Informationsutbyte med annat land får inte utföras av alla skattehandläggare utan ska ske genom så kallad behörig myndighet. Med detta begrepp avses här den myndighet och organisatoriska enhet hos denna som är behörig att utbyta information direkt med annat land. I vissa rättsakter används andra begrepp för denna funktion. Vilken organisatorisk enhet hos Skatteverket som är behörig att utbyta information i ett visst ärende beror på vilken rättsakt som är tillämplig och i många fall även vilket land det gäller.
Den sekretss som gäller för uppgifter hos Skatteverket enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller även i förhållande till utländsk myndighet. Den kan endast brytas om det finns en bestämmelse som tillåter det. När det gäller utbyte av uppgifter med utländsk myndighet krävs dessutom att utbytet sker genom den myndighet och organisatoriska enhet hos denna som är behörig därtill. En handläggare som utan behörighet lämnar en sekretessbelagd uppgift direkt till en utländsk skattemyndighet riskerar att göra sig skyldig till brottet brott mot tystnadsplikt. Vidare kan informationen bli obrukbar för skattemyndigheten i det mottagande landet beroende på lagstiftningen där.
Både i Sverige och i andra länder är det endast en viss myndighet och eventuellt endast en viss organisatorisk enhet hos denna som är behörig att utbyta information direkt med utländsk myndighet med stöd av en viss rättsakt. Denna myndighet eller organisatoriska enhet brukar betecknas behörig myndighet. Det är alltså endast personal som tillhör den behöriga myndigheten som är behörig att utbyta information direkt med utländsk myndighet. Enligt vissa rättsakter får den behöriga myndigheten utse även andra personer till så kallade behöriga tjänstemän.
I Sverige är Skatteverket behörig myndighet vid informationsutbyte. Den rättsliga grunden för detta beror på vilken rättsakt som är tillämplig.
När det gäller EU-direktivet om handräckning i skatteärenden (nr 2011/16/EU) och EU-förordningarna om administrativt samarbete i fråga om punktskatter (nr 389/2012) respektive mervärdesskatt (nr 904/2010) har Skatteverket utsetts till behörig myndighet av regeringen (jämför artikel 4.1 i direktivet och artikel 3 i respektive förordning). Kommissionen publicerar förteckningar över medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt respektive rättsakt i Europeiska unionens officiella tidning.
Direktivet har införlivats i svensk rätt genom lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Av 4 § framgår att Skattverket är behörig myndighet i Sverige vid samarbete enligt denna lag.
När det gäller övriga rättsakter med bestämmelser om informationsutbyte, både multilaterala och bilaterala, följer det av 3 § andra stycket lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden att Skattverket är behörig myndighet, utom när det grundläggande ärendet gäller indrivning.
I Skatteverkets arbetsordning fördelas det operativa arbetet med informationsutbyte, det vill säga hanteringen av ärenden om informationsutbyte i enskilda fall, mellan utlandsskattekontoren i Malmö och Stockholm samt storföretagsregionen. Utlandsskattekontorens arbete är i sin tur fördelat så att varje kontor ansvarar för vissa länder.
I EU-förordningarna om administrativt samarbete i fråga om punktskatter (nr 389/2012) respektive mervärdesskatt (nr 904/2010) och EU-direktivet om handräckning i skatteärenden (nr 2011/16/EU) används vid sidan av behörig myndighet även begreppen centralt kontaktkontor, kontaktorgan och behöriga tjänstemän. Vid tillämpningen av dessa rättsakter bör man skilja mellan de olika begreppen och de funktioner de avser.
Enligt dessa rättsakter ska det i varje medlemsstat utses ett centralt kontaktkontor som har det övergripande ansvaret för det administrativa samarbetet. Den behöriga myndigheten enligt respektive rättsakt får även utse kontaktorgan och behöriga tjänstemän för det operativa arbetet med informationsutbyte, det vill säga hanteringen av ärenden om informationsutbyte i enskilda fall (artikel 4 i respektive rättsakt).
Som framgått av föregående avsnitt är Skatteverket behörig myndighet enligt dessa rättsakter och lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Enligt 3 § förordningen (2012:848) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ska Skatteverket utse ett centralt kontaktkontor som ska ha huvudansvaret för kontakterna med andra medlemsstater i ärenden enligt nämnda lag. Enligt 4 § får Skatteverket även utse kontaktorgan och behöriga tjänstemän.
Skatteverket har i sin arbetsordning utsett huvudkontoret till centralt kontaktkontor.
I arbetsordningen har utlandsskattekontoren i Malmö och Stockholm utsetts till kontaktorgan enligt EU-förordningen om administrativt samarbete i fråga mervärdesskatt, EU-direktivet om handräckning i skatteärenden och lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Storföretagsregionen har utsetts till kontaktorgan enligt EU-förordningen om administrativt samarbete i fråga om punktskatter.
Utlandsskattekontorens arbete med informationsutbyte är fördelat så att kontoren i Malmö och Stockholm ansvarar för olika länder.
I egenskap av behörig myndighet enligt de nämnda rättsakterna utser Skatteverket i enstaka fall en person som inte tillhör någon av dessa organisatoriska enheter till behörig tjänsteman genom personligt förordnande.
Vilken organisatorisk enhet hos Skatteverket som är behörig att utbyta information i ett visst ärende beror alltså på vilken rättsakt som är tillämplig och, när det gäller utlandsskattekontoren, vilket land det gäller.