Kvarskrivning

Kvarskrivning är ett skydd för bostadsadressen

Kvarskrivning är en skyddsåtgärd som till skillnad från sekretessmarkering är reglerad genom bestämmelser i FOL.

Skatteverket får meddela ett beslut om kvarskrivning för den som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. Förutsättningarna för att Skatteverket ska medge kvarskrivning för en person motsvarar i princip de som krävs för kontaktförbud.

Kvarskrivning ger ett starkare skydd än en sekretessmarkering eftersom den som blir kvarskriven kommer att vara fortsatt folkbokförd på sin gamla bostadsort trots att denne har flyttat därifrån. Kvarskrivning fungerar som ett skydd för bostadsadressen på så sätt att den verkliga bostadsadressen inte syns i folkbokföringen. Personen folkbokförs i stället under rubriken På kommunen skrivna och den faktiska adressen förvaras manuellt på det handläggande skattekontoret.

Eftersom kvarskrivningen endast fungerar som ett skydd för personens bostadsadress har den som är kvarskriven i regel också en sekretessmarkering registrerad. Sekretessmarkeringen skyddar andra uppgifter som indirekt kan röja var personen befinner sig.

Reglerna om kvarskrivning gäller även för den utsatta personens medflyttande familj (16 § FOL).

Vistelseorten betraktas som hemkommun

Den som är kvarskriven har rätt att få vård där han eller hon befinner sig. Det kan ibland ändå uppstå svårigheter i vardagen då en del samhällstjänster är knutna till personens folkbokföringsort, till exempel sjukvård och rösträtt i allmänna val. För att undvika dessa problem informerar Skatteverket den som är kvarskriven att han eller hon bör visa upp Skatteverkets beslut om kvarskrivning vid kontakt med andra myndigheter.

Det är hemkommunen som ansvarar för att barn och unga med skyddade personuppgifter får samma tillgång till förskola, skola och fritidshem som andra. Hemkommun är normalt den kommun där en person är folkbokförd. För den som är kvarskriven ska i stället personens vistelseort betraktas som hemkommun.

Skyddet gäller i tre år

Ett beslut om kvarskrivning gäller normalt i tre år. Den enskilde måste ansöka om förlängning för att kvarskrivningen ska stå kvar (17 § FOL).

Ansökan ska vara skriftlig

En ansökan om kvarskrivning görs hos Skatteverket och ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla den sökandes aktuella adress och en motivering. Den ska också kompletteras med ett intyg eller någon annan dokumentation till stöd för att sökanden är utsatt för ett konkret och aktuellt hot.

En preliminär sekretessmarkering ska registreras i samband med ansökan

Skatteverket ska genast registrera en preliminär sekretessmarkering när en ansökan om kvarskrivning kommer in, och även underrätta personen om registreringen.

Om inte en preliminär sekretessmarkering registreras direkt kan detta få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Personens uppgifter är då fullt tillgängliga i folkbokföringen och det finns risk för att personen och dennes anhöriga blir kartlagda av den eller de som utgör hotet.

Någon preliminär sekretessmarkering behöver inte registreras om det från början står helt klart att det saknas skäl för ansökan. Ett sådant skäl kan exempelvis vara att Skatteverket nyligen har bedömt att personen saknar behov av skydd och att inga nya omständigheter har kommit fram.

Skatteverket bedömer om det finns ett aktuellt och konkret hot

Avgörande för Skatteverkets bedömning är att en person eller dennes närstående är utsatta för ett aktuellt och konkret hot. Det ska röra sig om ett aktuellt och konkret hot i det enskilda fallet. Ett intyg eller en utredning som styrker hotet ska finnas med som underlag för bedömningen. Personen kan till exempel lämna ett intyg från polisen, socialtjänsten, en kvinnojour, brottsofferjour eller en dom eller någon annan utredning.

Skatteverket kan i sin utredning kontakta andra myndigheter, till exempel polisen, som kan tillföra information i det enskilda ärendet. Polisen kan även lämna yttrande om tillförlitligheten av uppgifterna och om allvaret i hotet (17 a § FOL).

Skatteverket måste värdera och analysera all information från andra myndigheter innan man fattar beslut. Denna information är en viktig del i utredningen men den är inte ensamt avgörande för Skatteverkets bedömning.

Det krävs starkare skäl för att Skatteverket ska medge en ansökan om kvarskrivning jämfört med sekretessmarkering. Andra åtgärder som först bör komma i fråga är sekretessmarkering eller sådana former av skydd som polis eller åklagare kan bistå med, till exempel trygghetspaket och kontaktförbud. Underlaget ska också vara mer utförligt än vad som krävs för att registrera enbart en sekretessmarkering.

Kvarskrivning kan till exempel medges när

• ett beslut om kontaktförbud inte kan antas ge den sökande ett tillräckligt skydd
• personen ingår i ett personsäkerhetsprogram
• personen har vittnat i ett allvarligt brottmål
• personen har utsatts för allvarligt våld eller hot om allvarligt våld från nära familj eller övrig släkt (till exempel hedersrelaterat våld).

Skatteverkets bedömning ska utgå från allvaret i hotet. Den omständigheten att hotet kommer från en person eller grupp som inte är identifierad ska inte påverka bedömningen.

Kvarskrivningen måste få en faktisk effekt

Även om Skatteverket bedömer att det finns ett aktuellt och konkret hot mot en person måste en eventuell kvarskrivning eller annan skyddsåtgärd kunna antas få en faktisk effekt för att den ska beviljas. Personen måste också själv medverka och vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla effekten

Personen måste flytta

För att få kvarskrivning måste personen byta bostad.

Vart personen väljer att flytta kan i hög grad påverka effekten av kvarskrivningen. Den som bor kvar i samma närområde utsätter sig för en risk att bli upptäckt, vilket kan innebära att kvarskrivningen inte får någon effekt alls. Omständigheter som kan påverka effekten vid val av ny bostadsort är exempelvis var den eller de som utgör hotet finns. Skatteverket tar i sin bedömning också hänsyn till om det rör sig om större eller mindre samhällen eller stadsdelar och hur kommunikationerna ser ut. Om den som utsätts för hotet till exempel bor längs samma buss- eller tunnelbanelinje som den som hotar, finns en större risk för upptäckt.

Familjemedlemmar – hela hushållet måste omfattas

Samtliga familjemedlemmar i hushållet ska omfattas av kvarskrivningen för att den ska få avsedd effekt.

Egen medverkan krävs för att skydda sina uppgifter

Personen måste själv medverka till att skydda sina personuppgifter så att kvarskrivningen inte tappar sin effekt. Att publicera uppgifter om sig själv på internet kan till exempel innebära att effekten försämras även om man inte röjer var man vistas. För den som fortsätter att utsätta sig själv för någon form av synlig, offentlig aktivitet fyller kvarskrivningen oftast inte någon funktion. Exempel på sådana aktiviteter kan vara politiska uppdrag eller vissa kriminella handlingar.

Att en person har begått eller begår brott behöver däremot inte vara ett skäl för att neka kvarskrivning. Detta gäller också för den som lever tillsammans med en sådan person. Skatteverket måste göra en bedömning i varje enskilt fall.

Ansökan om kvarskrivning för barn

En ansökan om kvarskrivning för ett barn ska i normalfallet skrivas under av barnets båda vårdnadshavare. För barn under 18 år får en ansökan om kvarskrivning göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökan är att skydda barnet mot den andra vårdnadshavaren (30 § FOL).

Skatteverket ska alltid genast registrera en preliminär sekretessmarkering för barnet oavsett om det anges att det är den andre vårdnadshavaren som utgör hotet eller inte.

Skatteverket bör också registrera en särskild postadress för barnet under den pågående utredningen.

En ansökan om kvarskrivning för en minderårig person från exempelvis socialtjänsten kan inte godtas eftersom de inte är behöriga att söka.

När Skatteverket bifaller en ansökan om kvarskrivning

I de flesta fall har Skatteverket registrerat en preliminär sekretessmarkering i samband med att ansökan kom in. Om inte detta har gjorts ska Skatteverket registrera en sekretessmarkering senast i samband med att ansökan om kvarskrivning har bifallits. Om Skatteverket inte registrerar sekretessmarkeringen kan detta få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Exempelvis kan det då finnas risk för att en flyttning blir registrerad hos Skatteverket eller att Skatteverket vid en förfrågan lämnar ut uppgifter om anhöriga m.m.

Skatteverket registrerar en särskild postadress

Skatteverket ska registrera en särskild postadress för en person som är kvarskriven. Den adress som registreras är skattekontorets adress. Uppgiften aviseras genom Skatteverkets centrala aviseringssystem Navet, vilket medför att aviseringsmottagarna kommer att sända all post till skattekontoret för vidare befordran. Aviseringsmottagare är till exempel myndigheter och SPAR.

När en ansökan avslås ska ett beslut skickas ut

När Skatteverket avslår en ansökan om kvarskrivning ska personen underrättas om detta genom ett beslut. Skatteverket ska även skicka en överklagandehänvisning och ett delgivningskvitto tillsammans med beslutet.

Överklaga ett beslut om kvarskrivning

Skatteverkets beslut om kvarskrivning kan överklagas enligt samma regler som gäller för andra folkbokföringsbeslut (38 § FOL).

Om den enskilde överklagar ett beslut om kvarskrivning ska den preliminära sekretessmarkeringen inte tas bort förrän domstolens beslut har vunnit laga kraft.

Om det inte kommer in något överklagande i rätt tid ska Skatteverket genast ta bort den preliminära sekretessmarkeringen. Rätt tid innebär inom tre veckor från det att personen tog emot beslutet. Om Skatteverket bedömer att det finns skäl för personen att ha en sekretessmarkering utan kvarskrivning ska sekretessmarkeringen stå kvar.