samtliga borgenärers intresse.

I möjligaste mån bör Skatteverket sträva efter att villkoren för statens medverkan i ackordet ska ha blivit uppfyllda vid tidpunkten för ackordsbeslutet. Härigenom undviks dels det manuella bevak­ningsarbetet, dels onödigt arbete i det fall villkoren inte följs och ackordet förfaller.

Motbud från Skatteverket

Den som handlägger ett ackordsärende kan inte nöja sig med att pröva om ett bud uppfyller fördels- och lämplighets­rekvisiten i 4 § BorgL. Rekvisiten är grundläggande förut­sättningar för att ett ackord ska medges men ackordsförslaget ska inte automatiskt antas enbart därför att de är uppfyllda. Skatteverket bör avslå en ackordsbegäran, även om den uppfyller fördels- och lämplighetsrekvisiten, om verket kan anta att gäldenären kan betala en högre ackordslikvid. I vissa fall kan det vara lämpligt att staten ger ett motbud och förhandlar med ackordssökanden. Statens företrädare i ackordsärendet bör alltid aktivt verka för att det ekonomiska utfallet för det allmänna blir så bra som möjligt.

Skatteverket kan godkänna underhandsackord som ger staten en procentuell högre ackordslikvid än övriga borgenärer

Om någon erbjuder staten procentuellt sett mer betalt än övriga borgenärer i ett underhandsackord så finns det i princip inte några hinder för Skatteverket att godta ett sådant erbjudande. Detta förutsätter dock att övriga borgenärer förstår och godkänner att staten får mer betalt.

Likabehandlingsprincipen i 3 kap 2 § FrekL är bara tillämplig vid offentliga ackord. BorgL innehåller inte någon sådan princip och det finns således inget krav på likabehandling mellan de deltagande fordringarna i ett underhandsackord. Detta gäller oavsett att förslaget till underhandsackord lämnas inom ramen för en inledd företagsrekonstruktion.

Grundförutsättningarna för att anta ett ackordserbjudande ska naturligtvis vara uppfylld.

Kan ackordslikviden höjas?

Det kan finnas olika skäl till att Skatteverket bör kräva en högre ackordslikvid än den erbjudna. Om Skatteverket eller företaget bedömer att den framtida lönsamheten är god, är det rimligt att företaget betalar en större ackordslikvid till borgenärskollektivet. Nyttan av en ackordsuppgörelse bör vara rimligt fördelad mellan olika intressenter, t.ex. företagets ägare och företagets borgenärer. Om den som finansierar ackordet har stor fördel av en rekonstruktion bör borgenärerna kunna ställa krav på att denne finansierar en större ackordslikvid. Om ackordsgäldenären utgör en del i en större ekonomisk enhet, t.ex. ingår i en koncern, bör effekterna för hela enheten och dess intressenter analyseras. Om gäldenären själv saknar utmätningsbara till­gångar men lever under mycket goda ekonomiska förhållanden på grund av någon när­ståendes ekonomi, kan detta vara skäl för Skatteverket att kräva en högre ackordslikvid.

Ackordslikvid ska betalas på särskilt sätt

Ackordslikviden ska betalas till Skatteverkets särskilda plusgiro och inte till ackordsgäldenärens skattekonto. Beslutet ska ange hur betalningen ska ske. Som huvudregel gäller att betalningen sker i ett sammanhang och i nära anslutning till ackords­beslutet. Betalning i delposter kan undan­tagsvis accepteras. Hur betalningen ska finansieras bör även i dessa fall vara klart innan Skatteverket fattar beslut. Finansieringen får inte göras beroende av verksamhetens framtida resultat.

Säkerhet vid betalning i delposter

Vid betalning i delposter bör gäldenären i största möjliga utsträckning lämna säkerhet för totalbeloppet. Säkerheten kan till exempel vara borgen från tredje man. Vid ackord som avser en juridisk person ska Skatteverket ha analyserat vilka möjligheter det finns att få ett företrädaransvar fastställt och vilka möjligheter det finns att få borgen av företrädaren. Skatteverket bör inte gå med på en betalningstid som överstiger ett år även om säkerheter erbjuds. I de fall gäldenären får en längre betalningstid bör det normalt innebära att han eller hon också ska betala en högre ackordslikvid.

Villkor i övrigt

Skatteverket ska eftersträva att alla villkor för ackordet är uppfyllda vid beslutstillfället. Om t.ex. Skatteverkets medgivande av ackordet förut­sätter utbyte av någon eller några företrädare eller revisorer bör dessa byten ha genomförts före ackordsbeslutet. En tillträdande person kan dock i vissa fall ha som krav att ackord medges för att vederbörande ska tillträda. För att inte hamna i en låst förhandlingsposition kan därför även denna typ av villkor undantagsvis tas med i ackordsbeslutet.

Oklara beskattningsfrågor

Innan Skatteverket fattar något beslut bör verket också utreda om det finns några beskattningsbeslut som är föremål för omprövning hos Skatteverket eller som ackordssökanden har överklagat till domstol. Vidare bör Skatteverket utreda om gäldenären har för avsikt att överklaga något beskattningsbeslut. Sökanden ska redovisa eventuella oklara beskattningsfrågor. I utredningar av ärenden som gäller näringsidkare bör Skatteverket också gå igenom gäldenärens skattefrågor med näringsidkarens revisor. Ett ackordsbeslut ska normalt inte ersätta den skatte­rättsliga prövningen, exempelvis bör pågående skatteprocesser och even­tuella anstånd i normalfallet utesluta ett ackord. Skälet till detta är att det i ackordsförfaranden som huvudregel inte får förekomma skuldposter eller uppgifter vars riktighet sökanden ifrågasätter.

Om sökanden återkallar ett pågående skattemål kan Skatteverket pröva och eventuellt bifalla ackordet. Samma villkor kan även omfatta övriga beslut som hänför sig till tiden före ackordsbeslutet.

Bristande betalning

I beslutet bör det också framgå att ackordet förfaller om betalning inte sker i enlighet med beslutet eller om det lämnats en oriktig uppgift av väsentlig betydelse och som legat till grund för beslutet.

Villkor om avräkning av nedsatt skatt

Det finns en bestämmelse i SFL om avräkning (62 kap. 14 § SFL). I denna bestämmelse anges, att när en skatt eller avgift som omfattas av ett avräkningsvillkor i ett beslut om ackord sätts ner, ska det tillgodoräknade beloppet i första hand räknas av mot den skuld som ackordet avsåg. Du kan läsa mer om avräkning vid ackord här.

Denna bestämmelse innebär att det vid underhandsackord alltid ska finnas med ett villkor om att nedsättning av en skatt eller avgift som omfattas av ackordet ska avräknas mot den skatte- eller avgiftsskuld som ackordet avsåg. Skatteverket ska i sådana fall redan när nedsättning beslutas fånga upp dessa fall och ta tillbaka ackordet till skattekontot samtidigt som nedsättningen registreras och skattekontot krediteras beloppet. På så vis kommer debitering och kreditering att avräknas mot varandra i skattekontot.

Ackordsbeslutets utformning

Ärenden om ackord handläggs enligt förvaltningslagen. Det innebär bl.a. att allt som tillförs ärendet normalt måste kommuniceras med sökanden samt att avslagsbeslut måste motiveras.

Av beslutet ska det klart framgå vem som är ackordsgäldenär med uppgift om organisations- eller personnummer. Beslutet bör innehålla en kort beskrivning av vad som anförts i ansökan och vad som har kommit fram i ärendet. Ett bifall ska ange exakt vilka skulder som ingår i ackordet. Vid avslag räcker det med att en totalsumma anges. Vidare ska det framgå vilket belopp som ska betalas, när det ska betalas och till vilket konto. Vid avslag ska skälen för beslutet klart framgå.

Av beslutet ska framgå att det inte får överklagas (11 § BorgL).

Rättsverkningar för medgäldenärer

När det gäller underhandsackord har det traditionellt sett ansetts att en borgenär, som medverkat till ett ackord utan borgensmannens samtycke, förlorar sin rätt mot borgensmannen i samma mån som huvudgäldenären befrias från skulden.

Möjligen kan en borgenär som ingått ett underhandsackord utan borgensmannens samtycke fortsätta att kräva betalning av borgensmannen, om borgenären kan visa att borgensmannen inte har lidit någon skada av uppgörelsen. Det måste då styrkas att gäldenären inte hade kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet i större utsträckning än vad som skett genom ackordsuppgörelsen , se RH 2000:60.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion [1]
  • Lag (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter [1] [2]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]