Redovisning av intäkter

Vad är en inkomst respektive en intäkt?

Det finns ingen definition av begreppet inkomst eller intäkt i bokförings- eller årsredovisningslagarna. Däremot anges i ÅRL att endast konstaterade intäkter under räkenskapsåret ska tas med i resultaträkningen oavsett tidpunkten för betalningen (2 kap. 4 § ÅRL).

I normgivningen finns på olika sätt definierat vad som är inkomst respektive intäkt. Rent principiellt kan man säga att definitionerna utgår från att det som ett företag tar emot eller kommer att ta emot för egen räkning och som ökar eget kapital är en inkomst, med undantag för tillskott från ägare. Inkomster är det som löpande tas emot under året. När inkomsten hänförs till rätt redovisningsperiod, blir det en intäkt. En intäkt är alltså en periodiserad inkomst.

K1: förenklat årsbokslut

En inkomst är endast det som företaget tar emot för egen räkning. Belopp som tas ut för någon annans räkning, t.ex. mervärdesskatt (pengar som ska vidareförmedlas till staten), är inte en inkomst (BFNAR 2006:1 punkt 3.16 respektive BFNAR 2010:1 punkt 3.5).

I det allmänna rådet om förenklat årsbokslut för enskilda näringsidkare anges specifikt vilka inkomster som ska bokföras i företaget nämligen inkomst vid försäljning, inkomst av offentliga stöd, skadeståndsersättningar, försäkringsersättningar m.m., uttag samt ränteinkomster. Andra inkomster än de angivna är privata inkomster som inte ska bokföras i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.17). För ideella föreningar som upprättar förenklat årsbokslut finns motsvarande i BFNAR 2010:1 punkt 3.6 och där räknas även inkomst av medlemsavgift, inkomst av gåva och bidrag, samt övriga verksamhetsinkomster upp. Eftersom det inte blir aktuellt med en gränsdragning mellan föreningens inkomster och privata inkomster, finns det inte någon regel om att andra inkomster inte ska redovisas i föreningen.

En inkomst som kan hänföras till företagarens uttag ska redovisas som intäkt för det år företagaren gjort uttaget av varan eller tjänsten (BFNAR 2006:1 punkt 7.5).

Vad som räknas som inkomst vid byten

Det finns inga regler i K1 om hur inkomsten från försäljning beräknas vid bytestransaktioner.

Läs om hur oreglerade frågor ska lösas i K1-regelverken.

K2: årsredovisning i mindre företag

I K2 är en inkomst det som ett företag tar emot eller kommer att ta emot för egen räkning till följd av en transaktion och som ökar företagets eget kapital. Tillskott från företagets ägare är inte en inkomst (BFNAR 2016:10 punkt 6.2). Inkomsten blir en intäkt och ska bokföras om

• väsentliga risker och förmåner till följd av transaktionen har övergått
• beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
• det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna av transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Endast den del av inkomsten som hör till det räkenskapsår för vilket årsredovisningen upprättas är en intäkt det räkenskapsåret om inte annat framgår i specifika fall av det allmänna rådet (BFNAR 2016:10 punkt 6.6).

För ekonomiska föreningar, handelsbolag, stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar finns dessutom särskilda regler för vad som är en inkomst respektive intäkt (kap. 6).

Vad som räknas som inkomst vid byten

Vid byte till en likartad vara eller tjänst ska inte någon inkomst redovisas (BFNAR 2016:10 punkt 2.7). Vid byte till en olikartad vara eller tjänst är inkomsten det verkliga värdet på det som företaget tar emot. Inkomsten ska justeras med eventuella betalningar i samband med bytet (BFNAR 2016:10 punkt 2.8).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

I kapitel 2 i det allmänna rådet finns den s.k. föreställningsramen som bl.a. innehåller definitioner och kriterier för att redovisa en intäkt. Här anges att en intäkt är en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital. Tillskott från ägare som ökar eget kapital är inte en intäkt (BFNAR 2012:1 punkt 2.16).

En intäkt ska redovisas i resultaträkningen endast om

• de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla företaget i framtiden
• de ekonomiska fördelarnas värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt (BFNAR 2012:1 punkt 2.18 och punkt 2.19).

Att något är sannolikt innebär att något är mer troligt än inte (BFNAR 2012:1 punkt 2.19). Bedömningen av sannolikheten ska ske på basis av information som är tillgänglig den dag då årsredovisningen avges och göras individuellt för varje enskild post eller för en grupp när det gäller poster som är obetydliga.

I de allra flesta fall kan en tillförlitlig värdering göras eftersom värdet är känt. I andra fall måste det uppskattas. Rimliga uppskattningar undergräver inte tillförlitligheten. Om en rimlig uppskattning undantagsvis inte kan göras, ska posten inte redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 2.19).

Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att få för egen räkning ska redovisas som intäkt (BFNAR 2012:1 punkt 23.2). Belopp som erhålls för annans räkning, som t.ex. mervärdesskatt (pengar som ska vidareförmedlas till staten), medför inte ekonomiska fördelar för företaget som ökar eget kapital och är därför inte en intäkt.

K3 har ett balansorienterat synsätt och redovisningen av intäkter är en direkt följd av om, och i så fall till vilket värde, tillgångar och skulder ska redovisas, BFNAR 2012:1 punkt 2.18.

Ett företag ska värdera en intäkt till det verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Avdrag ska göras för handelsrabatter, mängdrabatter och liknande prisavdrag, BFNAR 2012:1 punkt 23.3. Senareläggs en betalning och den ekonomiska innebörden av överenskommelsen är att köparen erhåller en finansiering, är det verkliga värdet av intäkten nuvärdet av alla framtida betalningar,BFNAR 2012:1 punkt 23.4.

Vad som räknas som inkomst vid byten

En intäkt får inte redovisas vid byte av varor eller tjänster mot likartade varor eller tjänster, eller mot olikartade varor eller tjänster om transaktionen saknar kommersiell innebörd (BFNAR 2012:1 punkt 23.5). Vid byte av varor och tjänster mot olikartade varor eller tjänster i en transaktion som har kommersiell innebörd, ska intäkten bestämmas till verkligt värde på det som erhållits, justerat för eventuella överförda likvida medel. Med kommersiell innebörd avses att bytet sker för led i affärsverksamheten i syfte att generera framtida vinster. Kan verkligt värde på det som erhållits inte bestämmas på ett tillförlitligt sätt ska intäkten bestämmas till verkligt värde på det som lämnats, justerat för eventuella överförda likvida medel. Kan verkligt värde på varken det som erhållits eller lämnats bestämmas på ett tillförlitligt sätt, ska intäkten bestämmas till det redovisade värdet på det som lämnats justerat för eventuella överförda likvida medel (BFNAR 2012:1 punkt 23.6).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Intäkter definieras av IASB dels i den s.k. föreställningsramen, dels i IAS 18 Intäkter. Föreställningsramen är inte en särskild rekommendation från IASB utan ett ramverk som behandlar begrepp och grundprinciper och som används som en gemensam plattform vid upprättande och tolkning av standarder och rekommendationer. Innehållet i föreställningsramen är inte överordnat innehållet i enskilda standarder.

Enligt föreställningsramen uppkommer intäkter och kostnader som en direkt föjd av förändringar av tillgångar och skulder. Man brukar säga att föreställningsramen ger uttryck för det balansorienterade synsättet.

En intäkt definieras i föreställningsramen som en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalning eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna (föreställningsramen punkt 70). Definitionen på intäkt inrymmer även begreppet vinst. Intäkter uppkommer inom ett företags ordinarie verksamhet och har en rad skilda benämningar, såsom försäljningsintäkter, ersättningar, ränteintäkter, utdelningar, royaltyintäkter och hyresintäkter (föreställningsramen punkt 74). En intäkt ska redovisas i resultaträkningen när sannolika framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Det innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som en värdestegring eller värdeminskning på en tillgång respektive skuld redovisas, exempelvis att nettotillgångarna ökar genom en försäljning av varor eller tjänster eller genom en minskning av skulder till följd av att en leverantörsskuld sätts ned (föreställningsramen punkt 92).

I IAS 18 Intäkter definieras en intäkt som det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som uppstår i ett företags ordinarie verksamhet under en period, och som ökar företagets eget kapital, med undantag för ökningar som beror på tillskott från aktieägare, IAS 18, syfte. Intäkter omfattar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Bruttoinflöden av ekonomiska fördelar som uppbärs för huvudmans räkning ökar inte företagets eget kapital och redovisas därför inte som intäkt, IAS 18 punkt 8.

RFR 2 innehåller inga särskilda definitioner rörande intäkter.

Vad som räknas som inkomst vid byten

När varor eller tjänster byts mot varor eller tjänster som är av liknande slag och värde, ska bytet inte ses som en intäktsgenererande transaktion. Detta är ofta fallet med råvaror, såsom olja eller mjölk, där leverantörer utväxlar eller byter varulager på olika platser för att tillgodose efterfrågan under en viss tid på en viss plats. När varor säljs eller tjänster utförs i utbyte mot andra olikartade varor eller tjänster ses bytet som en transaktion som genererar intäkter. Intäkten värderas till det verkliga värdet av de varor eller tjänster som erhållits, justerat för eventuella överförda likvida medel. När de erhållna varornas eller tjänsternas verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, värderas intäkterna till det verkliga värdet av de varor eller tjänster som lämnats i byte, justerat för eventuella överförda likvida medel.

För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare ersätts IAS 18 med IFRS 15. Tidigare tillämpning av IFRS 15 är tillåten.

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

I FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, FFFS 2008:25 anges som huvudregel att ett institut ska tillämpa IAS 18 om detta är förenligt med ÅRKL och föreskriften. Ett institut behöver inte tillämpa en regel i IAS 18 även om den är förenlig med ÅRKL och föreskriften om det i stället tillämpar RFR 2.

I FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag anges att ett försäkringsföretag som huvudregel bör tillämpa IAS 18 och RFR 2 (FFFS 2015:12, 2 kap.).

I FI:s föreskrifter och allmänna råd om förenklad årsredovisning i försäkringsföretag som har dispens anges vilka undantag som medges från ÅRFL och vilka regler i FFFS 2015:12 som företagen ska tillämpa (FFFS 2011:27). Några särskilda undantag beträffande intäkter finns inte.