Varumottagare

I egenskap av registrerad eller tillfälligt registrerad varumottagare

Den som, i egenskap av godkänd varumottagare enligt 4 kap. 6 § LSE eller 4 kap. 7 § LSE, tar emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet är skattskyldig (4 kap. 1 § 2 LSE). Skattskyldig enligt denna bestämmelse är alltså den som godkänts som registrerad varumottagare respektive den som godkänts som tillfälligt registerad varumottagare.

En godkänd varumottagare är endast skattskyldig enligt bestämmelserna i 4 kap 1 § 2 LSE när denne hanterar bränsle på sådant sätt som utgör grunden för godkännandet. Om bränslet hanteras utanför uppskovsförfarandet är det andra bestämmelser som ligger till grund för skattskyldigheten. Om den som godkänts som registrerad varumottagare t.ex. för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU-land till Sverige är denne skattskyldig enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § 5 (tidigare 6) LSE. Det innebär att detta bränsle inte ska tas med i den skatteredovisning som den registrerade varumottagaren ska lämna i punktskattedeklaration. Istället ska skatten redovisas i en särskild skattedeklaration när bränslet förs in till Sverige (prop. 2009/10:40 s. 162 jämförd med s. 190 och prop. 2011/12:155 s. 102-103).

Skattskyldighet då varumottagare försätts i konkurs

Om en registrerad varumottagare eller tillfälligt registrerad varumottagare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är då skattskyldigt för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 5 kap. 2 § 1 LSE inträder efter konkursbeslutet (4 kap. 7 a § första stycket LSE).

Om bränslet ägs av någon annan än konkursgäldenären och bränslet inte ingår i konkursen, är ägaren skattskyldig för bränslet istället för konkursboet (4 kap. 7 a § andra stycket LSE).