När en person avlidit

Inget beslut om skattetillägg för en avliden person

En person som har avlidit får inte påföras något skattetillägg (52 kap. 10 § SFL). Bestämmelsen gäller såväl för Skatteverket som för förvaltningsdomstolarna (jfr RÅ 2003 not. 13). Om personen avlidit efter att ha påförts ett skattetillägg är bestämmelsen inte tillämplig.

Bestämmelsen ska endast tillämpas när det är den som ska påföras en sanktionsavgift (skattetillägg, förseningsavgift och kontrollavgift) eller den som ska göra avdrag för skatt som har avlidit. Bestämmelsen ska normalt inte tillämpas när en företrädare, t.ex. en firmatecknare i ett aktiebolag, har avlidit.

I vissa fall ska en företrädare både redovisa och betala sin huvudmans skatt och i sådana fall är det företrädaren och inte huvudmannen som ska påförs ett skattetillägg (prop. 2010/11:165 s. 936). I den situationen ska undantaget tillämpas och något skattetillägg ska inte tas ut om företrädaren har avlidit.

Exempel: personen har avlidit efter förvaltningsrättens beslut att undanröja ett skattetillägg

Om förvaltningsrätten har undanröjt Skatteverkets beslut om skattetillägg och personen, efter det att Skatteverket överklagat till kammarrätten, avlider under processen i kammarrätten, så får domstolen inte besluta att avgiften ska tas ut på nytt.

Exempel: personen har avlidit efter förvaltningsrättens beslut att delvis befria från ett skattetillägg

Om förvaltningsrätten bifaller en persons överklagande genom att delvis befria honom eller henne från skattetillägget och personen, efter det att Skatteverket överklagat till kammarrätten, avlider under processen i kammarrätten, så får domstolen inte besluta att avgiften ska tas ut med ett högre belopp.

Exempel: personen har avlidit efter förvaltningsrättens beslut att ta ut skattetillägg enligt en lägre procentsats

Om förvaltningsrätten bifaller en persons överklagande genom att ta ut skattetillägget enligt en lägre procentsats, och personen, efter det att Skatteverket överklagat till kammarrätten, avlider under processen i kammarrätten, så får domstolen inte besluta att avgiften ska tas ut med en högre procentsats.

Vilka beskattningsår ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen tillämpas på en avliden persons inkomstbeskattning fram till och med beskattningsåret före dödsåret (jfr 4 kap. 1 § IL), d.v.s. för beskattningsår där det är den avlidne som är skattesubjektet. Att det kan vara dödsboet som lämnar uppgifter för den avlidnes beskattning innebär inte att något skattetillägg kan tas ut. En förutsättning för att tillämpa bestämmelsen är att beslutet om skattetillägg meddelas efter dödsfallet.

Exempel: personen har avlidit året efter beskattningsåret

En person har avlidit i januari år 2. Dödsboet ska lämna inkomstdeklaration i maj år 2. Eftersom det är den avlidne som ska beskattas för de inkomster han eller hon haft år 1 (beskattningsåret före dödsåret), så kan något skattetillägg inte tas ut på en oriktig uppgift som dödsboet lämnar till ledning för beslut om slutlig skatt för år 1.

Exempel: personen har avlidit under beskattningsåret

En person har avlidit i december under år 1 (beskattningsåret). I den situationen är det dödsboet som är skattesubjekt vid tidpunkten för beslut om slutlig skatt år 2. Om dödsboet lämnar en oriktig uppgift har den inte lämnats till ledning för den avlidnes beskattning, utan för dödsboets egen beskattning. Därför ska undantaget från att ta ut skattetillägg inte tillämpas och ett skattetillägg kan därmed tas ut.

Vilka redovisningsperioder ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen om att inte ta ut något skattetillägg när en person har avlidit kan komma att tillämpas på samtliga perioder som den avlidne själv skulle ha redovisat i en skattedeklaration, under förutsättning att besluten om skattetillägg skulle komma att meddelas efter dödsfallet. Att det kan vara dödsboet som lämnar uppgifter för den avlidnes beskattning innebär således inte att något skattetillägg kan tas ut.

Exempel: fel i mervärdesskattedeklarationer i perioder före och efter dödsfallet

En person avlider den 25 augusti år 1. Personen drev under sin livstid en enskild näringsverksamhet och var registrerad för mervärdesskatt. Personen har fram till dödsfallet lämnat mervärdesskattedeklarationer i rätt tid. Dödsboet driver verksamheten vidare under resten av år 1 och lämnar mervärdesskattedeklarationer i rätt tid. Skatteverket startar i slutet av februari år 2 en utredning av verksamheten och upptäcker att oriktiga uppgifter har lämnats i redovisningsperioderna april–december år 1. Något skattetillägg kan inte tas ut för redovisningsperioden april–juni år 1, eftersom det är den avlidne som ska beskattas för denna period. Däremot kan ett skattetillägg tas ut för redovisningsperioderna juli–september och oktober–december år 1, eftersom det är dödsboet som ska beskattas för dessa perioder.

Dödsboet lämnar en oriktig uppgift i en begäran om omprövning eller i ett överklagande

Om dödsboet lämnar en oriktig uppgift i en begäran om omprövning eller i ett överklagande av ett beslut om slutlig skatt, kan något skattetillägg inte tas ut när omprövningen eller överklagandet avser beslutet om slutlig skatt för beskattningsåret före dödsåret eller tidigare. Bestämmelsen tillämpas alltså på samma sätt som i exemplet när en person har avlidit året efter beskattningsåret.

Skattetillägg kan inte heller tas ut om dödsboet lämnar en oriktig uppgift i en begäran om omprövning eller i ett överklagande av ett beslut för en redovisningsperiod som den avlidne själv ska beskattas för.

Undanröja ett skattetillägg som är felaktigt

Om ett skattetillägg har påförts någon som har avlidit ska beslutet om skattetillägg undanröjas.