En stiftelse kan välja att använda olika normgivning när stiftelsen ska upprätta sin årsredovisning. Valmöjligheterna beror på om stiftelsen är ett mindre eller större företag samt om stiftelsen frivilligt väljer att tillämpa de internationella redovisningsreglerna.
En stiftelse som är bokföringsskyldig enligt 2 kap. 3 § BFL ska alltid avsluta den löpande bokföringen för räkenskapsåret med en årsredovisning (6 kap. 1 § BFL). Vilken normgivning som stiftelsen kan använda vid upprättandet av årsredovisningen beror på stiftelsens storlek.
Tabellen nedan visar schematiskt vilken normgivning som en stiftelse kan använda.
Årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2000:2, BFN U 95:3 |
Årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 (K3) |
Årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:3 (RFR2)(K4) |
|
Mindre företag |
X |
x |
|
Större företag |
X |
||
Företag som tillämpar internationell normgivning med stöd av 7 kap. 33 § ÅRL |
X |
En stiftelse som är ett mindre företag enligt 1 kap. 3 § ÅRL kan upprätta årsredovisningen enligt tre alternativa rekommendationer. Om stiftelsen är moderföretag i en koncern kan stiftelsen även använda de internationella redovisningsreglerna.
När stiftelsen ska upprätta sin årsredovisning kan ett av följande allmänna råd tillämpas:
Det finns ännu inget förenklingsregelverk inom BFN:s K-regelverk för hur en årsredovisning ska upprättas i mindre stiftelser.
En stiftelse ska tillämpa BFN:s allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) när den ska upprätta sin årsredovisning (punkt 1.3). Regeln gäller stiftelser som uppfyller ett av nedanstående kriterier:
stiftelsen är ett moderföretag i en större koncern.
Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet (punkt 1.4). Rådet är huvudregelverk när stiftelsen ska upprätta sin årsredovisning. Det allmänna rådet utgår från regler för koncernredovisning men har i vissa fall särskilda regler för den juridiska personen.
Om stiftelsen är moderföretag i en koncern kan stiftelsen också använda internationella redovisningsregler, se nedan.
Stiftelser omfattas inte av IAS-förordningen. Om stiftelsen är moderbolag i en koncern kan företaget med stöd av 7 kap. 33 § ÅRL frivilligt välja att tillämpa de internationella redovisningsreglerna IFRS/IAS när koncernredovisningen upprättas.
En stiftelse som valt att upprätta en koncernredovisning med tillämpning av internationella redovisningsregler får även upprätta en årsredovisning i den juridiska personen, i enlighet med internationella redovisningsregler, så länge detta inte begränsas av ÅRL. Stiftelsen ska då tillämpa RFR 2 Redovisning i juridisk person (BFNAR 2012:3 Tillämpning av rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering punkt 2).
Årsredovisningen ska offentliggöras genom att stiftelsen lämnar in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten, inom sex månader efter räkenskapsårets utgång (8 kap. 3 § ÅRL). Registreringsmyndighet för stiftelser är den tillsynsmyndighet som följer av 9 kap. 1 § SL, d.v.s. den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas.
Kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket SL ska hålla bestyrkta kopior tillgängliga för alla som är intresserade, senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.
Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII) ger ut styrande riktlinjer för hur årsredovisningar ska upprättas. Riktlinjerna har till syfte att skapa enhetlighet i årsredovisningar från insamlingsorganisationer och publiceras på FRII:s webbplats.