OBS: Detta är utgåva 2017.7. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om en periodisk sammanställning inte lämnas i rätt tid. Det finns några undantag från att ta ut föreningsavgift trots att den periodiska sammanställningen inte har lämnats i rätt tid. En avgörande fråga för bedömningen av om förseningsavgift ska tas ut är vad som menas med rätt tid.

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna en periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

  • inte har lämnat någon periodisk sammanställning
  • har lämnat en periodisk sammanställning för sent
  • har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en periodisk sammanställning.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

I vissa situationer ska Skatteverket inte ta ut en förseningsavgift.

Den uppgiftsskyldige har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet om förseningsavgift (52 kap. 10 § SFL).

Bestämmelsen ska endast tillämpas när det är den som ska påföras en förseningsavgift som har avlidit. Bestämmelsen ska normalt inte tillämpas när en företrädare, t.ex. en firmatecknare i ett aktiebolag, har avlidit.

I vissa fall ska en företrädare både redovisa och betala sin huvudmans skatt och i sådana fall är det företrädaren och inte huvudmannen som ska påföras en förseningsavgift. Detta gäller ombud för en generalrepresentation, representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi, huvudman för en mervärdesskattegrupp och skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 kap. SFL och jfr prop. 2010/11:165 s. 936). I den situationen ska undantaget tillämpas och någon förseningsavgift ska inte tas ut om företrädaren har avlidit.

Vilka perioder ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen om undantag från att ta ut förseningsavgift när en person har avlidit kan komma att tillämpas på samtliga rapporteringsperioder som den avlidna själv skulle ha redovisat periodisk sammanställning, under förutsättning att besluten om förseningsavgift skulle komma att meddelas efter dödsfallet. Att det kan vara dödsboet som lämnar uppgifterna för den avlidna innebär inte att någon förseningsavgift kan tas ut.

I avsnittet om förseningsavgift och skattedeklaration finns det några exempel på i vilka perioder undantaget ska tillämpas när någon har avlidit. Motsvarande gäller förseningsavgift och periodisk sammanställning.

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall.

Laga förfall innebär att den uppgiftsskyldiga har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av hen. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom.

Undanröja en förseningsavgift som är felaktig

Om en förseningsavgift har tagits ut trots att ett undantag är tillämpligt ska beslutet om förseningsavgift undanröjas.

Formkraven på en periodisk sammanställning

Två formkrav måste vara uppfyllda för att en periodisk sammanställning ska anses föreligga:

  • Den ska vara lämnad på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § 5 SFL).
  • Den ska innehålla åtminstone någon uppgift rörande omsättning, förvärv eller överföringar av varor som transporterats mellan EU-länder eller uppgift om omsättning av tjänster som är skattepliktiga i det EU–land där tjänsten är omsatt i vissa fall.

Om inte ovanstående krav är uppfyllda har man inte lämnat någon formellt riktig periodisk sammanställning och det kan då bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Observera att det inte finns något krav på att en periodisk sammanställning ska vara underskriven. Skatteverket kan därför inte ta ut förseningsavgift på den grunden att underskrift saknas.

Om en periodisk sammanställning har kommit in i rätt tid, på det fastställda formuläret och med någon relevant uppgift redovisad så kan Skatteverket inte ta ut någon förseningsavgift oavsett hur stora bristerna är i uppgiftslämnandet i övrigt.

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas den tidpunkt när en periodisk sammanställning ska lämnas enligt 35 kap. 9 § SFL.

Det finns ingen möjlighet att få anstånd med att lämna en periodisk sammanställning.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas när Skatteverket avgör om den periodiska sammanställningen har lämnats i rätt tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en periodisk sammanställning infaller på en lördag eller söndag så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter, vanligtvis måndagen. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under När en handling räknas som inkommen till en myndighet.

Vem har bevisbördan för att en periodisk sammanställning har kommit in i rätt tid?

Den som ska lämna periodisk sammanställning har bevisbördan för att den har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Om Skatteverket inte har fått in någon periodisk sammanställning så måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]

Referenser inom förseningsavgift