När den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter

Avstämningsuppgifter ersätter begreppet normalt tillgängligt kontrollmaterial

Skattetillägg får inte tas ut om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap 10 § 1 SFL).

Tidigare bestämmelse som innebar att skattetillägg inte fick tas ut om den oriktiga uppgiften kunde rättas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial har från och med den 1 januari 2016 ersatts av en ny undantagsbestämmelse som innebär att skattetillägg inte får tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av tillgängliga avstämningsuppgifter.

Begreppet tillgängliga avstämningsuppgifter definieras direkt i 49 kap. 10 c § SFL och är ett mer inskränkt begrepp än normalt tillgängligt kontrollmaterial. Endast uppgifter som har en tydlig avstämningskaraktär omfattas av uttrycket, dvs. det är fråga om uppgifter som ska finnas hos Skatteverket så att verket vid sin grundkontroll kan stämma av uppgifterna mot uppgifter i en framtida deklaration (prop. 2014/15:131 s. 248).

Visst kontrollmaterial som tidigare betraktades som normalt tillgängligt kontrollmaterial faller därför utanför begreppet avstämningsuppgifter. Det innebär att även om en oriktig uppgift framgår av ett tillgängligt kontrollmaterial ska undantaget från att ta ut skattetillägg numera inte tillämpas om kontrollmaterialet inte är att betrakta som avstämningsuppgifter.

Aldrig en lägre procentsats vid avstämningsuppgifter

En annan skillnad mot äldre bestämmelser är att Skatteverkets tillgång till avstämningsuppgifter aldrig kan leda till en lägre procentsats utan endast till ett undantag från skattetillägg. Bestämmelsen i 49 kap. 12 § SFL har därför upphört att gälla.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna om avstämningsuppgifter träder i kraft den 1 januari 2016.

Äldre bestämmelser i 49 kap. 10 § 1 och 12 § SFL om normalt tillgängligt kontrollmaterial tillämpas i fråga om uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats före den 1 januari 2016.

Inget skattetillägg om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter

Skattetillägg får inte tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 10 § 1 SFL).

Avstämningsuppgifter är uppgifter som med enkla medel kan stämmas av mot uppgifter i deklarationer. Skatteverket ska maskinellt kunna kontrollera avstämningsuppgifter mot uppgifter i deklarationer (prop. 2014/15: 131 s. 221).

Avstämningsuppgifter är (49 kap. 10 c § SFL)

1. kontrolluppgifter som enligt SFL ska lämnas utan föreläggande (obligatoriska kontrolluppgifter) och underrättelser om lagfart från Lantmäteriet
2. uppgifter som den uppgiftsskyldige lämnat i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har en direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret
3. uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer.

Av bestämmelsen framgår att det endast är avstämningsuppgifter enligt punkt 1, dvs. obligatoriska kontrolluppgifter och underrättelser om lagfart, som kan vara avstämningsuppgifter i förhållande till samtliga deklarationer, dvs. både inkomstdeklarationer och skattedeklarationer

Avstämningsuppgifter enligt punkterna 2 och 3 kan endast vara avstämningsuppgifter i förhållande till inkomstdeklarationer.

Det räcker att den oriktiga uppgiften framgår

Det är tillräckligt att den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifterna för att skattetillägg inte ska tas ut. Syftet med bestämmelserna är nämligen att skattetillägg inte ska tas ut när risken för skatteundandragande är obetydlig.

Till skillnad mot den tidigare bestämmelsen om undantag från skattetillägg när den oriktiga uppgiften kunde rättas med normalt tillgängligt kontrollmaterial, krävs det alltså inte att felet direkt kan rättas. Det räcker att Skatteverket kan identifiera att det finns ett fel. Det innebär att även om Skatteverket måste utreda storleken på felet får något skattetillägg inte tas ut (prop.2014/15: 131 s. 224-225). Även om Skatteverket behöver göra en större utredning får något skattetillägg inte tas ut. Att det finns ett fel måste dock alltid klart framgå. Det räcker inte att Skatteverket misstänker att det finns ett fel (prop. 2010/11:165 s. 946).

Tillgängliga inom ett år från utgången av beskattningsåret

Avstämningsuppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år efter beskattningsårets utgång. Om avstämningsuppgifterna kommer in senare ska bestämmelsen om undantag från skattetillägg inte tillämpas.

Undantaget ska tillämpas även om avstämningsuppgifter, t.ex. kontrolluppgifter, kommer in eller rättas efter det att Skatteverket initierat en kontroll och meddelat ett beslut med skattetillägg (prop. 2002/03:106 s. 123-124).

Exempel: rättade kontrolluppgifter kommer in efter revision av ett fåmansbolag

Skatteverket reviderar ett fåmansbolag och upptäcker att utbetalda löner inte stämmer med de kontrolluppgifter bolaget lämnat. Bolaget kommer före utgången av året efter beskattningsåret in till Skatteverket med nya eller ändrade kontrolluppgifter för de anställda (även företagsledare och delägare) hos bolaget.

Om det av kontrolluppgifterna framgår att en oriktig uppgift lämnats i en arbetsgivardeklaration eller i en anställds inkomstdeklaration får något skattetillägg inte tas ut. Det gäller även om de rättade kontrolluppgifterna direkt kan knytas till förhållanden som man uppmärksammat vid revisionen. Om ett skattetillägg i en sådan situation redan har tagits ut, ska beslutet om skattetillägg omprövas och påfört skattetillägg undanröjas.

Obligatoriska kontrolluppgifter är avstämningsuppgifter

Kontrolluppgifter som enligt SFL ska lämnas utan föreläggande (obligatoriska kontrolluppgifter) är avstämningsuppgifter i förhållande till samtliga typer av deklarationer. I praktiken kan man dock bara göra avstämningar mot inkomstdeklarationer och arbetsgivardeklarationer.

Kontrolluppgifter lämnas bl.a. för att Skatteverket ska kunna bestämma underlag för att ta ut skatt eller avgift (14 kap. 1 § 1 SFL). Bestämmelser om vilka kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande finns i 14–25 kap. SFL.

Om den oriktiga uppgiften framgår av en obligatorisk kontrolluppgift får ett skattetillägg inte tas ut.

Exempel: försäljning av onoterade delägarrätter

En uppgiftsskyldig har i sin inkomstdeklaration inte redovisat sin försäljning av onoterade delägarrätter.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Även om Skatteverket behöver utreda t.ex. anskaffningsutgiften för att kunna beräkna den beskattningsbara vinsten får skattetillägg inte tas ut.

Exempel: utdelning från ett fåmansaktiebolag till en fysisk person

En fysisk person har i sin inkomstdeklaration inte redovisat utdelning från sitt fåmansaktiebolag.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Även om Skatteverket behöver utreda hur stor del av utdelningen som ska redovisas i tjänst respektive kapital får skattetillägg inte tas ut.

Skulle det istället vara så att utdelningen har redovisats i deklarationen men har fördelats på ett felaktigt sätt mellan tjänst och kapital är det inte fråga om ett fel som framgår av kontrolluppgiften varför utgångspunkten är att fullt skattetillägg ska tas ut.

Exempel: försäljning av bostadsrätt

En uppgiftsskyldig har i sin inkomstdeklaration inte redovisat försäljningen av sin privatbostadsrätt.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Även om kontrolluppgiften saknar uppgifter om förbättringsutgifter och försäljningskostnader och Skatteverket därför behöver utreda dessa får något skattetillägg inte tas ut.

Exempel: näringsbidrag

En uppgiftsskyldig har i näringsbilagan till sin inkomstdeklaration inte redovisat ett näringsbidrag.

Normalt framgår det inte vid en avstämning mellan uppgifter i en inkomstdeklaration och kontrolluppgift på näringsbidrag om ett näringsbidrag inte har redovisats eller redovisats med ett för lågt belopp eftersom denna inkomst inte redovisas separat.

Utgångspunkten är därför att skattetillägg ska tas ut med fullt belopp och att undantaget för att ta ut skattetillägg inte kan tillämpas även om en kontrolluppgift på näringsbidraget varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Exempel: sjukpenning i näringsverksamhet

En uppgiftsskyldig har inte i sin näringsverksamhet redovisat erhållen sjukpenning, eller har redovisat sjukpenning med för lågt belopp.

Om den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång får något skattetillägg inte tas ut.

Sjukpenning ska, till skillnad från näringsbidrag, särredovisas i inkomstdeklarationen.

Exempel: förifylld kontrolluppgift har ändrats av den uppgiftsskyldige

Vissa av de obligatoriska kontrolluppgifterna förifylls av Skatteverket på deklarationsblanketten, t.ex. lön, ränteinkomster och ränteutgifter samt vissa aktieutdelningar.

Om en förifylld uppgift stryks eller ändras förlorar kontrolluppgiften sin funktion som avstämningsuppgift. Undantaget från att ta ut skattetillägg ska i den situationen därför inte tillämpas om en oriktig uppgift har lämnats även om felet visar sig framgå av kontrolluppgiften. Den uppgiftsskyldige har nämligen uttryckligen angett att kontrolluppgiften inte är korrekt. Risken för ett skatteundandragande är dock liten och det finns skäl för att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

Om en uppgiftsskyldig inte strukit den förifyllda uppgiften i inkomstdeklarationen men skrivit ett annat belopp bredvid, anses den uppgiftsskyldige inte ha påstått att kontrolluppgiften är felaktig utan istället lämnat motstridiga uppgifter. Skatteverket får då en särskild utredningsskyldighet vilket innebär att en oriktig uppgift inte har lämnats. Skattetillägg ska i den situationen inte tas ut.

Exempel: avstämning av kontrolluppgifter mot arbetsgivardeklarationer

Skatteverket kan genom en avstämning mellan arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter för anställda upptäcka att uppgifterna i de arbetsgivardeklarationer som har lämnats för beskattningsåret inte överensstämmer med lämnade kontrolluppgifter.

Även om Skatteverket inte kan se vilken eller vilka redovisningsperioder en höjning av arbetsgivaravgifterna eller avdragen skatt ska hänföras till ska undantaget från att ta ut skattetillägg tillämpas om kontrolluppgifterna varit tillgängliga inom ett år från beskattningsårets utgång.

Skatteverket kan nämligen om den uppgiftsskyldige inte svarar eller om det av andra skäl är svårt att bedöma vilken period som ska höjas tillämpa bestämmelsen i 66 kap. 35 § SFL. Regeln innebär att om en omprövning av ett beslut om arbetsgivaravgifter eller avdragen skatt avser flera redovisningsperioder och det inte framgår vilka perioder avgiften eller skatten ska hänföras till, så får en omprövning som beslutas efter beskattningsårets utgång hänföras till beskattningsårets sista period.

Skattetillägg får inte tas ut även om kontrolluppgifterna kommer in efter det att Skatteverket t.ex. har påbörjat en revision hos arbetsgivaren.

Uppgifter från Lantmäteriet om lagfarter är avstämningsuppgifter

Uppgifter från Lantmäteriet om fastighetsavyttringar enligt 78 § första stycket förordningen (2003:308) om fastighetsregister (lagfarter) är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 c § 1 SFL).

Om den oriktiga uppgiften framgår av en uppgift från Lantmäteriet och Skatteverket har tillgång till uppgiften inom ett år från beskattningsårets utgång får skattetillägg inte tas ut. Detta är en skillnad mot tidigare regler om normalt tillgängligt kontrollmaterial då skattetillägg togs ut med en lägre procentsats i de fall en fastighetsförsäljning inte redovisats.

Exempel: försäljning av fastighet

En uppgiftsskyldig har inte redovisat försäljning av en fastighet.

Skatteverket har fått en underrättelse om beviljad lagfart från Lantmäteriet inom ett år från beskattningsårets utgång.

Lantmäteriets uppgifter om försäljningstidpunkt utgår oftast från dagen för köpebrevet och inte från dagen för köpekontraktet.

Skattskyldigheten inträder det år avyttringen sker, vilket är när köpekontraktet undertecknas. Skatteverket kan inte utifrån uppgifterna om lagfart med säkerhet säga vilket beskattningsår som försäljningen ska hänföras till. Frågan måste utredas innan något beslut kan fattas. Skatteverket kan även behöva utreda anskaffningskostnaden m.m.

Trots att Skatteverket kan behöva utreda både rätt beskattningsår och anskaffningskostnader m.m. får något skattetillägg inte tas ut om uppgiften från Lantmäteriet har kommit in till Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Endast vissa uppgifter i föregående års inkomstdeklaration är avstämningsuppgifter

Uppgifter som den uppgiftsskyldige lämnat i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 c § 2 SFL).

Uppgifter i en inkomstdeklaration kan enligt lagtexten endast vara avstämningsuppgifter i förhållande till en annan inkomstdeklaration. Det innebär att uppgifter i en inkomstdeklaration aldrig kan vara avstämningsuppgifter i förhållande till en skattedeklaration.

Till skillnad mot tidigare regler om normalt tillgängligt kontrollmaterial är det bara vissa uppgifter och inte hela innehållet i föregående års deklaration som är avstämningsuppgifter.

Det är endast uppgifter i föregående års inkomstdeklaration som enkelt, d.v.s. med tekniskt stöd, kan stämmas av mot uppgifter i den aktuella inkomstdeklarationen som är avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 222–223). Krävs det en manuell granskning för att upptäcka ett fel bör uppgiften inte anses vara en avstämningsuppgift.

Exempel på uppgifter i föregående års deklaration som är avstämningsuppgifter

• balansposter
• föregående års avsättning till egenavgifter
• fastställt underskott av näringsverksamhet.

Uppgifter i register som Skatteverket upprättat för kontroll av inkomstdeklarationer är avstämningsuppgifter

Uppgifter i register som Skatteverket upprättar för kontroll av framtida inkomstdeklarationer vid beskattningsutlösande händelser är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 c § 3 SFL och prop. 2014/15:131 s. 248).

Uppgifter i ett register kan enligt lagtexten endast vara avstämningsuppgifter i förhållande till en inkomstdeklaration, inte till en skattedeklaration.

Följande uppgifter finns i register upprättade för kontroll av inkomstdeklarationer och är därmed avstämningsuppgifter. Uppgifter om

• uppskov vid andelsbyte
• uppskov vid avyttring av bostadsrätt
• uppskov vid avyttring av fastighet
• skogsavdrag och substansminskning
• periodiseringsfonder.

Skatteverkets fastighetsregister omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter. Det har nämligen inte upprättats för kontroll av framtida beskattningsutlösande händelser. I registret för Skatteverket in nya ägare till fastigheter utifrån de uppgifter som kommer in från Lantmäteriet.

Övrigt kontrollmaterial är inte avstämningsuppgifter

Vad som är avstämningsuppgifter regleras uttryckligen i 49 kap. 10 c § SFL. Övrigt kontrollmaterial är därför inte avstämningsuppgifter.

Det är endast när en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter som undantaget från att ta ut skattetillägg ska tillämpas. Att en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter innebär därför att det finns grund för att ta ut ett fullt skattetillägg.

Hel eller delvis befrielse i vissa fall

Trots att uppgifter i ett kontrollmaterial inte är avstämningsuppgifter kan uppgifterna ändå vara av avstämningskaraktär och det kan enligt förarbetena därför finnas skäl för att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg. Vidare kan det vara så att tillgången till ett kontrollmaterial innebär att risken för ett skatteundandragande är så liten att det finns skäl att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248).

Kompletterande information

• Bakgrunden till tidigare bestämmelser om normalt tillgängligt kontrollmaterial, Skatteverkets tillämpning av bestämmelserna m.m. redogör regeringen för i propositionen Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor (prop. 2014/15:131 s. 206–229 ). För att förstå syftet med nuvarande bestämmelser om avstämningsuppgifter kan det därför vara bra att läsa historien bakom dem.