OBS: Detta är utgåva 2017.7. Visa senaste utgåvan.

Underlaget för avkastningsskatten beräknas i två steg

För en arbetsgivare med en avsättning i balansräkningen beräknas underlaget för avkastningsskatt i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag och därefter ett skatteunderlag (3 § AvPL).

Beskattningsåret är detsamma som räkenskapsåret

Begreppet beskattningsår i avkastningsskattelagen har samma innebörd som i inkomstskattelagen (12 § AvPL). För en arbetsgivare med en avsättning i balansräkningen innebär det att beskattningsåret alltid är detsamma som räkenskapsåret (1 kap. 13 och 15 §§ IL samt 12 § tredje stycket AvPL).

Kapitalunderlag

Kapitalunderlaget motsvaras av den avsättning som redovisas i balansräkningen vid beskattningsårets ingång och som tidigare tryggats med avdragsrätt (3 a § fjärde stycket AvPL). Det innebär att om den redovisade avsättningen både består av avdragsgilla och inte avdragsgilla belopp, beräknas kapitalunderlaget enbart på den avdragsgilla delen av avsättningen.

En arbetsgivare som inte är skattskyldig till inkomstskatt ska beräkna kapitalunderlaget genom att göra en hypotetisk beräkning av hur stor del av avsättningen som skulle ha varit avdragsgill om arbetsgivaren hade varit skattskyldig till inkomstskatt (RÅ 1999 ref. 1).

När ska en arbetsgivare beräkna kapitalunderlaget i två delar?

En arbetsgivare med en avsättning i balansräkningen ska redovisa kapitalunderlaget i två delar när

Eftersom den övertagande arbetsgivaren enligt Skatteverkets uppfattning inträder i den överlåtande arbetsgivarens skattemässiga situation vid en kvalificerad fusion måste den övertagande arbetsgivaren beräkna kapitalunderlaget i två delar – en del som avser den ”egna” avsättningen och en del som avser den avsättning som övertagits genom fusionen. Att arbetsgivaren måste beräkna kapitalunderlaget i två delar beror på att den statslåneränta som används vid beräkningen av skatteunderlaget styrs av under vilket kalenderår som arbetsgivarens beskattningsår påbörjades.

Läs också om jämkning av skattesatsen i de fall beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader.

Skatteunderlag

Skatteunderlaget är en schablonmässig avkastning på kapitalunderlaget (prop. 1992/93:187 s. 162). Skatteunderlaget beräknas genom att multiplicera kapitalunderlaget med den genomsnittliga statslåneräntan kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Fr.o.m. 2017 gäller att skatteunderlaget som lägst ska beräknas till 0,5 procent av kapitalunderlaget. Det innebär att om den genomsnittliga statslåneräntan är lägre än 0,5 procent ska skatteunderlaget i stället beräknas till 0,5 procent av kapitalunderlaget (3 d § första stycket AvPL).

Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor (3 d § fjärde stycket AvPL).

Exempel: beskattningsåret avgör statslåneräntan

En arbetsgivare som har kalenderår som räkenskapsår ska för beskattningsåret 2017 använda den genomsnittliga statslåneräntan under 2016 vid beräkningen av skatteunderlaget.

En arbetsgivare som har ett räkenskapsår 1/7 2016–30/6 2017 ska för beskattningsåret använda den genomsnittliga statslåneräntan under 2015 vid beräkningen av skatteunderlaget.

När ska en arbetsgivare beräkna två skatteunderlag?

Om arbetsgivaren beräknat kapitalunderlaget i två delar måste arbetsgivaren beräkna två skatteunderlag. Det kan innebära att arbetsgivaren vid beräkningarna måste använda olika statslåneräntor eftersom skatteunderlagen ska beräknas utifrån arbetsgivarens egna beskattningsår respektive det övertagande företagets beskattningsår.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1999 ref. 1 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande [1]