Grundavdrag

Vad är grundavdrag?

Grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. Grundavdraget beräknas på summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet efter allmänna avdrag. Grundavdraget undantar en del av inkomsten från skatt och beräknas som olika andelar av ett prisbasbelopp beroende på inkomstintervall. Det är högre vid låga inkomster, vilket syftar till att minska skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Personer över 65 år får genom ett särskilt tillägg ett högre grundavdrag än andra inkomsttagare, vilket är en kompensation för att pensionärerna inte omfattas av det så kallade jobbskatteavdraget.

Vem kan få grundavdrag?

Fysiska personer och dödsbon kan få grundavdrag (63 kap. 2–5 §§ IL).

Man kan få helt eller reducerat grundavdrag beroende på om man har varit obegränsat eller begränsat skattskyldig under hela eller en del av beskattningsåret.

Obegränsat skattskyldig hela året

Den som varit obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3–7 §§ IL under hela beskattningsåret får helt grundavdrag.

Obegränsat skattskyldig del av året

Den som varit obegränsat skattskyldig under bara en del av beskattningsåret får ett reducerat grundavdrag. Avdraget medges med en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad, eller del av en kalendermånad, som personen varit obegränsat skattskyldig. Om personens överskott av förvärvsinkomster till 90 procent eller mer består av svenska förvärvsinkomster medges dock fullt grundavdrag (63 kap. 4 § IL).

Begränsat skattskyldig

Det finns även en möjlighet för en person som är begränsat skattskyldig att få allmänna avdrag och grundavdrag, se Allmänna avdrag, grundavdrag & skattereduktioner under Begränsat skattskyldigas inkomster.

Beräkna grundavdraget för fysiska personer

Grundavdragets storlek är knutet till prisbasbeloppet (pbb) enligt 2 kap. 7 § SFB och är beroende av hur stor den fastställda förvärvsinkomsten är (63 kap. 3 § IL).

Grundavdraget får inte vara högre än det sammanlagda överskottet av tjänst och aktiv näringsverksamhet efter att man först gjort allmänna avdrag enligt 62 kap. IL.

Man ska dock bortse från

• sådan utdelning från fåmansföretag eller sådan kapitalvinst från försäljning av andelar i fåmanshandelsbolag och aktier i fåmansföretag som enligt 50 kap. 7 § och 57 kap. IL ska tas upp som intäkt av tjänst
• sådana förbjudna lån som avses i 11 kap. 45 § IL.

Eftersom dessa inkomster, liksom inkomst av passiv näringsverksamhet, ingår i den fastställda förvärvsinkomsten så påverkar de ändå grundavdragets storlek. Det innebär att om det exempelvis enbart finns inkomst av passiv näringsverksamhet medges inget grundavdrag eftersom grundavdraget inte får vara högre än det sammanlagda överskottet av tjänst och aktiv näringsverksamhet minskat med allmänna avdrag.

Grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Tabell för grundavdrag och förhöjt grundavdrag finns på Skatteverkets hemsida.

Grundavdragets storlek

För beskattningsåret 2018 är grundavdraget

• 19 300 kr vid låga inkomster
• 35 100 kr, vilket motsvarar det högsta grundavdraget
• 13 400 kr, vilket är det lägsta grundavdraget vid högre inkomster

Hur grundavdraget beräknas framgår av av 63 kap. 3 § IL.

Särskilt belopp för pensionärer

För den som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år (född 1952 eller tidigare för beskattningsår 2018) är grundavdraget förhöjt med ett särskilt belopp (63 kap. 3 a § IL).

För pensionärer är grundavdraget inklusive det särskilda beloppet

• 50 600 kr vid låga inkomster
• 79 900 kr, vilket motsvarar det högsta grundavdraget
• 32 600 kr, vilket är det lägsta grundavdraget vid högre inkomstern.

Beräkna grundavdrag för dödsbon

För dödsåret får dödsboet grundavdrag med samma belopp som om den avlidne levt hela året. Dödsbon har inte rätt till grundavdrag för senare år än dödsåret (63 kap. 2 § IL).

Om personen flyttade till Sverige under beskattningsåret, och var bosatt här vid dödsfallet, får dödsboet grundavdrag från tidpunkten för inflyttningen till beskattningsårets utgång med en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad.

Om personen inte var bosatt i Sverige vid dödsfallet, men varit bosatt här någon del av beskattningsåret, får dödsboet grundavdrag med en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som den avlidne varit bosatt i Sverige under beskattningsåret.

Under vissa förutsättningar kan dödsboet efter en person som varit obegränsat skattskyldig en del av året ändå få fullt grundavdrag och även det särskilda beloppet för pensionärer. Detta gäller om dödsboets överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, till minst 90 procent utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige (63 kap. 4 § IL).