Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning

Huvudregeln

Om en behörig företrädare lämnat en deklaration eller någon annan uppgift anses uppgiften ha lämnats av den som företräds (4 kap. 1 § SFL).

Det är den uppgiftsskyldige och inte företrädaren som ansvarar för att lämnade uppgifter är lämnade i rätt tid och är korrekta. Uppgifterna ligger till grund för den handläggning som avser den uppgiftsskyldige. En eventuell sanktion, skattetillägg eller förseningsavgift, drabbar den uppgiftsskyldige.

Presumtionsregeln

Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juridisk person, anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen (4 kap. 2 § SFL).

Regeln innebär att Skatteverket normalt inte behöver utreda en företrädares behörighet att lämna deklarationer eller uppgifter. Om Skatteverket i något fall, och i bestämmelsens mening, skulle uppmärksamma att uppgifterna lämnats av någon annan än en behörig ställföreträdare måste verket begära in korrekt lämnade uppgifter. Om en obehörig företrädare lämnar en deklarationshandling anses handlingen inte utgöra en deklaration.

Om en obehörig företrädare lämnat en oriktig uppgift i en deklaration för en juridisk person kan skattetillägg komma att tas ut. Detta är en avsedd konsekvens av regeln, men i ett sådant fall kan bestämmelsen om befrielse från en särskild avgift i 51 kap. 1 § SFL bli tillämplig.

Särskilt om dödsbon

Bestämmelser om att delägarna gemensamt företräder ett dödsbo finns i 19 kap. ÄB. Rent praktiskt kan delägarna komma överens om att utse ett ombud som allmänt företräder dödsboet.

På beskattningsområdet ska dödsboet kunna tillämpa ett traditionellt ombudsförfarande utöver möjligheten till deklarationsombud. En av dödsbodelägarna får med stöd av fullmakt från övriga delägare underteckna dödsboets deklarationer (38 kap. 3 § andra stycket 3 SFL).

Huvudregeln och presumtionsregeln ska då tillämpas. De uppgifter som ett ombud lämnar anses lämnade av dödsboet och till följd av presumtionsregeln behöver Skatteverket normalt inte företa någon närmare undersökning av behörigheten. Skulle däremot en granskning påbörjas och det är uppenbart att den som lämnade uppgifterna saknade behörighet att göra det, ska Skatteverket undersöka uppgiftslämnarens behörighet.

Fastighetsdeklarationer m.m.

Om en behörig företrädare lämnat en deklaration eller någon annan uppgift anses uppgiften ha lämnats av den som företräds (18 kap. 1 c § FTL).

Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juridisk person, anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen (18 kap. 2 § FTL).

Liksom på beskattningsområdet ska ett dödsbo kunna tillämpa ett traditionellt ombudsförfarande utöver möjligheten till deklarationsombud. En av dödsbodelägarna får med stöd av fullmakt från övriga delägare underteckna dödsboets fastighetsdeklarationer (18 kap. 1 b § 2 FTL).

Bestämmelserna har utformats som och med motsvarande bestämmelser i SFL som förebild, och de skäl som motiverade införandet i SFL gäller även i fråga om uppgifter enligt fastighetstaxeringslagen (prop. 2016/17:142 s. 44 f.).

Kompletterande information

• Särskilda behörighetsbestämmelser för särskilda företrädare – se Ombud, representant, grupphuvudman samt mottagare som ingått socialavgiftsavtal.