Här kan du läsa om vilka som är skattskyldiga för nikotinskatt samt om de undantag som finns i vissa fall.
Den som har godkänts som lagerhållare enligt 9 § LSNP är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 1 LSNP).
Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig i denna egenskap även för skatt på varor som lagerhållaren säljer genom distansförsäljning, som lagerhållaren äger och för in eller tar emot från ett annat EU-land eller som lagerhållaren äger och som importeras från tredjeland.
Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är då skattskyldiga för varor för vilka skattskyldigheten inträder efter konkursbeslutet (10 § LSNP).
Den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor utan att vara godkänd lagerhållare är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 a LSNP).
Den som utan att vara godkänd som lagerhållare säljer skattepliktiga varor till en köpare i Sverige genom distansförsäljning är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 b LSNP).
Det ställs inget uttryckligt krav på yrkesmässighet vid distansförsäljning eftersom denna typ av försäljning per automatik uppfyller kraven för yrkesmässig aktivitet i 2 § LSNP (prop. 2017/18:187 s. 46).
Med distansförsäljning menas försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och köpet inte är yrkesmässigt för köparen. Med EU-land menas områden som tillhör EU:s punktskatteområde (2 § LSNP).
Det saknar betydelse i vilket land säljaren har sitt säte. Exempelvis kan en svensk eller en norsk säljare bedriva distansförsäljning till svenska köpare så länge säljaren transporterar varorna till köparna från andra EU-länder än Sverige. Om varorna transporteras från Norge eller inom Sverige till de svenska kunderna är det dock inte frågan om distansförsäljning.
Den som avser att sälja nikotinskattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning ska anmäla detta till Skatteverket på en särskild blankett (5 och 7 §§ FSNP). Anmälan görs på blanketten ”Anmälan Nikotinskatt Distansförsäljning” (SKV 5414).
Den som för in eller tar emot skattepliktiga varor från ett annat EU-land utan att vara godkänd lagerhållare och utan att det är distansförsäljning är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 c LSNP). Med EU-land menas områden som tillhör EU:s punktskatteområde (2 § LSNP).
Det finns inget krav på yrkesmässighet för skattskyldighet enligt 6 § 2 c LSNP. Skatt ska alltså som huvudregel betalas även för varor som förs in för privat bruk.
Från skattskyldighet enligt 6 § 2 c LSNP undantas en viss mängd varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildas eller dennes familjs personliga bruk (8 § LSNP). Skattefrihet medges för högst
Observera att varorna ska transporteras av den enskilda privatpersonen själv i samband med resa för att undantaget ska vara tillämpligt. Om någon annan för i varorna till Sverige för privatpersonens räkning är undantaget inte tillämpligt och privatpersonen ska redovisa och betala nikotinskatt för samtliga varor.
Om en enskild person har med sig mer än de skattefria mängderna medges fortfarande skattefrihet för dessa, medan de mängder som överstiger nivåerna ska beskattas. Om en enskild person exempelvis transporterar 30 milliliter e-vätska för personligt bruk till Sverige kommer 20 milliliter att undantas från beskattning, medan skatt tas ut på 10 milliliter (prop. 2017/18:187 s. 58).
Med personligt bruk menas att det är personen själv eller familjemedlemmen som ska använda varan. Det kan även innefatta exempelvis enstaka gåvor, men inte försäljning (prop. 2017/18:187 s. 55 f.).
Om en person tar med sig stora mängder skattepliktiga varor kan detta vara ett tecken på att de inte är avsedda för personligt bruk och i så fall ska skatt betalas för hela mängden. En bedömning av om varorna är för personligt bruk måste dock alltid göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (prop. 2017/18:187 s. 56 och s. 58).
Den som använder skattepliktiga varor som förvärvats skattefritt för något annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 3 LSNP).
Den som har ett provianteringstillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg kan under vissa förutsättningar ta emot varor utan skatt för vissa skattebefriade ändamål. Om varorna används för annat än det avsedda ändamålet blir den som använder varorna på detta sätt alltså skattskyldig enligt denna bestämmelse.
Vid import av skattepliktiga varor från tredjeland gäller följande (7 § första stycket LSNP):
Med import menas vid tillämpningen av LSNP att en skattepliktig vara förs in till Sverige från tredjeland under förutsättning att varan inte omfattas av ett sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i direktiv 2008/118/EG. Med import menas även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang (2 § LSNP). Det är alltså först när varan inte längre omfattas av tullförfarandet eller tullarrangemanget som varan har importerats i den mening som avses i LSNP.
En tullskuld kan uppkomma utan att varan har frisläppts från tullförfarandet eller tullarrangemanget. Så är fallet när man inte uppfyller vissa villkor eller förpliktelser, t.ex. när man inte har lämnat en avräkningsnota. Observera att omständigheten att en tullskuld har uppkommit inte i sig innebär att varan ska anses ha importerats i den mening som avses i LSNP.
Med tredjeland menas länder och områden utanför EU:s punktskatteområde (2 § LSNP). EU:s punktskatteområde framgår av förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde.
Med tullskuld och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (2 § andra stycket LSNP).
Tullverket beslutar om nikotinskatt för den som är skattskyldig vid import och skatten ska då betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2016:253) (17 § andra stycket LSNP).
Varor som ägs av en godkänd lagerhållare vid övergången till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 undantas från skattskyldighet vid import (7 § andra stycket LSNP). För dessa varor kommer skattskyldighet i stället att inträda vid ett senare tillfälle enligt bestämmelserna om skattskyldighetens inträde för lagerhållare (prop. 2017/18:187 s. 58).
Det är frågan om ett undantag från huvudregeln om skattskyldighet vid import och det är den som hävdar att undantaget är tillämpligt som ska visa att så är fallet (jfr prop. 2017/18:187 s. 58).