Varumottagares säkerhet

Registrerad varumottagares säkerhet

En registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för betalning av den svenska skatten på de varor som varumottagaren tar emot (13 § tredje stycket LTS).

En registrerad varumottagare är skyldig att se till att han vid varje tidpunkt har ställt säkerhet med det belopp som föreskrivs i 13 a § LTS. Varumottagaren är därmed skyldig att ställa ny säkerhet i de fall där förhållandena ändrats på sådant sätt att säkerheten ska beräknas till ett högre belopp än tidigare. En registrerad varumottagare ska anmäla till Skatteverket om grunderna för beräkningen av ställd säkerhet ändras (9 § andra stycket FTS).

Bestämmelserna om återkallelse i 12 § första och tredje stycket LTS tillämpas även på registrerad varumottagare (13 § femte stycket LTS). Om den registrerade varumottagaren inte anmäler ändrade förhållanden och inte vid behov inkommer med en ny säkerhet när förhållandena ändrats riskerar han alltså att godkännandet som registrerad varumottagare återkallas.

Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid (13 § tredje stycket LTS). Den registrerade varumottagaren ska alltså först ges tillfälle att betala den skatt som påförts honom innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (jfr prop. 2001/02:127 s. 201).

Så beräknas säkerheten

Säkerheten ska lägst uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal har beslutats för något av följande:

• de tolv senaste redovisningsperioder för vilka beslut om skatt har fattats
• det lägre antal redovisningsperioder för vilka beslut om skatt har fattats, om det ännu inte har fattats beslut för tolv redovisningsperioder (13 a § första stycket LTS).

Vid beräkning av medeltalet ska den sammanlagda skatt som beslutats för redovisningsperioderna delas med det antal av redovisningsperioderna för vilka skatten har beslutats till mer än noll kronor (13 a § andra stycket LTS).

Om skatten genom ett omprövningsbeslut har beslutats till ett annat belopp för en av de redovisningsperioder som ingår i beräkningen av underlaget för säkerhet ska även detta beaktas (jfr prop. 2013/14:10 s. 93-94).

Om det belopp som säkerheten lägst ska uppgå till vid denna beräkning är noll kronor, ska säkerheten i stället lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar skatten på de varor som vid denna tidpunkt är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet (13 a § tredje stycket LTS).

En registrerad varumottagare som under en längre tid inte har tagit emot några varor i sin verksamhet och skatten därför beslutats till noll kronor för de senaste tolv redovisningsperioderna, ska alltså ställa säkerhet enligt bestämmelsen i 13 a § tredje stycket LTS. Det ska även den som startat en ny verksamhet om skatten har beslutats till noll kronor för samtliga redovisnings­perioder hittills på grund av att verksamheten ännu inte har kommit igång ordentligt. Även den som har godkänts som registrerad varumottagare så nyligen att skatten ännu inte hunnit beslutas för den första redovisningsperioden ska ställa säkerhet enligt denna bestämmelse (jfr prop. 2013/14:10 s. 94).

Om den registrerade varumottagaren har en redovisningsperiod för tobaksskatt som är ett beskattningsår ska säkerheten i stället lägst uppgå till ett belopp som motsvarar det högsta av följande:

• den skatt som beslutats för den senaste redovisningsperioden
• skatten på de varor som vid varje tidpunkt är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet (13 a § fjärde stycket LTS).

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Det finns vissa möjligheter till jämkning av säkerhetsbeloppet (15 a § LTS ).

Tillfälligt registrerad varumottagares säkerhet

En tillfälligt registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som ska betalas i Sverige för de varor som varumottagaren tar emot (14 § LTS). Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan varorna flyttas från det andra EU-landet. Säkerheten ska i dessa fall motsvara den skatt som belöper på de varor som ska flyttas.

Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Den skattskyldige ska alltså först ges tillfälle att betala den skatt som påförts honom innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (jfr prop. 2001/02:127 s. 201).

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Om varumottagaren försätts i konkurs

Om en registrerad varumottagare eller en tillfälligt registrerad varumottagare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (14 a § första stycket LTS). Det finns inget undantag för ett konkursbo när det gäller varumottagares skyldighet att ställa säkerhet. Detta innebär att konkursboet är skyldigt att ställa säkerhet för de varor som ska flyttas enligt uppskovsförfarandet (jfr prop. 2013/14:10 s. 123).