En uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift på den utbetalda ersättningen när optioner och terminer avyttras. Likaså ska uppgift lämnas om ersättningen för en utfärdad option och om slutförandet av en options- eller terminsaffär.
Bestämmelserna i 21 kap. SFL om kontrolluppgifter för avyttring gäller även options- och terminsaffärer. Uppgiftsskyldigheten i detta kapitel omfattar alla derivat som antingen är en delägarrätt eller en fordringsrätt.
Följande typer av företag är uppgiftsskyldiga:
Uppräkningen i 21 kap. 3 § SFL är uttömmande. Detta innebär att om ett företag eller annan inte ingår i uppräkningen finns det inte någon uppgiftsskyldig person. Detta innebär i sin tur att även om det är ett sådant värdepapper som det ska lämnas uppgifter om enligt 21 kap. 1 § så kommer det inte att lämnas någon uppgift.
Ett värdepappersinstitut ska lämna kontrolluppgifter när de medverkar vid avyttring av delägarrätt eller fordringsrätt (21 kap. 3 § 1 SFL).
Ett värdepappersinstitut är även skyldigt att lämna kontrolluppgifter i de fall de registrerar en option eller termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen. Likaså är värdepappersinstitutet kontrolluppgiftsskyldigt för transaktioner vid slutförandet av options- eller terminsaffären (21 kap. 3 § 2 SFL).
Vad som menas med varje typ av uppgiftskyldigt företag läser du mer om i kontrolluppgifter för aktier, konvertibler och obligationer m.m.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som har avyttrat eller slutfört en options- eller terminsaffär eller har utfärdat en option (21 kap. 2 § SFL).
Om ett värdepapper ägs gemensamt av flera får vid avyttring uppgift lämnas för den som anges på avräkningsnotan i stället för samtliga ägare (21 kap. 7 § SFL).
Skyldigheten att lämna kontrolluppgift för avyttring av delägarrätter och fordringsrätter gäller även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 § SFL). Se även vilka uppgifter en kontrolluppgift ska innehålla för begränsat skattskyldiga.
En kontrolluppgiftsskyldig ska lämna uppgifter om avyttring dvs. försäljning, byte m.m. för alla optioner och terminer som är en delägarrätt eller fordringsrätt. Förutom försäljning finns ett antal händelser för optioner och terminer som också räknas som avyttring (44 kap. 4 § IL).
Den som är kontrolluppgiftsskyldig ska, förutom vid avyttring, även lämna uppgifter om slutförande av options- och terminsaffärer som inte innebär köp eller försäljning av egendom.
Förutom försäljning kan en option avslutas på annat sätt. Även dessa händelser räknas som att optionen är avyttrad. Följande händelser förutom försäljning räknas om avyttring:
Eftersom dessa händelser även räknas som avyttring innebär detta att en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter för en option som avslutas på något av ovan beskrivna sätt.
Förutom avyttring ska den som är kontrolluppgiftsskyldig även lämna uppgifter om utfärdade optioner (21 kap. 1 § SFL).
För terminer finns det också några händelser förutom försäljning som räknas om avyttring. Hit hör bl.a. att
Även detta innebär att en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter.
Om ägaren av en option eller en termin för över dessa från en depå till ett investeringssparkonto anses de som avyttrade (44 kap. 8 a § IL). Det innebär att en kontrolluppgift ska lämnas för denna händelse även om äganderätten egentligen inte har ändrats.
Det är investeringsföretaget som är kontrolluppgiftsskyldigt för en sådan överföring (21 kap. 3 § 7 SFL). Läs mer om överföring till ett investeringssparkonto.
I de flesta fall ska den som är kontrolluppgiftsskyldig lämna kontrolluppgifter om optioner och terminer det år som transaktionen avslutas. När en kontrolluppgift ska lämnas beror på om det handlar om en option eller en termin.
Vilket år som en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift för en option beror på om det är en innehavd eller utfärdad option.
För en innehavd option lämnar den uppgiftsskyldige kontrolluppgift det år som optionen slutförs genom kvittning eller kontantavräkning.
Om transaktionsdagen sker före årsskiftet och likviddagen inträffar efter årsskiftet ska kontrolluppgift lämnas för det år som transaktionsdagen infaller.
Om en innehavd option går till förfall ska den uppgiftsskyldiga lämna kontrolluppgift för detta. Denna uppgift ska lämnas det år optionen förfaller.
En uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift för alla utfärdade optioner. Uppgiften ska lämnas det år optionen utfärdas. Detta innebär att uppgift ska lämnas oavsett om redovisat belopp ska tas upp till beskattning för det år som kontrolluppgiften lämnas (prop. 1997/98:134 s. 55).
Kontrolluppgift ska även lämnas i de fall en utfärdad option går till förfall. Uppgiften ska lämnas det år optionen förfaller.
Om en option avslutas genom lösen av underliggande egendom ska den uppgiftsskyldige lämna kontrolluppgift när det gäller säljaren enligt de bestämmelser som gäller den underliggande egendomen. Detta innebar att om en aktieoption avslutas genom lösen så ska den uppgiftsskyldige lämna en kontrolluppgift om aktieförsäljning för säljaren. För köparen lämnas kontrolluppgift först då aktien i ett senare skede avyttras.
Vilket år som en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift för en termin beror på vilken typ av termin som uppgiften avser.
En uppgiftsskyldig ska lämna en kontrolluppgift för ett forwardskontrakt som avslutas genom stängning det år då stängningen sker.
Om i stället ett forwardskontrakt nettas, innehavaren köper tillbaka samma antal terminskontrakt som han tidigare sålt, år 1, men terminsavtalet löper ut år 2, ska uppgiftslämnaren lämna kontrolluppgift det år då terminsavtalet löper ut.
Exempel
Om ett kontrakt med förfallodag i mars 2015 nettas under 2014 ska kontrolluppgift lämnas först för beskattningsår 2015.
Ett forwardskontrakt anses slutfört på likviddagen varför den kontrolluppgiftsskyldige ska lämna kontrolluppgiften det år likviddagen inträffar.
Exempel
Om ett forwardskontrakt avslutas den 29 december 2014 och likviddagen infaller den 3 januari 2015 ska kontrolluppgift lämnas för 2015.
Skatteverket anser att beskattning av futures-terminer ska ske då kontraktet avslutas. Det innebär att de dagliga avräkningar som sker vid ett futureskontrakt anser Skatteverket vara förskott av kommande betalning varför kontrolluppgift inte ska lämnas för dessa belopp.
När ett futureskontrakt avslutas genom kvittning eller stängning ska uppgiftslämnare lämna en kontrolluppgift det år kvittningen eller stängningen sker.
Om terminen avslutas genom leverans lämnar den som är uppgiftsskyldig kontrolluppgift för säljaren enligt de bestämmelser som gäller den underliggande egendomen.
För köparen lämnas kontrolluppgift först då den levererade egendomen avyttras.
Skatteverket anser att CFD-kontrakt är ett slags terminskontrakt. Se Skatteverkets ställningstagande Hur ska Contracts For Difference (CFD) beskattas?
Detta innebär att en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter för de CFD-kontrakt som avslutats på samma sätt som för andra terminer.
Skatteverkets uppfattning är att det inte finns någon skyldighet att lämna kontrolluppgifter vid avyttring eller vid slutförande av en options- eller terminsaffär där underliggande egendom är råvaror som t.ex. guld eller olja. Detta beror på att en sådan option eller termin varken kan anses vara en delägarrätt eller en fordringsrätt.
Kontrolluppgift om avyttring av optioner ska lämnas på blankett KU34 (formulär SKV 2315) och för terminer på blankett KU35 (formulär SKV 2325).
Uppgiftslämnaren anger specifikationsnummer, identifikationsuppgifter på uppgiftslämnare och den uppgiften avser. Du kan läsa mer om detta under gemensamma regler för kontrolluppgifter i kapital.
I kontrolluppgiften lämnas även uppgift om antal kontrakt, erhållen ersättning, ISIN-nummer, eventuellt depånummer, namn på optionen eller terminen samt specifikationsnummer.
Skulle den redovisade transaktionen avse en överföring till ett investeringssparkonto ska uppgiftlämnaren markera detta på kontrolluppgiften.
I kontrolluppgiften för en option anger uppgiftslämnaren även typ av position d.v.s. om det avser en innehavd option eller en utfärdad option.
I de fall en optionsaffär slutförts genom förfall anger den uppgiftslämnaren detta med ett kryss.
I kontrolluppgiften för slutförande av en terminsaffär lämnar den kontrolluppgiftsskyldige uppgift om antingen erhållen ersättning eller erlagd ersättning.
På kontrolluppgiften markerar uppgiftslämnaren om de belopp som uppgiften avser är netto- eller bruttobelopp. Detta görs med ett N eller ett B.
För de flesta avslutade terminskontrakt lämnar uppgiftslämnaren uppgift om nettobeloppet av affären d.v.s. erhållet belopp efter avdrag för kostnader eller erlagt belopp med tillägg för kostnader.
Detta gäller för följande transaktioner:
Det innebär att redovisat belopp för dessa affärer visar en vinst eller förlust för den som uppgiften avser.
Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer ett antal kontrakt samtidigt som samma person köper ett mindre antal kontrakt ska uppgiftslämnaren lämna uppgift om bruttobeloppet (21 kap. 5 § 2 stycket SFL).
Skatteverket anser att uppgiftslämnaren inte behöver lämna något belopp på kontrolluppgiften om samma person har flera futures- kontrakt i samma serie anskaffade vid olika tillfällen och enbart vissa av dessa kontrakt kvittas. Detta beror på att det finns en valmöjlighet vilka kontrakt som kvittas och uppgiftslämnaren kan avgöra vilka kontrakt som har kvittats i dessa fall (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av futures-terminer).
För begränsat skattskyldiga ska i de flesta fall uppgift lämnas om den skattskyldiges utländska skatteregistreringsnummer och landskod.