När ska ersättningar och förmåner beaktas?

Kontantprincipen

Arbetsgivaren ska vid varje löneutbetalningstillfälle ta hänsyn till de skattepliktiga förmåner den anställda har fått under samma period den kontanta lönen avser (11 kap. 4 § 2 SFL). Detta innebär att en form av kontantprincip också gäller för förmånerna.

Kontantprincipen innebär att underlaget för skatteavdrag ska bestå av de ersättningar och förmåner som mottagaren har fått eller på annat sätt kunna disponerat under den aktuella löneperioden. Motsvarande regler finns vid inkomstbeskattningen, men med den skillnaden att där sker beskattningen det år som mottagaren fått ersättningen eller förmånen (10 kap. 8 § IL).

Vad gäller kontanta ersättningar är det normalt inga problem att fastställa tidpunkten för utbetalningen. När det gäller förmåner är det oftast inte heller några större svårigheter att fastställa när förmånen disponerats eller kommit mottagaren till del. I prop. 1993/94:90 s. 82 står bl.a. följande om beskattningstidpunkten för förmåner: ”Beskattning torde i vissa fall ske när förmånens adressat på något sätt får inflytande eller bestämmanderätten över förmånens användning eller utnyttjande och i andra fall först vid det faktiska utnyttjandet eller användandet av förmånen.”

Det är alltså först om och när en förmån åtnjuts som den kan bli föremål för beskattning. Det är alltså inte tillräckligt att en anställd har möjlighet att få en förmån. Om den anställda inte har nyttjat förmånen ska den inte heller beskattas. Enligt rättspraxis ställs det dock höga krav på den som har dispositionsmöjligheten att visa att hen inte har fått en förmån. Det gäller i synnerhet beträffande möjligheten att disponera arbetsgivarens bil privat. Se RÅ 2001 ref. 22 l och ll.

Undantag från kontantprincipen

Det finns ett antal undantag från kontantprincipen vid skatteavdrag och det gäller följande förmåner:

• förmåner av framtida förvärv av värdepapper (personaloptioner)
• rabatter, bonusar eller andra liknande förmåner
• ersättningar eller förmåner från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige
• reseförmåner i rese- och trafikbranschen
• drivmedelsförmåner.

Förmåner av framtida förvärv av värdepapper (personaloptioner)

En personaloptionsförmån är en förmån där arbetstagaren i framtiden får förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor. Förmån av personaloptioner behandlas på samma principiella sätt som retroaktiva ersättningar, d.v.s. hänförliga till det arbetet i vilket ersättningen eller förmånen har förvärvats. Skatteavdraget för förmånen ska därför göras av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats, d.v.s. den som har ingått avtalet om personaloptioner (11 kap. 5 § SFL). Den som i praktiken löser in personaloptionerna har däremot ingen avgörande betydelse vid bedömningen av vem som ska göra skatteavdrag.

Förmån av personaloptioner ska räknas med i underlaget för skatteavdrag först när den som ska anses som utgivare av förmånen har fått kännedom om att rättigheten har utnyttjats eller överlåtits (11 kap. 8 § första stycket SFL). Detta innebär i praktiken att utgivaren kan göra skatteavdraget en eller flera månader efter det att förmånen har utnyttjats.

Skälet till att utgivaren inte ska göra skatteavdrag när rätten faktiskt utnyttjas eller överlåts är att den som ska göra skatteavdraget vid den tidpunkten inte känner till att rättigheten har utnyttjats eller att en överlåtelse har skett. I detta fall har det alltså av praktiska skäl gjorts ett undantag från kontantprincipen (prop. 2010/11:165 s. 339 f.).

Den som har utnyttjat eller överlåtit förmånen är skyldig att underrätta sin arbetsgivare senast månaden efter om detta, dock inte senare än 15 januari påföljande år (34 kap. 6 § och 10 § första stycket SFL). Läs även om personaloptioner vid beräkning av arbetsgivaravgifter.

Exempel – annan som löser in personaloptionerna

Anna är anställd i dotterbolag A. Den 1 februari 2010 träffades ett avtal mellan arbetsgivaren A och Anna om att hon ska få 200 personaloptioner. Avtalet innebär en rättighet att köpa aktier i moderbolaget B för 100 kr/styck den 1 juni 2017. Om Anna löser in optionerna i juni 2017 och aktierna vid köptillfället noteras till 500 kr/styck har hon fått en skattepliktig förmån som kan värderas till 80 000 kr ([200 aktier X 500 kr] – [200 personaloptioner X 100 kr]). Anna ska senast den 31 juli 2017 anmäla till bolaget A att hon har utnyttjat sina personaloptioner. Denna förmån av personaloptioner ska beaktas av bolag A i samband med att bolaget gör skatteavdrag för utbetald kontant ersättning, eftersom A anses vara utgivare av förmånen. Bolag B som har löst in optionerna ska alltså inte göra skatteavdrag avseende denna personaloptionsförmån.

Rabatter, bonusar eller andra liknande förmåner

Rabatter, bonusar eller andra förmåner som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande anses utgivna av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det gäller rabatt- och bonusförmåner när det inte finns något anställningsförhållande till den faktiska utgivaren (11 kap. 6 § SFL). Läs även om underlag för beräkning för beräkning av skatteavdrag.

Sådana förmåner och ersättningar ska räknas med i underlaget för skatteavdrag när utgivaren, normalt den egna arbetsgivaren, av förmånen har fått kännedom om dem (11 kap. 8 § andra stycket SFL).

Mottagaren är skyldig att underrätta sin arbetsgivare senast månaden efter att hen har fått ersättningarna eller förmånerna, dock inte senare än 15 januari påföljande år (34  kap. 7 § första stycket och 10 § första stycket SFL).

Läs även om rabatter, bonusar eller andra liknande förmåner på sidan När någon annan än utgivaren ska betala.

Ersättningar eller förmåner från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige

En ersättning eller en annan förmån än personaloptioner som har getts ut av en utomlands bosatt fysisk person eller av en utländsk juridisk person, ska anses utgiven av mottagarens arbetsgivare i Sverige. Detta gäller endast under förutsättning att följande två kriterier är uppfyllda (11 kap. 7 § SFL):

• Ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen.
• Det får inte finnas något anställningsförhållande mellan utgivaren och mottagaren.

Läs även om underlag för beräkning av skatteavdrag.

Sådana förmåner och ersättningar ska räknas med i underlaget för skatteavdrag när den svenska arbetsgivaren har fått kännedom om dem (11 kap. 8 § andra stycket SFL).

Den som har fått denna typ av förmåner och ersättningar är skyldig att underrätta sin svenska arbetsgivare senast månaden efter om detta, dock inte senare än 15 januari påföljande år (34 kap. 7 § andra stycket och 10 § första stycket SFL). Läs även om ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige.

Reseförmåner i rese- och trafikbranschen

Reseförmåner i form av årskort på tåg på grund av en anställning eller ett särskilt uppdrag inom rese- och trafikbranschen, ska anses åtnjutna redan när den anställda disponerar över en handling eller dylikt som berättigar till en resa (10 kap. 9 § IL). Läs även om reseförmån med inskränkande villkor.

Här kan alltså beskattningen ske redan innan förmånen utnyttjas. Så snart den anställda får det kort eller annat färdbevis som ger rätt till de rabatterade resorna anses förmånen ha uppkommit och utgivaren ska göra skatteavdrag.

Drivmedelsförmåner

Om arbetsgivaren betalar drivmedlet för en anställds privata körning uppkommer en skattepliktig förmån som ska värderas och beskattas. Förmåner av fritt eller delvis fritt drivmedel ska räknas till månaden efter den att drivmedlet kommit den skattskyldiga till del (10 kap. 10 § IL). Läs mer på sidan Drivmedelsförmån.

Bestämmelsen infördes av praktiska skäl då det innebar svårigheter att i rätt tid värdera en drivmedelsförmån innan fakturan från bensinbolaget nått arbetsgivaren. Regeln gäller drivmedelsförmåner såväl i samband med bilförmån som i övriga fall.