Ibland kan en dödsboanmälan ersätta en bouppteckning.
Det är personen som har ansvaret för att se till att en bouppteckning förrättas som kan ta initiativ till att en dödsboanmälan upprättas.
Det finns ingen skyldighet att utnyttja möjligheten. Man kan alltid välja att förrätta en bouppteckning i stället för att göra en dödsboanmälan.
Att socialnämnden redan har gjort en dödsboanmälan och lämnat den till Skatteverket hindrar inte att en bouppteckning senare förrättas och registreras av Skatteverket.
Man kan göra en dödsboanmälan om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Om den avlidne var gift räknar man även med hans eller hennes eventuella andel i den efterlevande makans eller makens giftorättsgods till tillgångarna (20 kap. 1 § andra stycket och 8 a § ÄB).
En dödsboanmälan kan inte göras om tillgångarna överstiger kostnaderna för begravning m.m., eller om den avlidne ägde fast egendom eller tomträtt (20 kap. 8 a § första stycket ÄB).
Det är bara kommunernas socialnämnder som får göra en dödsboanmälan (20 kap. 8 a § första stycket ÄB). Det är socialnämnden som ska pröva om det finns förutsättningar för att göra en dödsboanmälan.
Socialnämnden ska anteckna den avlidnes
I en dödsboanmälan ska även dödsbodelägarnas namn och adresser anges om socialnämnden kan ta fram dessa uppgifter utan att det tar för lång tid (20 kap. 8 a § andra stycket ÄB).
En behörig företrädare för socialnämnden ska intyga att det finns förutsättningar för att göra en dödsboanmälan och skriva under dödsboanmälan.
En dödsboanmälan bör göras inom två månader från dödsfallet (20 kap. 8 a § andra stycket ÄB). Socialnämnden kan göra en dödsboanmälan även efter denna tid, om den anser att det är lämpligt.
Skatteverket tar emot och förvarar dödsboanmälningar och lämnar ut kopior av dessa om någon begär det.
Skatteverket ska inte granska innehållet i en dödsboanmälan.
Till skillnad från vad som gäller för bouppteckningar fattar inte Skatteverket något beslut om att registrera en dödsboanmälan.
Om inte någon behörig person på socialnämnden har skrivit under en dödsboanmälan finns ingen formell dödsboanmälan. Fram till dess att en korrekt dödsboanmälan lämnats in till Skatteverket står bouppteckningsskyldigheten kvar.
Om en socialnämnd upptäcker att det finns ett fel i en dödsboanmälan och skickar in en ny dödsboanmälan ska Skatteverket även ta emot den nya för förvaring.
I vissa fall ska en bouppteckningsförrättning hållas och en bouppteckning lämnas till Skatteverket trots att en dödsboanmälan har gjorts (20 kap. 8 a § tredje stycket ÄB). Så ska ske om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:
En begäran om en bouppteckning av en dödsbodelägare eller någon annan vars rätt kan påverkas om en bouppteckning inte förrättas bör i första hand riktas mot den som efter en sådan begäran kan komma att bli ansvarig för att en bouppteckning görs. Om det inte skulle leda till något resultat kan den som vill att en bouppteckning ska förrättas anmäla detta till Skatteverket som då ska pröva om det finns en bouppteckningsskyldighet och i sådant fall bevaka att en bouppteckning lämnas in.
Skatteverket ska pröva om den som framställer en begäran är behörig att begära bouppteckning och om Skatteverket kan godta den ställda säkerheten. Om den som anmäler är en dödsbodelägare är han eller hon i princip alltid behörig. Om Skatteverket finner att en bouppteckning ska förrättas får verket från fall till fall bedöma vilken åtgärd som ska vidtas.
En bouppteckning som följer efter en dödsboanmälan ska förrättas senast inom tre månader efter det att den nya tillgången blivit känd eller begäran om bouppteckning gjordes och säkerhet ställdes (20 kap. 8 a § tredje stycket ÄB). Skatteverket kan ge anstånd med att förrätta bouppteckningen.