Proportionalitetsprincipen

Vad är proportionalitetsprincipen?

Det finns några rättsprinciper eller grundsatser som av hävd gäller oberoende av om de skrivits in i lagtext eller inte. En av dessa grundsatser är proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipens syfte är att det allmänna ska göra noggranna avvägningar mellan det allmännas och de enskildas intressen innan en åtgärd vidtas.

En vanlig beskrivning av principen är att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än som krävs med hänsyn till ändamålet.

Proportionalitetsprincipen är även en grundläggande princip inom det EU-rättsliga systemet. För en genomgång av proportionalitetsprincipen inom det EU-rättliga systemet se betänkandet SOU 2010:29 s. 156–165.

Proportionalitetsprincipen finns inskriven i en så kallad portalparagraf som gäller för hela SFL:s tillämpningsområde. I bestämmelsen sägs att av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag bara får fattas om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse (2 kap. 5 § SFL).

När gäller proportionalitetsprincipen?

Inom förvaltningsrätten är proportionalitetsprincipen en allmän rättsgrundsats som gäller oavsett om den skrivits in i en viss lagtext eller inte. Proportionalitetsprincipen gäller alltså inom hela förvaltningsförfarandet.

Lagstiftaren har ändå funnit det lämpligt att på en framskjuten plats i SFL ha en bestämmelse som upplyser om proportionalitetsprincipen (2 kap. 5 § SFL). Lagstiftaren har på detta sätt velat rikta uppmärksamhet mot proportionalitetsprincipen och göra det lättare för enskilda att åberopa principen i ärenden och mål enligt SFL. Bestämmelsen ska också påminna Skatteverket om att beslut enligt denna lag alltid ska föregås av proportionalitetsavvägningar (prop. 2010/11:165 s. 302 f.).

Proportionalitetsprincipen ska beaktas när Skatteverket fattar beslut enligt SFL och givetvis även vid beslut som övergångsvis fattas enligt SBL, TL, LSK m.m.

Den aktuella bestämmelsen om proportionalitet gäller alla delar av en beslutad kontrollåtgärd och ska inte enbart förknippas med bestämmelserna om tvångsåtgärder (vitesföreläggande, bevissäkring och betalningssäkring). Det är viktigt att komma ihåg att varje del i en kontrollåtgärd kräver en proportionalitetsavvägning och att frågan om proportionalitet inte enbart är en fråga om tvång eller inte.

Som stöd vid en proportionalitetsbedömning kan man använda sig av följande frågor:

• Är den aktuella åtgärden avsedd att tillgodose det avsedda ändamålet?
• Är åtgärden nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet eller finns det ett mindre ingipande alternativ?
• Står den fördel som det allmänna vinner genom åtgärden i rimlig proportion till det intrång eller men som åtgärden innebär för den enskilda?

Proportionalitetsavvägning vid kontroll, tvång och sanktioner

I motiven till bestämmelsen sägs att det ska finnas en rimlig balans eller proportionalitet mellan fördelarna för det allmänna och de nackdelar som åtgärden innebär för den enskilda. Beslut om kontroll, tvång och sanktioner m.m. ska föregås av en proportionalitetsavvägning. Hur noggrann avvägningen måste vara beror givetvis på vad beslutet gäller. Ett omfattande s.k. tredjemansföreläggande som avser uppgifter om hundratals personer bör föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning medan någon sådan avvägning knappast behöver göras alls innan en tjänsteman förelägger den som inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet att göra det (prop. 2010/11:165 s. 301).

Förarbetsuttalanden om hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas vid olika kontrollformer och eventuella rättsfall där proportionalitetsprincipen har aktualiserats kommenteras vid behov närmare i respektive avsnitt i Rättslig vägledning.