Beräkna enligt olika procentsatser

När skattetillägg ska tas ut enligt olika procentsatser

När flera oriktiga uppgifter har lämnats och skattetillägg ska tas ut enligt olika procentsatser måste man bestämma de belopp som skattetillägget ska beräknas på ett särskilt sätt (49 kap. 21 § SFL). Bestämmelsen gäller bara när det är frågan om skattetillägg på slutlig skatt.

Deklarationen måste rätträknas före beräkningen

Innan Skatteverket kan göra en beräkning av skattetillägget enligt skilda procentsatser måste deklarationen i vissa fall först rätträknas för att man ska få fram den undanhållna skatten med korrekt belopp.

Skatteverket måste också ta ställning till vilka s.k. kvittningsinvändningar som ska påverka underlaget för skattetillägg.

Beräkna skattetillägget på undanhållen skatt

Skattetillägget på undanhållen skatt ska beräknas på följande sätt (49 kap 21 § andra stycket SFL):

1. Räkna ut skatten på den sammanlagda summan av de undanhållna beloppen.
2. Räkna fram den kvotdel som respektive undanhållet belopp utgör i förhållande till det totala undanhållna beloppet.
3. Fördela det uträknade skattebeloppet mellan de olika skattetilläggsgrundande höjningarna efter kvotdelarna.

Beräkna skattetillägget på underskott

Ett skattetillägg som ska tas ut på minskningen av ett underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst ska beräknas på samma sätt som skattetillägg på undanhållen skatt, förutom att det är minskningen av underskottet som ska proportioneras i stället för skatten.

Beräkna skattetillägg både på undandragen skatt och på underskott

Om skattetillägget ska beräknas på både undandragen skatt och på en minskning av underskott, ska beräkningen göras på varje underlag för sig.

Fördela den sammanlagda skattetilläggsgrundande höjningen

Skattetilläggsgrundande höjningar kan inte placeras i något särskilt inkomstsskikt när en beskattning sker, och höjningsbeloppen kan inte heller placeras i någon inbördes turordning. När Skatteverket tar ut skattetillägg med olika procentsatser i en och samma näringsverksamhet, alternativt i inkomstslaget tjänst, måste därför den sammanlagda skattetilläggsgrundande höjningen fördelas i förhållande till de olika höjningsbeloppen för att skattetillägget ska kunna tas ut på ett korrekt sätt.

Proportioneringen av skattetilläggen efter olika procentsatser får främst betydelse när rättelsen av de oriktiga uppgifterna medför en höjning som rör sig mellan inkomstskikt och påverkar den progressiva skatten, eller när ett skattetillägg ska tas ut på ett underlag som består av både en minskning av underskott och undandragen skatt.

Nedan följer några exempel som åskådliggör hur man beräknar fördelningen.

Exempel: skattetillägg på tjänsteinkomster

En uppgiftsskyldig har i inkomstslaget tjänst lämnat oriktig uppgift genom att inte redovisa två inkomster, en på 50 000 kr och en på 23 000 kr. Skattetillägg ska tas ut med 40 procent på den första inkomsten och med 10 procent på den andra inkomsten. Den sammanlagda skattetilläggsgrundande höjningen är 73 000 kr.

I en sådan situation ska Skatteverket först räkna ut skatten på det totala undanhållna beloppet, d.v.s. skatten på 73 000 kr. Efter det ska skatten fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av det sammanlagda undanhållna beloppet.

Om skatten på de undanhållna tjänsteinkomsterna är 20 000 kr beräknas skattetillägget på följande sätt:

40 % av ((50 000/73 000) x 20 000 kr) = 5 479 kr (40 % x 13 699)

10 % av ((23 000 / 73 000) x 20 000 kr) = 630 kr (10 % x 6 301)

Exempel: skattetillägg på överskott av enskild näringsverksamhet

En enskild näringsidkare har redovisat ett resultat av näringsverksamhet om 15 000 kr efter avdrag för egenavgifter med 5 000 kr. Skatteverket utreder deklarationen och finner att näringsidkaren har lämnat oriktiga uppgifter genom att felaktigt yrka avdrag för

• privata kostnader med 50 000 kr
• kostnader för ett inventarium med 30 000 kr.

Det felaktiga avdraget för inventariet utgör ett sådant periodiseringsfel där ett skattetillägg ska tas ut med 10 procent. För felet med de privata kostnaderna ska ett skattetillägg tas ut enligt huvudregeln, d.v.s. med 40 procent.

Efter att de oriktiga uppgifterna har rättats uppgår resultatet av näringsverksamheten till 100 000 kr (20 000 kr + 50 000 kr + 30 000) före och 75 000 kr efter avdrag för avsättning till egenavgifter med 25 000 kr.

Avdrag för egenavgifter är en sådan kvittningsinvändning som ska minska underlaget för skattetillägg. Den skattetilläggsgrundande höjningen blir därför 60 000 kr (50 000 kr + 30 000 kr – egenavgifter 20 000 kr). Underlaget för skattetillägg kan beräknas på följande sätt:

40 % - (50 000/80 000) x 60 000 kr = 37 500 kr

10 % - (30 000/80 000) x 60 000 kr = 22 500 kr

Om skatten på det undandragna beloppet 60 000 kr är 30 000 kr ska skattetillägget beräknas på följande sätt:

40 % av ((50 000/80 000) x 30 000 kr) = 7 500 kr (40 % x 18 750)

10 % av ((30 000/80 000) x 30 000 kr) = 1 125 kr (10 % x 11 250)

Exempel: skattetillägg på underskott av näringsverksamhet

Samma förutsättningar som i exemplet skattetillägg på överskott av enskild näringsverksamhet (se ovan) men med skillnaden att näringsidkaren i stället har redovisat ett underskott av näringsverksamheten med 100 000 kr. Efter att Skatteverket har rättat resultatet med de oriktiga uppgifterna uppgår resultatet till ett underskott om 20 000 kr (-100 000 kr + 50 000 + 30 000).

Eftersom det är frågan om underskottsskattetillägg utgör det skattetilläggsgrundande underlaget en fjärdedel av minskningen av underskottet. Skattetillägget ska beräknas på följande sätt:

40 % av (¼ x (50 000/80 000) x 80 000) = 5 000 kr (40 % x 12 500)

10 % av (¼ x (30 000/80 000) x 80 000) = 750 kr (10 % x 7 500).

Exempel: skattetillägg på både överskott och underskott

Ett aktiebolag har i deklarationen redovisat ett underskott av näringsverksamhet om 100 000 kr. Vid granskningen framkommer det att bolaget har lämnat oriktig uppgift genom att utelämna två inkomster om 250 000 kr respektive 150 000 kr. Skattetilläggen ska beräknas efter 40 respektive 10 procent. Efter rättelse av de oriktiga uppgifterna uppgår resultatet till ett överskott om 300 000 kr, skatten är 66 000 kr.

Skattetillägget ska i detta fall beräknas både på ett underskott och på ett överskott. Den totala underlagssumman för skattetilläggen uppgår till 400 000 kr.

Skattetillägget på underskottet ska beräknas på följande sätt:

40 % av (¼ x (250 000/400 000) x 100 000) = 6 250 kr (40 % x 15 625)

10 % av (¼ x (150 000/400 000) x 100 000) = 937 kr (10 % x 9 375)

Skattetillägget på överskottet ska beräknas på följande sätt:

40 % av ((250 000/400 000) x 66 000)= 16 500 kr (40 % x 41 250)

10 % av ((150 000/400 000) x 66 000) = 2 475 kr (10 % x 24 750)

Kompletterande information

• Periodiseringsfel.