Här redovisas reglerna om vem som ska göra skatteavdrag.
Huvudregeln enligt 10 kap. 2 § första stycket är att det är den som betalar ut kontant ersättning för arbete eller andra inkomster som enligt 10 kap. 3 § andra stycket räknas som inkomst av arbete till den som inte är godkänd för F-skatt ska göra skatteavdrag. Skatteavdrag ska göras även om betalningsmottagaren är en juridisk person som inte har F-skatt.
Även den som betalar ut ersättning för arbete som utförts åt någon annan, är i regel skyldig att göra skatteavdrag.
Ibland ger arbetsgivaren någon annan i uppdrag att sköta utbetalningen av ersättningar, det kan t.ex. vara en bank. Detta innebär inte att banken ses som utbetalare av ersättningen, det är fortfarande arbetsgivaren som är skyldig att göra skatteavdrag.
Factoring innebär att ett finansieringsföretag köper upp fakturor från olika företagare som ställt ut fakturorna. Även om betalningen görs till ett factoringbolag ska skyldigheten att göra skatteavdrag bedömas som om betalningen skett direkt till den ursprungliga betalningsmottagaren.