I EFL finns bestämmelser som gör att styrelseledamöter m.fl. i vissa situationer kan bli personligen ansvariga för föreningens skulder.
Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd som görs på föreningens vägnar innan föreningen har registrerats hos Bolagsverket, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. När föreningen registreras övergår dock ansvaret på föreningen under förutsättning att förpliktelsen tillkommit efter det att föreningen bildats (2 kap. 4 § EFL).
Det är respektive borgenär som har talerätt.
Om en återbetalning av medlemsinsatsen gjorts i strid med bestämmelserna i EFL är betalningsmottagaren skyldig att betala tillbaka insatsen med ränta (4 kap. 6 § EFL). Dessa regler gäller även vid inlösen av förlagsinsatser om inlösen skett i strid med 5 kap. EFL (5 kap. 10 § EFL).
Om återbetalningsskyldighet har fastställts för någon och det visar sig att denne inte kan betala tillbaka inträder ett ansvar för de personer som har medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen. Samma ansvar kan drabba dem som har upprättat eller fastställt en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet (4 kap. 7 § EFL).
Värdeöverföring är ett ett begrepp som även används vid vid bedömningen av utdelning från aktiebolag.
Med värdeöverföring avses enligt 9 kap. 1 § EFL
Föreningen får i princip endast lämna gåvor för allmännyttiga ändamål (9 kap. 5 § EFL).
Värdeöverföring får endast göras om det efter överföringen finns full täckning för föreningens bundna kapital och om förutsättningar för värdeöverföring finns enligt bestämmelserna i EFL (9 kap. 2–3 §§ EFL).
Den som tar emot en olaglig värdeöverföring är i princip skyldig att betala tillbaka den med ränta till föreningen (9 kap. 6 § EFL).
Om det uppkommer brist vid återbäringen, är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för bristen. Samma ansvar kan drabba dem som har medverkat till verkställande av beslutet, upprättat eller fastställt en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet (9 kap. 7 § EFL).
Regler om likvidation och upplösning återfinns i 11 kap EFL. Där anges bland annat att styrelsen måste ta upp frågan om likvidation om antalet medlemmar minskar så att det understiger den miniminivå som föreskrivs i lagen (tre medlemmar). Om inte styrelsen fullgör sina skyldigheter kan ett personligt betalningsansvar uppkomma för styrelseledamöterna och andra som agerar för föreningens räkning (11 kap. 3 § EFL).
Det är respektive borgenär som har talerätt.
Läs mer om likvidation av ekonomiska föreningar.
En styrelseledamot eller verkställande direktör som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet skadar föreningen när uppdraget fullgörs ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom en överträdelse av EFL eller den årsredovisningslag som är tillämplig eller genom en överträdelse av stadgarna (13 kap. 1 § EFL).
Även en revisor kan åläggas ersättningsskyldighet enligt samma grunder. Revisorn ansvarar även för sina medhjälpare (13 kap. 2 § EFL).
En föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är föreningsmedlem är skyldig att ersätta den skada som uppsåtligen tillfogats föreningen, en medlem eller någon annan genom att medverka till överträdelse av EFL, tillämplig lag om årsredovining eller stadgarna (13 kap. 3 § EFL).
Ett skadestånd kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Om flera personer är skadeståndsskyldiga är huvudregeln att ansvaret gäller solidariskt (13 kap. 4 § EFL).
Skadeståndstalan kan föras av var och en som tillfogats skada. Det kan vara föreningen som sådan, en föreningsmedlem eller ”annan” (13 kap. 5 § EFL). En ”annan” bör kunna vara en borgenär, t.ex. Skatteverket.
Om föreningen har försatts i konkurs har även konkursboet talerätt.
Bestämmelserna synes inte ha tillämpats särskilt ofta, se dock NJA 1998 s. 438 där en förening förde skadeståndstalan mot sin revisor.