Upplagshavares säkerhet

Flyttningssäkerhet

Bestämmelserna om flyttningssäkerhet finns i 4 kap. 4 § första och andra stycket LSE och grundar sig på artikel 18 i direktiv 2008/118/EG.

Upplagshavare i Sverige som avser att flytta bränsle under uppskovsförfarande ska ställa s.k. flyttningssäkerhet hos Skatteverket för betalning av den skatt som kan påföras honom i Sverige eller något annat EU-land vid flyttningen (4 kap. 4 § första stycket LSE).

Flyttningssäkerheten är avsedd att täcka de risker som är förknippade med flyttning av bränsle under uppskovsförfarande och kan endast tas i anspråk för skattskyldighet som uppkommit på grund av att en flyttning av skattepliktigt bränsle under uppskovsförfarande inte kommit fram till mottagaren.

Flyttningssäkerheten ska omfatta dels betalning av skatt i Sverige, dels betalning av skatt i annat EU-land. Säkerheten ska vara giltig i samtliga EU-länder (prop. 2009/10:40 s. 165 jämförd med s. 191).

Flyttningssäkerheten ska vara ställd innan flyttningen av skattepliktiga bränslen påbörjas (4 kap. 4 § andra stycket LSE).

Avsändande upplagshavare ansvarar genom den ställda säkerheten för skatten på varorna till dess att flyttningen avslutats på det sätt som föreskrivs i artikel 20.2 i direktiv 2008/118/EG, d.v.s. till dess att varorna tagits emot på en sådan destination som avses i 3 a kap. 2 § LSE (prop. 2009/10:40 s. 165 jämförd med s. 191).

En upplagshavare som aldrig sänder iväg bränsle enligt ett uppskovsförfarande behöver inte ställa någon flyttningssäkerhet.

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Så beräknas flyttningssäkerheten

Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal belöper på de bränslen som upplagshavaren flyttar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet ska man bara ta hänsyn till de dygn under ett år då flyttningar av bränsle under uppskovsförfarande sker (4 kap. 4 § andra stycket LSE).

Ianspråktagande av flyttningssäkerhet

Ställd säkerhet får tas i anspråk om upplagshavaren inte betalar påförd skatt i rätt tid (4 kap. 4 § andra stycket LSE). Innan säkerheten får tas i anspråk ska upplagshavaren alltså ges tillfälle att betala skatten. För en svensk skattefordran innebär det att säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (prop. 2001/02:127 s. 207).

Säkerheten ska ställas hos Skatteverket, vilket innebär att det är Skatteverket som bestämmer om säkerheten får tas i anspråk. Detta gäller även i fråga om andra EU-länders skattefordringar. Om en upplagshavare har påförts skatt i ett annat EU-land får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte betalas i rätt tid. Ett annat EU-land som påfört en svensk upplagshavare skatt och som vill ta säkerheten i anspråk måste alltså vända sig till Skatteverket, som avgör om säkerheten får tas i anspråk. Skatteverket kan i sådant fall vägra att säkerheten får tas i anspråk i de fall där Skatteverket anser att det andra EU-landets skattefordran inte är befogad. Det kan exempelvis vara fråga om oenighet avseende i vilket land beskattning ska ske när bränsle som flyttas under uppskovsförfarande har försvunnit under flyttningen (prop. 2001/02:127 s. 212).

När det gäller annat EU-lands skattefordran ska frågan om huruvida påförd skatt har betalats i rätt tid avgöras enligt det andra EU-landets regler om betalningstider (prop. 2001/02:127 s. 212).

Säkerhet för lagring m.m.

Upplagshavare ska ställa säkerhet för betalning av skatt som kan påföras upplagshavaren enligt 5 kap. 1 § första stycket 1 eller 5 kap. 1 b § LSE (4 kap. 4 § tredje stycket LSE). Detta innebär att säkerhet ska ställas för

• skattskyldighet som inträder för upplagshavaren när
  • bränsle tas ut från ett skatteupplag utan att flyttas under uppskovsförfarande
  • bränsle tas emot på en direkt leveransplats
  • bränsle tas i anspråk i ett skatteupplag eller lagerbrister uppkommer
  • godkännandet av skatteupplaget återkallas.
• skattskyldighet som inträder för upplagshavaren när bränsle som flyttats under uppskovsförfarande tas emot av upplagshavaren om
  • bränslet tas emot på en plats i direkt anslutning till det skatteupplag som anges i det elektroniska administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet, och
  • mottagandet av bränslet accepteras genom mottagningsrapport enligt 6 kap. 8 § LSE eller genom pappersdokumentet enligt 6 kap. 10 § LSE, men
  • bränslet inte tas in i skatteupplaget.

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Så beräknas säkerheten för lagring m.m.

Säkerheten ska lägst uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av skatten på de varor som upplagshavaren vid varje tidpunkt förvarar i sina skatteupplag. Säkerheten ska dock inte understiga ett belopp som motsvarar 75 procent av det högsta belopp som en sådan beräkning medfört under de senaste tre kalendermånaderna (4 kap. 4 § tredje stycket LSE). Vid beräkning av säkerhetsbeloppet får bortses från bränslen som beredskaps-lagras enligt lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja (4 kap. 4 § femte stycket LSE).

Upplagshavaren är skyldig att se till att han vid varje tidpunkt har ställt säkerhet med det belopp som föreskrivs i 4 kap.4 § tredje stycket LSE. Upplagshavaren är därmed skyldig att ställa ny säkerhet om förhållandena ändrats på sådant sätt att det belopp som säkerhet ställts med inte längre är tillräckligt. Upplagshavare ska anmäla till Skatteverket om grunderna för beräkningen av ställd säkerhet ändras (8 § andra stycket FSE).

Ett godkännande som upplagshavare får återkallas om den säkerhet som upplagshavaren har ställt inte längre är godtagbar (4 kap. 5 § LSE). Om upplagshavaren inte anmäler ändrade förhållanden och inte vid behov inkommer med ny säkerhet när förhållandena ändrats, riskerar han alltså att godkännandet som upplagshavare återkallas.

Det finns dock vissa möjligheter till jämkning av säkerhetsbeloppet (4 kap. 8 a § andra stycket LSE).

Ianspråktagande av säkerhet för lagring m.m.

Skatteverket får ta ställd säkerhet i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid (4 kap. 4 § tredje stycket LSE). Upplagshavaren ska alltså först beredas tillfälle att betala den skatt som påförs honom innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (prop. 2001/02:127 s. 208).

Bränsle som under uppskovsförfarande, t.ex. i ett skatteupplag, blivit fullständigt förstört eller oåterkalleligen gått förlorade och därigenom blivit oanvändbara som punktskattepliktigt bränsle på grund av bränslets beskaffenhet, oförutsedda händelser eller force majeure är undantagna från skatteplikt (2 kap. 11 § första stycket 4 LSE). Detta innebär att en säkerhet aldrig behöver tas i anspråk för sådana lagerbrister.

Om upplagshavaren försätts i konkurs

Om en godkänd upplagshavare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (4 kap. 5 a § första stycket LSE).

Det finns inget undantag för ett konkursbo när det gäller upplagshavares skyldighet att ställa säkerhet för det bränsle som ska flyttas enligt uppskovsförfarandet. Detta innebär att konkursboet är skyldigt att ställa flyttningssäkerhet (prop. 2013/14:10 s. 123).

Upplagshavare som är konkursbo behöver dock inte ställa säkerhet enligt 4 kap. 4 § tredje stycket LSE, d.v.s. för lagring m.m. (4 kap. 5 a § tredje stycket LSE).