Om ett fordon används uteslutande på en ö eller om det förs ut ur Sverige permanent, kan den som är skattskyldig ansöka om nedsättning eller befrielse från fordonsskatt. Nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt ska även göras om det finns synnerliga skäl.
Om ett fordon används uteslutande på en ö kan den skattskyldige ansöka om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatten. Skatteverket kan medge befrielse eller nedsättning av fordonsskatten om ön saknar bro- eller färjeförbindelse samt helt eller nästan helt saknar vägar som bekostas av allmänna medel (2 kap. 20 § första stycket VSL).
Om ett fordon har förts ut ur Sverige permanent kan den skattskyldige ansöka om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatten (2 kap. 20 § första stycket 2 VSL).
När ett fordon förs ut ur Sverige permanent kan det ta tid innan fordonet blir avregistrerat i Sverige. För att den skattskyldige inte ska behöva betala fordonsskatt både i Sverige och i ett annat land kan Skatteverket efter ansökan medge nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt som har tagits ut i Sverige efter det att fordonet har registrerats i ett annat land. Detta gäller också om skatt eller avgift för trafik eller innehav av fordonet har tagits ut i ett annat land än Sverige.
Fordonsägaren ska kunna visa när ett fordon har registrerats i det andra landet eller att skatt eller avgift har betalats där.
Skatteverket ska självmant eller efter ansökan av den skattskyldige besluta om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt om det finns synnerliga skäl (2 kap. 21 § VSL). Kravet på synnerliga skäl medför att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Även dröjsmålsavgift och ränta omfattas av bestämmelsen om nedsättning av eller befrielse från skatt (1 kap. 7 § VSL).
Ett beslut om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt får förenas med särskilda villkor (2 kap. 22 § VSL). Särskilda villkor kan t.ex. bestå i skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till Skatteverket.