Konsekvenser om reglerna om statligt stöd inte följs

Konsekvenser för Sverige och Skatteverket

Om ett olagligt statligt stöd ges kan EU-kommissionen besluta att åtgärden strider mot EU-rätten. Skatteverket ska då återkräva stödet från stödmottagaren, inklusive ränta enligt 2 och 3 §§ lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs.

Om medlemsstaten vägrar att följa EU-kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. (Se t.ex. artikel 14 i rådets förordning 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 94 i EG-föredraget.) Detta innebär att medlemsstaten riskerar att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om staten inte rättar sig efter EU-kommissionens beslut.

Konsekvenser för stödmottagaren

Skatteverket fattar beslut om skattenedsättningar i form av t.ex. skattebefrielse och skattereduktion. Lagstiftaren anpassar regelmässigt stöd av detta slag till gällande gruppundantagsbestämmelser eller anmäler stödordningarna till EU-kommissionen i förväg. I det senare fallet genomförs stödet inte förrän kommissionen lämnat sitt godkännande.

Den som har tagit emot olagligt stöd ska betala tillbaka stödet, om inte återbetalning får underlåtas enligt EU-rätten, enligt 3 § lagen 2013:388 om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Ett exempel på ett sådant olagligt stöd kan vara att stödmottagaren tagit emot ett stöd, men är en otillåten stödmottagare enligt den allmänna gruppundantagsförordningen eftersom företaget är i ekonomiska svårigheter.

När ett statligt stöd ska återkrävas ska även ränta ska utgå på beloppet, se 4 § lagen 2013:388 om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i paragrafen åberopade EU-rättsakter.