OBS: Detta är utgåva 2018.13. Visa senaste utgåvan.

Enligt huvudregeln vid skalbolagsbeskattning ska kapitalvinsten som uppstår efter en avyttring tas upp som överskott av passiv enskild näringsverksamhet.

Kapitalvinsten efter en avyttring ska tas upp som överskott av passiv enskild näringsverksamhet

Kapitalvinster som uppstår för att man avyttrat andelar beskattas normalt i inkomstslaget kapital. Detta gäller dock inte om man avyttrar andelar i ett skalbolag, enligt huvudregeln i 49 a kap. 11 § IL. Då ska i stället kapitalvinsten tas upp som ett överskott av enskild passiv näringsverksamhet. Detsamma gäller i fall där man återköper inkråmet efter en avyttring. Bestämmelsen i 49 a kap. är en stopp­regel och gäller oavsett om överlåtaren varit verksam i det sålda bolaget eller inte.

Överskottet räknas som en egen enskild näringsverksamhet

Normalt beskattas all inkomst av enskild näringsverksamhet som en enda näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL). Det gäller dock inte för en kapitalvinst som uppstått på grund av avyttring av skalbolag. Den ska tas upp som överskott av passiv närings­verk­samhet. En sådan passiv näringsverksamhet räknas som en egen näringsverksamhet (14 kap. 13 a § IL). Därför går det inte att kvitta underskott från en annan närings­verksamhet mot överskottet i denna passiva närings­verksamhet.

Särskild löneskatt på förvärvsinkomster debiteras på överskottet

På överskottet ska det utgå egenavgifter i form av särskild löneskatt på förvärvsinkomster. Just på grund av att kapitalvinsten ska tas upp som ett överskott av passiv närings­verk­samhet, så är det Skatte­verkets uppfattning att man inte har rätt att göra schablonavdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 § andra stycket IL. Däremot har man vid det påföljande beskattningsåret rätt att göra avdrag för debiterade egen­avgifter som allmänt avdrag i en­lighet med bestäm­mel­serna i 62 kap. 5 § IL.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Egenavgifter i samband med skalbolagsbeskattning [1]