Upphovsmannakonto

Vem får göra avdrag för insättning på upphovsmannakonto?

En enskild näringsidkare som har en upphovsmannaintäkt i sin näringsverksamhet får göra avdrag för insättningar på upphovsmannakonto. Som upphovsmannaintäkt räknas intäkter i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk (32 kap. 1 § IL)

Endast en fysisk person som obegränsat skattskyldig vid utgången av beskatt­ningsåret kan få avdrag (32 kap. 3 § 1 IL).

Ett dödsbo får inte göra avdrag (32 kap. 1 § andra stycket IL). Av detta följer att avdrag inte får göras dödsåret.

Övriga förutsättningar för avdrag

De sammanlagda upphovsmannaintäkterna under beskatt­nings­året måste överstiga motsvarande intäkter under något av de två närmast föregående beskattningsåren med minst 50 % (32 kap. 3 § 2 IL).

Näringsidkaren får inte göra avdrag från en intäkt som avser fotografiska verk (32 kap. 1 § 1 stycket IL).

Uttag från ett upphovsmannakonto ses inte som en upphovsmannaintäkt (32 kap. 2 § IL).

Näringsidkaren får bara göra insättningar på ett upphovsmannakonto i ett och samma kreditinstitut för ett visst beskattningsår. Om näringsidkaren gör insättningar i flera kreditinstitut får denne bara göra avdrag för insättningar hos det först anlitade kreditinstitutet (32 kap. 5 § IL) .

För att få göra avdrag för insättning på ett upphovsmannakonto måste näringsidkaren göra insättningen på ett upphovs­manna­konto senast den dag som denne ska lämna inkomstdeklaration enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om näringsidkaren får anstånd med att lämna sin själv­deklaration förskjuts senaste inbetalningsdag i motsvarande mån (32 kap. 6 § IL).

För att godtas som upphovsmannakonto måste kontot vara ett konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut i Sverige. Som ytterligare krav gäller att ränta måste tillgodoräknas minst en gång per år (32 kap. 7 § IL).

Vem är upphovsman?

Upphovsman är den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. Sådana verk kan enligt 1 kap. 1 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk vara

• skönlitterära eller beskrivande fram­ställningar i skrift eller tal
• musik eller sceniska verk
• filmverk el­ler alster av bild­konst
• alster av byggnadskonst eller brukskonst
• verk som kommit till ut­tryck på annat sätt.

Något krav på konst­närligt värde ställs inte. Där­emot måste verken ha en viss indivi­duell prä­gel. Vad som brukar kal­las hötorgskonst är alltså konst­närliga verk i detta sammanhang. Pre­stationer av mer alldaglig och rutin­mässig karaktär omfattas däremot inte. Hit räknas t.ex. med­delanden, notiser, faktasammanställningar och enklare nytto­före­mål samt journalfilmer som endast registrerar ett händelse­för­lopp.

Hur stort avdrag får man göra?

Näringsidkaren får göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar upp­hovs­mannaintäkten.

Avdraget får inte heller överstiga ett belopp som motsvarar två tred­jede­lar av överskottet av näringsverksamheten före av­drag för insättning på upphovsmannakonto och avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 § IL.

Man får inte göra avdrag med så stort belopp att över­skot­tet efter avdraget, men före avsättning för egenavgifter, understiger 30 000 kr.

Avdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får inte understiga 10 000 kr (32 kap. 4 § IL).

Räntan på kontot källbeskattas

Ränta på upphovsmannakonto beskattas med källskatt 15 %. Varje gång ränta gottskrivs upphovsmannakontot ska kredit­institutet hålla inne skatt för kontoinnehavarens räkning.

Resterande del av räntan beskattas i inkomstslaget närings­verksamhet när beloppet tas ut från kontot.

Bestämmelser om skatt på räntan för upphovsmannakonton finns i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

När får man ta ut medel från kontot?

Näringsidkaren får göra uttag från ett upphovsmannakonto tidigast fyra måna­der efter insättningsdagen. Ett uttag får inte vara mindre än 1 000 kr om inte hela det innestående beloppet tas ut (32 kap. 8 § IL första stycket) .

Kreditinstitutet ska betala ut eventuellt innestående medel som näringsidkaren inte tagit ut, inklusive ränta, sex år efter ingången av det år insättningen senast skulle ha gjorts enligt 32 kap. 6 § IL (32 kap. 8 § andra stycket IL).

Ett uttag ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet

Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomst­slaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsva­rande gäller för kvarstående medel som ett kreditinstitut betalar ut eller skulle ha betalat ut efter sex år (32 kap. 9 § IL).

Byte av kreditinstitut ses inte som ett uttag

Näringsidkaren får föra över medel från ett till ett annat kreditinstitut utan att beskattning ska ske som för uttag från konto. Detta gäller under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.

Det kreditinstitut som för över medlen ska till det mottagande kreditinstitutet lämna de upp­gifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt 32 kap. IL samt SFL.

Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall

Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet om

• avtal har träffats om överlåtelse eller pant­sättning av medlen under beskattningsåret
• medlen har övergått till den skatt­skyl­diges make genom bodelning under beskattningsåret, eller
• den skattskyldige inte längre är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång.

Om den skattskyldige dör, ska innestående medel tas upp som intäkt senast det beskattningsår det beskattningsår då döds­boet skiftas (helt eller delvis), dock inte senare än det andra beskattningsåret efter det år då dödsfallet inträffade (32 kap. 9 § IL).