Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Upprätta en årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

När kreditinstitut och värdepappersbolag upprättar sin årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport ska de tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse, enligt lagen om värdepappersmarknaden, och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag, enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Vilket samband finns mellan ÅRKL och ÅRL?

ÅRKL innebär en implementering av EU:s direktiv om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (86/635/EG), bankredovisningsdirektivet.

Det regelverk för redovisning som anges i bankredovisningsdirektivet överensstämmer till stora delar med reglerna i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (78/660/EG) om årsbokslut och det sjunde bolagsrättsliga direktivet (83/349/EEG) om sammanställd redovisning och som ÅRL utgår från. I varje kapitel i ÅRKL hänvisas därför inledningsvis till de bestämmelser i ÅRL som ska tillämpas även av de företag som omfattas av ÅRKL. Hänvisningarna kompletteras med särregler för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Av 1 kap. 2 § ÅRKL framgår att bestämmelserna i ÅRL som ska tillämpas på större företag och större koncerner ska tillämpas på de kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av ÅRKL, om inget annat särskilt föreskrivs.

Reglerna i 2 kap. 1–6 §§ samt 7 § första och femte–sjunde styckena ÅRL ska tillämpas även av de företag som tillämpar ÅRKL när de upprättar sin årsredovisning. I 2 kap. 2 § ÅRKL regleras genom hänvisning till ÅRL

• vilka delar en årsredovisning ska bestå av
• krav på överskådlighet och god redovisningssed
• krav på rättvisande bild
• andra grundläggande redovisningsprinciper
• krav på form och språk
• valuta
• årsredovisningens undertecknande.

Vilket samband finns mellan ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter?

ÅRKL är en ramlagstiftning och i 1 kap. 5 § ÅRKL ges regeringen rätt att bemyndiga FI att meddela närmare föreskrifter om kreditinstituts och värdepappersbolags löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. En stor del av bankredovisningsdirektivets bestämmelser har inte tagits in i ÅRKL utan regleras genom föreskrifter från FI. FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns i FFFS 2008:25.

Av föreskrifterna framgår att kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa de godkända internationella redovisningsstandarderna om de är förenliga med ÅRKL och föreskrifterna, men att de inte behöver tillämpa en regel i standarderna om de i stället tillämpar motsvarande regler i RFR 2, Redovisning för juridiska personer.

Regler om balansräkningen

I 3 kap. ÅRKL finns regler om balansräkningen och hur den ska upprättas. Uppställningsformen finns i bilaga 1.

Uppställningsformen för balansräkningen har, jämfört med ÅRL, en omvänd likviditetsordning.

Bland tillgångarna finns bland annat följande poster:

• Belåningsbara statsskuldsväxlar
• Utlåning
• Obligationer
• Andra räntebärande värdepapper, aktier och andelar
• Materiella tillgångar
• Övriga tillgångar.

Bland skulderna finns bland annat följande poster:

• In- och upplåning från allmänheten
• Emitterade värdepapper
• Avsättningar
• Övriga skulder.

Regler om resultaträkningen

I 3 kap. ÅRKL finns även regler om resultaträkningen och hur den ska upprättas . Uppställningsformen finns i bilaga 2 och överensstämmer i allt väsentligt med uppställningsformen i bankredovisningsdirektivet, men de huvudsakliga reglerna om resultaträkningens utformning finns i FI:s föreskrifter FFFS 2008:25.

Hur ska tillgångar och skulder värderas?

Värderingsreglerna finns i 4 kap. ÅRKL. I 4 kap. 1 § räknas de paragrafer i ÅRL upp som även ska tillämpas av företag som omfattas av ÅRKL. I efterföljande paragrafer finns särskilda bestämmelser för ÅRKL, som t.ex. vad som är finansiella anläggningstillgångar, hur man periodiserar överkurs och underkurs och hur man räknar om tillgångar och skulder i en annan valuta än redovisningsvalutan.

Regler om tilläggsupplysningar

Vilka tilläggsupplysningar som kreditinstituten och värdepappersbolagen ska lämna regleras i 5 kap. ÅRKL. Dels anges vilka regler i ÅRL som ska tillämpas, dels särregler för kreditinstitut och värdepappersbolag. Dessa särregler innebär att särskilda upplysningar om tillgångar, skulder och indelning av eget kapital, om resultaträkningens poster, om intresse- och koncernföretag samt om kapitaltäckning ska lämnas.

Regler om förvaltningsberättelsen

Regler om förvaltningsberättelsen finns i 6 kap. ÅRKL. Där anges dels vilka regler i ÅRL som ska tillämpas, dels särregler för förvaltningsberättelsen och om kapitaltäckningsanalys för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Regler om koncernredovisning och delårsrapport

Regler om när en koncernredovisning ska upprättas och om vad den ska innehålla finns i 7 kap. ÅRKL. I 9 kap. ÅRKL regleras skyldigheten att lämna delårsrapport.

Hur ska årsredovisningen offentliggöras?

Regler om hur årsredovisningen ska offentliggöras finns i 8 kap. ÅRKL. Bolagsverket är registreringsmyndighet.

Kompletterande innehåll

• Direktiv som ligger till grund för ÅRL och ÅRKL.
• Årsredovisningslagens regler som ÅRKL hänvisar till
• Myndigheter och organ som ger ut kompletterande redovisningsnormgivning.
• Normgivning som kreditinstitut och värdepappersbolag ska följa.