När en uppgiftsskyldig har felbedömt betydelsen av faktiska förhållanden kan Skatteverket befria, helt eller delvis, från ett fullt skattetillägg (51 kap. 1 § andra stycket 1 b SFL).
Vad som menas med att någon felbedömt betydelsen av faktiska förhållanden framgår inte klart av förarbetena.
För att Skatteverket ska befria krävs att felbedömningen av de faktiska förhållandena är ursäktlig. Detta framgick tidigare direkt av bestämmelserna om befrielse i taxeringslagen respektive skattebetalningslagen.
Eftersom ursäktlighet är en typ av oskälighet har det ansetts onödigt att särskilt framhålla ursäktlighet i skatteförfarandelagen (jfr prop. 2010/11:165 s. 964). Denna förändring i förhållande till tidigare gällande lagar har alltså inte inneburit någon förändring i sak.
Om den uppgiftsskyldige missförstått en uppgift på den specifikation som sänds ut tillsammans med inkomstdeklarationen kan det finnas skäl för att befria, helt eller delvis, från ett fullt skattetillägg.
Den uppgiftsskyldige hade från banken fått en specifikation där det stod att ett belopp var räntekostnader under byggnadstiden fram till inflyttningsdagen.
Den uppgiftsskyldige gjorde avdrag för beloppet som ränta trots att sådan ränta är en del av köpeskillingen för vilken man får avdrag först när fastigheten säljs.
Den uppgiftsskyldige trodde att han hade rätt till avdrag för räntan på grund av uppgifterna från banken och vissa uppgifter i kontraktet bl.a. om vem som hade ansvar för att betala denna ränta. Domstolen ansåg att felbedömningen av de faktiska förhållandena var ursäktlig och befriade från skattetillägget (RÅ 1981 1:10).