Konventionerna med USA och Kanada skiljer sig åt jämfört med andra konventioner eftersom de bara reglerar pensionsförmåner. Sverige har också ett särskilt avtal med provinsen Québec i Kanada.
Sverige har sedan 1985 en konvention om social trygghet med USA. Därefter har konventionen anpassats till de regelförändringar som skedde i samband med det reformerade pensionssystemet. Konventionens nuvarande lydelse framgår av lagen (2004:1192) om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet. Förarbetena till ändringen finns i prop. 2004/05:16.
Konventionen omfattar beträffande USA även Puerto Rico, Jungfruöarna, Guam, Amerikanska Samoa och Norra Marianerna (artikel 1).
Konventionen med USA omfattar bara den del av socialförsäkringen som handlar om pensioner. För Sveriges del gäller det följande slag av förmåner (artikel 2):
För övriga förmåner från socialförsäkringen, t.ex. sjukpenning- och föräldrapenningförmåner gäller i stället reglerna i svensk intern lagstiftning.
Eftersom konventionen bara reglerar pensionsförmåner är det också enbart de socialavgifter som finansierar pensionssystemet som är berörda av konventionen. För svensk del gäller det:
Sjukförsäkringsavgiften finansierar även vissa ersättningar som har karaktär av pension. Det gäller sjuk- och aktivitetsersättning som tidigare kallades förtidspension. Arbetsgivaravgiften för denna andel bestäms för varje år av Försäkringskassan. För 2017 har avgiften beslutats till 1,88 procent på avgiftspliktiga ersättningar (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2016:14).
Huvudregeln innebär att den som är sysselsatt inom en av konventionsstaterna ska omfattas av lagstiftningen endast i den staten (artikel 7.1). Således gäller även här principen om att arbetslandets lag avgör försäkringstillhörigheten, något som också styr i vilket land de pensionsanknutna socialavgifterna ska betalas.
Om en person som normalt är anställd hos en arbetsgivare i en av konventionsstaterna sänds ut av denna arbetsgivare till den andra staten för en period som inte förväntas överstiga 60 månader, d.v.s. 5 år, ska personen vara fortsatt omfattad av lagstiftningen i den utsändande staten (artikel 7.2). Konventionen är således en så kallad avsiktskonvention eftersom det är avsikten vid utsändningstillfället avseende utsändningstidens längd som avgör försäkringstillhörigheten.
Eftersom konventionen bara behandlar pensionsförmåner och därmed de pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna kommer svensk intern rätt att styra betalning av övriga arbetsgivaravgifter.
För en svensk arbetsgivare, d.v.s. svensk eller utländsk arbetsgivare med fast driftställe, som har utsända i USA gäller att allmän löneavgift ska betalas på ersättning för arbete som betalas ut efter den 31 december 2014 till personer som omfattas av hela eller delar av den svenska socialförsäkringen.
Den utsände omfattas av svensk lagstiftning enligt såväl konventionen som svensk lag. Inkomsten är pensionsgrundande och alla avgifter betalas i Sverige.
Arbetsgivaren ska bara betala de pensionsanknutna avgifterna i Sverige. –Arbetsgivaren ska även betala allmän löneavgift på ersättningen. Den utsände omfattas av svenska pensionsförmåner. I övrigt gäller lagstiftningen i USA.
Personen omfattas helt av lagstiftningen i USA. Inga arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.
Den anställde omfattas inte av någon del av den svenska socialförsäkringen, vare sig enligt konventionen eller enligt vår interna rätt. Inga avgifter betalas i Sverige.
Den anställde omfattas av pensionsförmåner i USA och inkomsten är således inte pensionsgrundande i Sverige. Den anställde omfattas däremot till övriga delar av svensk socialförsäkring. Arbetsgivaren ska betala de ej pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna, d.v.s. viss andel av sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsskadeavgiften.
Den amerikanska arbetsgivaren betalar alla arbetsgivaravgifter i Sverige. Om arbetsgivaren inte har något fast driftställe här ska den allmänna löneavgiften dock inte betalas. Skälet är att löneavgiften räknas som en skatt och inte som en socialavgift.
Det finns i konventionen en bestämmelse som endast är tillämplig när arbetsgivaren finns i USA och gäller vid arbete hos ett dotterbolag till arbetsgivaren i Sverige (artikel 7.2.b). Med stöd av den amerikanska lagstiftningen kan arbetsgivare ingå speciella avtal med amerikansk skattemyndighet (s.k. IRS-avtal). Sådana avtal innebär att deras anställda, om de är amerikanska medborgare eller bosatta i USA, kan fortsätta att omfattas av amerikansk socialförsäkring när de arbetar i ett dotterbolag till arbetsgivaren i ett land utanför USA. En arbetsgivare och ett dotterbolag som tillhör arbetsgivaren enligt definitionen i amerikansk lagstiftning anses vara en och densamma. Sverige har ingen motsvarande lagstiftning (jfr prop. 2004/05:16 s. 31) Det innebär att en anställd som har sänts hit från en arbetsgivare i USA för arbete i ett svenskt dotterbolag till den amerikanska arbetsgivaren kan betraktas som utsänd enligt konventionen. Det svenska dotterbolaget ska då betala samma arbetsgivaravgifter som den amerikanska arbetsgivaren annars skulle ha betalat enligt konventionen.
Ethel som arbetar i USA hos ett stort dataföretag sänds till Sverige för att under 4 år arbeta vid företagets svenska dotterbolag. Hon har ett utsändningsintyg utfärdat av den amerikanska socialförsäkringsmyndigheten. Ethel får sin lön från det svenska dotterbolaget. Eftersom Ethel ska tillhöra det amerikanska pensionssystemet under utsändningstiden ska det svenska dotterbolaget bara betala de avgifter som inte är pensionsanknutna. Bolaget ska därför betala viss andel av sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsskadeavgiften. Det svenska dotterbolaget ska även betala allmän löneavgift på ersättningen fr.o.m. 2015.
För att kunna styrka att en person som har sänts ut för arbete i den andra konventionsstaten krävs, enligt vad som gäller generellt för alla konventioner ett intyg om tillämplig lagstiftning, s.k. utsändningsintyg (artikel 3 i tillämpningsöverenskommelsen). I Sverige är det Försäkringskassan som utfärdar intyget.
Sverige ingick 1985 en socialförsäkringskonvention med Kanada som därefter har anpassats till det svenska reformerade pensionssystemet. Konventionen omfattar, i likhet med den amerikanska, endast pensionsförmåner och är i huvudsak utformad på samma sätt som konventionen med USA. Konventionens lydelse framgår av lag (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada. Förarbetena finns i prop. 2001/02:106.
Till skillnad från den amerikanska är konventionen med Kanada en s.k. ej avsiktskonvention med en längsta utsändningstid på 60 månader (Artikel VII). Det innebär att när en person sänds ut från den ena konventionsstaten till den andra kommer personen att vara fortsatt omfattad av pensionsförmånerna i utsändningsstaten under högst 60 månader, d.v.s. 5 år. Det gäller även om utsändningen från början var avsedd att pågå längre tid än 60 månader.
Bestämmelserna i konventionen får samma effekter på skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter vid olika former av utsändningar som den amerikanska konventionen.
Vid utsändningsfall ska, i likhet med konventionen med USA, bara en viss andel av sjukförsäkringsavgiften betalas. Arbetsgivaravgiften för denna andel har för 2017 beslutats till 1,88 procent (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2016:12).
Den särskilda regeln om dotterbolag som finns i den amerikanska konventionen saknas i den med Kanada.
Om en kanadensisk arbetsgivare sänder en anställd till Sverige för att den anställde ska börja arbeta hos ett dotterbolag till arbetsgivaren i Sverige och får sin lön från det dotterbolaget kommer inte utsändningsregeln att gälla. Personen betraktas som lokalanställd hos en svensk arbetsgivare i Sverige. Personen omfattas av svensk socialförsäkring och den svenska arbetsgivaren, dotterbolaget, ska därför betala alla arbetsgivaravgifter inklusive allmän löneavgift här.
Det finns en särskild överenskommelse med provinsen Québec i Kanada. Överenskommelsens lydelse framgår av förordning (1988:100) om tillämpning av en överenskommelse den 20 september 1986 mellan Sverige och Québec om social trygghet.
Den skiljer sig när det gäller betalning av arbetsgivaravgifter bara på en punkt från konventionen med Kanada. Skillnaden är att överenskommelsen med Québec även omfattar arbetsskadeförsäkringen (artikel 2). Det medför att skyldigheten att betala arbetsskadeavgift följer socialförsäkringstillhörigheten enligt överenskommelsen.
Utsändningstiden i överenskommelsen med provinsen Québec är till skillnad från konventionen med Kanada 2 år (artikel 7). Möjlighet till dispens finns. Observera att det är Försäkringskassan som beslutar om försäkringstillhörighet.
Arbetsgivaren ska under högst 2 år betala följande arbetsgivaravgifter i Sverige:
•Ålderspensionsavgiften
•Andel av sjukförsäkringsavgiften
•Efterlevandepensionsavgiften
•Arbetsskadeavgiften
Arbetsgivaren i Québec ska under högst 2 år betala följande arbetsgivaravgifter:
Vid eventuellt fortsatt utsändning ska arbetsgivaren när 2 år passerat betala alla arbetsgivaravgifter i Sverige. Allmän löneavgift ska arbetsgivaren dock betala endast om den har ett fast driftställe i Sverige.