Exemptmetoden är ett sätt att undvika internationell dubbelbeskattning.
Man kan även använda sig av creditmetoden (avräkningsmetoden).
Exemptmetoden (undantagandemetoden) innebär att man undantar en inkomst från beskattning.
Inkomsten kan undantas på olika sätt och denna sida beskriver olika exemptmetoder.
De olika metoderna förekommer både i Sveriges interna rätt och i skatteavtal.
Vid full exempt är inkomsten helt undantagen från beskattning och den påverkar inte skatteuttaget på övriga inkomster som beskattas i den stat som undantar inkomsten från beskattning.
Sverige tillämpar full exempt enligt intern rätt på t.ex. inkomster som omfattas av sexmånadersregeln.
Full exempt är också den exemptmetod som Sverige tillämpar i de allra flesta fall när metodartikeln i ett skatteavtal anger att dubbelskattningen ska undvikas genom exempt.
Vid exempt med progressionsuppräkning påverkar den undantagna inkomsten skatteuttaget på de övriga inkomster som beskattas i den stat som undantar inkomsten från beskattning.
Progressionsförbehållet har bara betydelse när det är fråga om en progressiv beskattning. Progressionsuppräkning används oftast av den skattskyldiges hemviststat men det förekommer även att uppräkningen sker i källstaten.
I många skatteavtal anges i metodartikeln att Sverige ska tillämpa exempt med progressionsuppräkning. Trots detta ska progressionsuppräkning bara göras i undantagsfall. För att man ska göra en progressionsuppräkning krävs att följande förutsättningar är uppfyllda:
Bestämmelserna om progressionsuppräkning i punkt 6 c) i det nordiska skatteavtalet (1996:1512) ska inte tillämpas. Däremot ska bestämmelserna om progressionsuppräkning i skatteavtalet med Frankrike (1991:673) tillämpas.
Progressionsuppräkning görs bara om summan av den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst och den inkomst för vilken progressionsuppräkning ska ske överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt. För att progressionsuppräkning ska tillämpas krävs också att den resulterar i en högre skatt än den skatt som skulle ha tagits ut på den svenska inkomsten utan en sådan beräkning.
Uppräkningen tillämpas i fråga om fysiska personer och svenska dödsbon t.o.m. det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.
Progressionsuppräkning påverkar bara uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och sker på följande sätt:
Pierre som är bosatt i Sverige har en beskattningsbar förvärvsinkomst på 450 000 kr som härrör från Sverige och dessutom en inkomst på 50 000 kr på grund av offentlig tjänst i Frankrike. På den franska inkomsten ska exempt med progressionsuppräkning tillämpas. Den statliga inkomstskatten antas uppgå till 20 procent på den del av inkomsten som överstiger 400 000 kr.
Statlig inkomstskatt beräknad enbart på den svenska inkomsten (= den beskattningsbara inkomsten 450 000 kr) hade blivit 10 000 kr ((450 000 – 400 000) × 20 procent). Progressionsuppräkningen innebär alltså en höjning av skatten med 8 000 kr på den inkomst som beskattas i Sverige.
Alternativ exempt innebär att den utländska inkomsten tas med i beskattningsunderlaget och att en proportionell andel av skatten undantas, se RÅ85 1:6. Alternativ exempt tillämpas bara på förvärvsinkomster. Metoden är avsedd att leda till samma skattemässiga resultat som exempt med progressionsuppräkning.
I metodartikeln i vissa skatteavtal anges att Sverige ska tillämpa alternativ exempt. Om det finns en sådan bestämmelse ska metoden tillämpas.
Vid alternativ exempt sätts statlig och kommunal inkomstskatt ned på följande sätt:
Elena, som är spansk medborgare och bosatt i Sverige, har en beskattningsbar förvärvsinkomst på 500 000 kr. I den beskattningsbara förvärvsinkomsten ingår en pension på grund av en tidigare offentlig tjänst i Spanien på 50 000 kr. På inkomsten från Spanien ska alternativ exempt tillämpas. Den statliga inkomstskatten antas uppgå till 20 procent på den del av inkomsten som överstiger 400 000 kr.
Den kommunala inkomstskatten sätts ned enligt samma princip.
Bestämmelser om att Sverige ska tillämpa matching exempt finns i metodartikeln i vissa skatteavtal. Bestämmelserna är alltid tidsbegränsade men kan förlängas efter prövning.
När matching exempt tillämpas ska ”skatt som betalats i det andra landet” anses innefatta en fiktiv skatt. Metoden användas bara när man ska avgöra om mottagen utdelning ska tas upp till beskattning.
Eftersom området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar har utvidgats genom definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13–16 §§ IL så har bestämmelserna om matching exempt inte längre samma betydelse som tidigare.