Här beskrivs när en delägare i ett fåmansföretag, eller en närstående person till delägaren, ska anses vara verksam i betydande omfattning i företaget.
Innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning har inte preciserats i lagtexten (57 kap. 4 § IL). Vid tolkningen bör man därför hämta vägledning i de förarbeten som ligger till grund för lagstiftningen. I förarbetena uttalas följande angående bedömningen av andelsägarens eller närstående till dennas insatser i företaget (prop. 1989/90:110 s. 703).
En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning i ett företag om hans arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Till denna grupp av kvalificerat verksamma hör naturligtvis företagsledare och andra högre befattningshavare. I mindre företag kan arbetsledare och ibland även anställda utan någon ledarbefattning räknas till samma kategori. Detta gäller särskilt i sådana fall där delägarna kan anses bedriva en gemensam verksamhet. Det behöver inte vara fråga om ett heltidsarbete utan arbetsinsatsen måste ses i relation till företagets omfattning och övriga omständigheter. En styrelsemedlem som inte utför kontinuerligt arbete kan dock inte utan vidare anses kvalificerat verksam, även om han gjort enstaka insatser av stor betydelse t.ex. för att skaffa en viktig order till företaget.
Vad som krävs för att en persons arbetsinsats ska ha sådan betydelse för vinstgenereringen att den innefattas i uttrycket verksam i betydande omfattning har inte klargjorts i förarbetena, se citatet ovan. Enligt Skatteverkets mening kan en delägare anses vara verksam i betydande omfattning även om han eller hon endast utfört ett fåtal arbetsinsatser som varit av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet. Vid bedömningen beaktas arbetets omfattning och betydelse för den verksamhet som bedrivs i företaget.
I vissa företag kan anställda utan arbetsledande befattningar räknas som verksamma i betydande omfattning. Så är fallet om deras arbetsinsatser, till följd av företagets organisation och verksamhet, har stor betydelse för vinstgenereringen. Detta gäller exempelvis då delägarna gemensamt bedriver sådan verksamhet som bygger på personliga arbetsinsatser, t.ex. konsult- och kunskapsföretag.
I företag med annan verksamhet bör dock anställda utan ledarbefattning, och som genom sin anställning förvärvat en mindre del av aktierna i företaget, normalt inte anses verksamma i betydande omfattning.
Motsvarande bedömning kan göras när en anställd innehar andra delägarrätter än aktier. Om det genom ett bolagsavtal eller på något annat liknande sätt finns möjlighet för delägaren att tillgodoräkna sina aktier en individuell andel i företagets sparade eller löpande årsvinst, bör sådana delägare i regel anses vara verksamma i betydande omfattning, oavsett ägandets storlek.
Det kan vara tillräckligt att delägaren endast arbetar en förhållandevis kort tid i företaget för att omfattas av reglerna. Däremot medför inte helt tillfälliga insatser i företaget, t.ex. normalt styrelsearbete, att kapitalinkomsterna från företaget omfattas av reglerna i 57 kap. IL. Vanliga regler för kapitalinkomster gäller i dessa fall.
En mycket kort tids anställning i företaget kan tillsammans med andra omständigheter medföra att personen inte anses ha varit verksam i betydande omfattning (RÅ 2002 ref. 21).
Ägare till ett fåmansföretag som uppbär provisionsintäkter sedan verksamheten avvecklats har inte ansetts fortsatt verksam i betydande omfattning i företaget (SRN dnr 45-15/D).
Frågan om delägarna i ett företag ska gemensamt anses bedriva verksamheten har störst betydelse vid tillämpning av den s.k. utvidgade definitionen av fåmansföretag i 57 kap. 3 § IL. Ett tjänsteproducerande företag som ägdes indirekt och till lika delar av 150 personer som var heltidsanställda har ansetts vara ett fåmansföretag vid tillämpningen av nuvarande 57 kap. 3 § IL. Delägarskap kom ifråga endast för anställda med en viss kompetensnivå. Delägarna kunde i viss utsträckning själva välja hur de skulle ta ut vinst ur företaget. Högsta förvaltningsdomstolen fann att delägarna tillsammans, inom ramen för den gemensamt bedrivna verksamheten, hade stor betydelse för vinstgenereringen i företaget (RÅ 1993 ref. 99).
I ett annat tjänsteproducerande fåmansföretag har samtliga delägare – som var anställda som konsulter i ett dotterbolag till företaget – ansetts vara verksamma i betydande omfattning i dotterbolaget. I företaget erbjöds samtliga anställda delägarskap efter en viss tids anställning. Verksamheten i dotterbolaget bedrevs av ett antal konsulter som utförde ett självständigt arbete i en organisation som saknade andra chefer än respektive bolagschef. Samtliga konsulter hade i huvudsak samma ställning i företaget (RÅ 2002 ref. 27, jfr RÅ 2007 not. 94).
Samtliga anställda i en kooperativ ekonomisk förening har ansetts vara verksamma i betydande omfattning. Den aktuella verksamheten bedrevs gemensamt av delägarna i en kooperativ förening där endast anställda kan vara medlemmar. Verksamheten ansågs ha karaktären av ett arbetskooperativ (RÅ 2010 ref. 102).
Reglerna kan även bli tillämpliga på en delägare som inte är anställd i företaget om dennas arbetsinsats för företaget, om än i annan form än anställning, har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.
Arbetsinsatser som utförs i företaget genom ett annat företag som ägs av andelsägaren ska beaktas när man bedömer om andelsägaren är verksam i betydande omfattning i företaget. Se HFD 2013 ref. 11 I och SRN dnr 15-13/D.
I det först nämnda avgörandet var personen även anställd som verkställande direktör i företaget.
Frågan om tilläggsköpeskilling vid försäljning av indirekt ägda aktier i ett fåmansföretag kan medföra att andelsägaren anses verksam i betydande omfattning i det direkt ägda fåmansföretaget, har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i ett överklagat förhandsbesked.
Personerna A och B äger hälften var av aktierna i X AB. Bolaget ägde i sin tur 30 procent av aktierna i Z AB, där A och B var verksamma i betydande omfattning. X AB sålde under år 2011 aktierna i Z AB till en extern köpare. Utöver sedvanlig köpeskilling om 14 miljoner kronor ska en tilläggsköpeskilling på motsvarande belopp betalas till X AB. En förutsättning för tilläggsköpeskillingen är att A och B under minst 2 år från köpet stannar kvar i de anställningar i Z AB som de haft sedan tidigare. Högsta förvaltningsdomstolen fann inte att de arbetsinsatser som A och B utför i Z AB efter försäljningen av aktierna i bolaget, kan medföra att A och B anses verksamma i betydande omfattning i X AB (HFD 2012 not. 63).
Nytt: 2018-06-27
HFD klargör i en dom att en person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget (HFD 2018-06-04, mål nr 3936-3939-17).
I målet var AA anställd i ett rådgivningsbolag i vilket han inte var delägare. Detta bolag tillhandahöll rådgivningstjänster till ett förvaltningsföretag inom riskkapitalbranschen. Förvaltningsföretaget var ett fåmansföretag och AA ägde indirekt andelar i företaget. Förvaltningsföretaget betalade marknadsmässig ersättning för dessa tjänster. AA ansågs verksam i betydande omfattning i förvaltningsföretaget (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD dom den 4 juni 2018, mål nr 3936-3939-17).
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett antal mål prövat frågan om en andelsägares arbetsinsatser i ett kapitalförvaltande fåmansföretag medfört att andelsägaren var verksam i betydande omfattning, se t.ex. RÅ 2004 ref. 61, RÅ 2004 not. 125, RÅ 2004 not. 162 och RÅ 2009 not. 68. Inte i något av nämnda avgöranden ansågs arbetsinsatsen medföra att andelarna var kvalificerade.
Även frågan om en andelsägares arbetsinsatser i ett fastighetsförvaltande fåmansföretag medför att andelsägaren är verksam i betydande omfattning, har varit föremål för prövning.
Högsta förvaltningsdomstolen har utvecklat hur bedömningen får göras av de arbetsinsatser som utförs i ett fastighetsförvaltande företag (HFD 2013 ref. 11 I och II).
I mål I var omständigheterna följande. Personen A förvärvade år 1999 aktierna i X AB genom gåva. Bolagets verksamhet består i att äga och förvalta bostadsfastigheter. Sedan 1964 har den huvudsakliga tillgången varit en hyresfastighet i Stockholm. Under första halvåret 2011 bildade X AB ett dotterbolag, till vilket denna hyresfastighet överläts för ett pris motsvarande det skattemässiga värdet. X AB avyttrade därefter dotterbolaget till en extern köpare. X AB äger också två skogsmarksskiften i Norrland. A uppgav följande om de arbetsinsatser som utförts i X AB. A är styrelseordförande men har i stort sett endast utfört sedvanligt styrelsearbete. A har arbetat högst fem timmar per år i bolaget. Förvaltningsverksamheten har skötts av A:s bror, B, genom hans helägda bolag som bedriver likartad verksamhet som X AB. B har som konsult ansvarat för strategiska affärsbeslut och beslut om investeringar. Han har skött allt administrativt arbete i fastighetsförvaltningen. Han har ägnat 200 timmar per år åt fastighetsförvaltningen i X AB. X AB har betalat ett marknadsmässigt förvaltningsarvode till B:s bolag. B har även varit VD och styrelseledamot i X AB. En redovisningsbyrå har anlitats för bokföringen och en anställd vaktmästare har skött snöröjning, gräsklippning m.m. Vad avser skogsskiftena så har en utomstående förvaltare skött förvaltning och avverkning enlig plan. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde följande bedömning:
Gemensamt för förvaltning av värdepapper och fastigheter är att vinster som uppkommer vid avyttring av tillgångarna eller av det företag som förvaltat tillgångarna ofta till stor del beror på värdestegring på värdepappers- respektive fastighetsmarknaden. Förvaltning av fastigheter fordrar dock i allmänhet arbetsinsatser av annat slag och omfattning än förvaltning av värdepapper. Den rättspraxis som utvecklats när det gäller frågan om andelar i kapitalförvaltande bolag är kvalificerade kan därför inte utan vidare tillämpas på fastighetsförvaltning.
Det förhållandet att vinst som uppkommer vid avyttring av ett fastighetsförvaltande företags fastigheter eller vid avyttring av andelar i företaget till stor del kan hänföras till värdeutvecklingen på företagets fastigheter utesluter inte att de arbetsinsatser som utförts i den förvaltande verksamheten kan medföra att andelarna är kvalificerade. Detta får bedömas med utgångspunkt i det utförda arbetets omfattning och betydelse för verksamheten i företaget.
Arbetet i X AB har utförts av B, som är bror och därmed närstående till A. Hans arbetsinsatser ska beaktas vid tillämpningen av 57 kap. 4 § IL även om han delvis har utfört arbetet som konsult genom sitt helägda bolag.
I det avgörande angående fastighetsförvaltning som nämnts ovan – RÅ 2007 ref. 15 – hade arbetsinsatsen i företaget endast omfattat två och en halv timme per år. B:s arbetsinsats har varit avsevärt mer omfattande.
När det gäller arbetets betydelse för verksamheten i X AB kan konstateras att B under den tidsperiod som ska beaktas enligt bestämmelserna i 57 kap. 4 § IL har varit VD och styrelseledamot i bolaget. Han har ansvarat för strategiska affärsbeslut och beslut om investeringar samt skött allt administrativt arbete i fastighetsförvaltningen.
Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att B har varit verksam i betydande omfattning i X AB i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1 IL och att A:s andelar i detta bolag därför är kvalificerade.
Se även mål II.
I ett annat mål hade andelsägaren utfört de löpande arbetsuppgifterna i företaget och arbetet hade utförts under endast 2,5 timmar per år. Vinsten vid försäljningen av andelarna berodde till största delen på värdeutvecklingen på fastigheterna. Högsta förvaltningsdomstolen fann att omständigheterna var sådana att andelsägaren inte kunde anses ha varit verksam i betydande omfattning, i den mening som avses i dåvarande 3 § 12 a mom. första stycket SIL, nuvarande 57 kap. 4 § första stycket IL (RÅ 2007 ref. 15). Se även SRN dnr 9-12/D, 33-12/D, 69-12/D, och 31-16/D.