Begäran om inhibition vid överklagande av ett beslut

Beslut som gäller omedelbart kan inhiberas

En myndighet som ska pröva ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla (29 § FL).

Många förvaltningsbeslut gäller omedelbart utan att tiden för överklagande har gått ut, se t.ex. 68 kap. 1 § SFL. I vissa lagar ges den beslutande myndigheten möjlighet att bestämma att beslutet ska gälla omedelbart, även om det överklagas (se t.ex. 26 kap. 26 § miljöbalken). För den som överklagar ett beslut kan det vara av stor betydelse att ett beslut inte blir gällande förrän saken slutgiltigt prövats. Det kan t.o.m. vara så att verkningarna för den enskilda är sådana att det är svårt eller rent av omöjligt för hen att i efterhand – om beslutet sedan upphävs av högre instans – vinna kompensation för den förlust hen tillfogats genom det ursprungliga beslutet. Av den anledningen har den myndighet som ska pröva ett överklagande fått möjlighet att bestämma om inhibition.

Beslut som inte gäller omedelbart varken kan eller behöver inhiberas. Det kan därför vara viktigt för den överprövande myndigheten eller domstolen att kontrollera om beslutet ifråga gäller omedelbart.

Bedömningen av inhibitionsfrågan bör, förutom betydelsen för den enskilda av att beslutet inte verkställs direkt, ske med tanke på hur sannolikt det är att överklagandet kan komma att bifallas.

Initiativ till inhibition

En fråga om inhibition kan tas upp antingen på begäran av klaganden eller självmant av den myndighet som ska pröva överklagandet.

Om det är oklart om den enskilda begär inhibition ska myndigheten med stöd av sitt utredningsansvar och bestämmelsen i 4 § FL utreda om den enskilda avsett att begära inhibition eller självmant besluta om inhibition, om det finns förutsättningar för ett sådant beslut.

Skyndsam handläggning

Om den klagande har begärt inhibition ska den överprövande myndigheten skyndsamt pröva frågan om inhibition. Den myndighet som får in ett överklagande som innehåller ett inhibitionsyrkande ska därför som regel skyndsamt överlämna överklagandet till den överprövande instansen. Detta gäller dock inte om beslutsmyndigheten omedelbart ändrar sitt beslut på det sätt som den enskilda begärt (jfr 27 § första stycket sista meningen FL och 28 § FL).

Var ska inhibitionsyrkandet prövas?

Begäran om inhibition ska lämnas till den myndighet som ska besluta om inhibitionsyrkandet, d.v.s. till den myndighet som ska pröva överklagandet i sak. Ett inhibitionsyrkande är inte möjligt att pröva förrän den myndigheten har fått in överklagandet i sakfrågan.

Om ett beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol har den domstolen möjlighet att besluta om inhibition med stöd av 28 § FPL.

Beslut om inhibition gäller omedelbart

Beslutar den överprövande myndigheten om inhibition gäller inhibitionsbeslutet omedelbart. Det innebär, tills vidare och tills domstolen med stöd av 28 § FPL beslutar annat, att det inhiberade beslutet tills vidare inte ska gälla.