OBS: Detta är utgåva 2019.2. Sidan är avslutad 2019.
Föräldrar kan själva avtala om vårdnaden för ett barn men vårdnadsfrågor kan också avgöras i domstol. Vid en adoption blir den som adopterar barnet även dess vårdnadshavare. Skatteverket registrerar uppgifter om vårdnad och ändringar i vårdnaden för ett barn i folkbokföringen.
Föräldrarna till ett barn kan avtala att en av dem eller båda ska vara vårdnadshavare för barnet. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda föräldrarna. Avtalet måste också vara godkänt av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Man kan inte överklaga socialnämndens beslut att godkänna ett sådant avtal om vårdnad. Även föräldrar som är gifta med varandra kan ingå avtal om vårdnad för sina gemensamma barn.
Socialnämndens beslut att godkänna ett vårdnadsavtal är ett sådant beslut som kan utgöra hinder för en senare amälan om gemensam vårdnad till Skatteverket enligt 6 kap. 4 § 2 stycket FB (6 kap. 6 och 17 a §§ FB).
Föräldrarnas avtal om vårdnad kan innebära att en tidigare ensam vårdnad ändras till att bli gemensam. Avtalet kan också innebära att en tidigare gemensam vårdnad upplöses och att en av föräldrarna blir ensam vårdnadshavare. Det har inte någon betydelse hur den tidigare vårdnaden har uppkommit. Om exempelvis en av föräldrarna sedan tidigare är ensam vårdnadshavare genom tingsrättens dom har föräldrarna möjlighet att ändra detta genom ett avtal om gemensam vårdnad. Omvänt kan också en vårdnad enligt avtal mellan föräldrarna senare ändras genom en dom från tingsrätten eller genom ett nytt vårdnadsavtal.
Föräldrarnas avtal om vårdnad kan vara tidsbegränsat. De kan till exempel komma överens om att avtalet ska gälla interimistiskt (tills vidare) tills vårdnadsfrågan slutligt har reglerats genom ett nytt avtal eller genom ett domstolsbeslut. Ett interimistiskt avtal mellan föräldrarna kan ersätta ett interimistiskt beslut om vårdnad fattat av en domstol.
Det finns även viss möjlighet för föräldrarna att sluta ett vårdnadsavtal som endast gäller till en viss bestämd tidpunkt. Den här typen av avtal anses generellt vara mindre lämpliga men kan i undantagsfall godkännas av socialnämnden. Om ett vårdnadsavtal som gäller för en viss tid löper ut utan att vårdnaden har reglerats i ett nytt avtal eller genom ett domstolsbeslut, återgår vårdnaden automatiskt till vad som gällde innan avtalet slöts.
Redan samma dag som socialnämnden har godkänt ett avtal om vårdnad ska de skicka en underrättelse om detta till Skatteverket. Vårdnad enligt föräldrarnas avtal gäller normalt från och med dagen för socialnämndens godkännande. Om föräldrarna har avtalat om att vårdnaden ska gälla från och med ett visst datum som ligger efter socialnämndens godkännande i tiden ska Skatteverket registrera vårdnaden från och med det avtalade senare datumet (6 kap. 17 b § punkt 1 FB).
Domstol kan besluta att ändra i vårdnaden för ett barn efter ansökan av barnets föräldrar eller av socialnämnden.
Båda eller enbart den ena av föräldrarna kan ansöka om att tingsrätten ska besluta om en ändring i vårdnaden om barnet. Ändringen kan innebära att en tidigare gemensam vårdnad upplöses och att en av föräldrarna blir ensam vårdnadshavare. Ändringen kan också innebära att vårdnaden blir gemensam efter att någon av föräldrarna tidigare har varit ensam vårdnadshavare. Domstolen får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. Domstolen har däremot möjlighet att vägra upplösa en gemensam vårdnad eller besluta om gemensam vårdnad om en av föräldrarna motsätter sig det (6 kap. 5 § FB).
Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn fortsätter den gemensamma vårdnaden automatiskt även efter en äktenskapsskillnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses i samband med domen om äktenskapsskillnad. Om båda eller någon av föräldrarna därefter vill ändra den gemensamma vårdnaden kan de vända sig till domstolen eller upprätta ett skriftligt avtal med socialnämndens godkännande. I de fall barnet även efter en dom om äktenskapsskillnad ska stå under båda föräldrarnas vårdnad, ska rätten erinra (påminna) om att vårdnaden även i fortsättningen ska vara gemensam. När vårdnaden fortsätter att vara gemensam består det rådande rättsförhållandet och Skatteverket ska därför inte göra någon ändring i folkbokföringen (6 kap. 3 § andra stycket FB).
Även socialnämnden kan ansöka om en ändring i vårdnaden hos tingsrätten. Detta kan exempelvis bli aktuellt om båda eller en av föräldrarna genom missbruk eller av någon annnan orsak försummar sina skyldigheter som vårdnadshavare. Rätten kan då besluta att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad eller utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.
Genom en ansökan från socialnämnden kan en domstol också besluta om ensam vårdnad eller utse särkilt förordnade vårdnadshavare om den ena eller båda föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Detta sker till exempel när vårdnadshavarna befaras ha omkommit i en olycka eller naturkatastrof men ännu inte dödförklarats, eller när det är fråga om barn som kommer ensamma till Sverige och får uppehållstillstånd här. Domstolen kan också besluta om att ändra vårdnaden om en förälder drabbas av långvarig medvetslöshet på grund av en olycka eller sjukdom (6 kap. 7 och 8a §§ FB).
Överförmyndaren i kommunen ska utse en god man för barn som kommer ensamma till Sverige. Den som är god man för ett ensamkommande barn har mer långtgående befogenheter och skyldigheter än vad en god man normalt har. Den gode mannen har i dessa fall rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som gäller barnets personliga såväl som ekonomiska och rättsliga angelägenheter (prop. 2004/2005:136 s. 29). Bland annat har den gode mannen rätt att anmäla flytt och namn för barnet. Godmanskapet upphör när barnet fyller 18 år.
När barnet har beviljats uppehållstillstånd ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas väcka talan hos tingsrätten om att en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för barnet eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt FB, om inte särskilda skäl talar emot det. Detta innebär att ett godmanskap kan övergå till vårdnad efter det att barnet blivit folkbokfört (5 och 10 §§ lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn).
Skatteverket registrerar uppgifterna om en särskilt förordnad vårdnandshavare från och med datumet för domstolens beslut även om vårdnadsdatumet skulle vara tidigare än folkbokföringsdatumet.
En domstol kan efter en ansökan från socialnämnden även flytta över vårdnaden för ett barn till en eller två familjehemsföräldrar som utses till särkilt förordnade vårdnadshavare. En förutsättning är att barnet stadigvarande ska ha vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet, ett så kallat familjehem. Det måste också vara uppenbart att det är bäst för barnet att vårdnaden flyttas över så att ett rådande förhållande kan bestå. Normalt ska barnet då ha bott i familjehemmet under flera år.
Domstolens slutliga avgörande i ett vårdnadsmål kallas för dom (17 kap. 1 § RB). När domstolen har meddelat en dom innebär det att handläggningen av vårdnadsmålet är avslutad och att domstolen har skiljt målet ifrån sig. Den som inte är nöjd med domen kan få den ändrad genom att överklaga till högre instans. Om domen inte överklagas får den laga kraft när tiden för överklagande har gått ut (17 kap. 11 § RB).
En dom gäller normalt från och med dagen för laga kraft. Utgångspunkten är alltså att en ändring i fråga om vårdnad som har beslutas i en dom gäller från och med domens laga kraft-datum.
Domstolen har dock möjlighet att förordna att en dom ska gälla omedelbart (17 kap. 14 § RB och 6 kap. 20 § andra stycket FB). Att en dom gäller omedelbart betyder att det som har beslutats i domen gäller redan från och med domsdagen.
Ett förordnande om att en dom ska gälla omedelbart (s.k. interimistiskt förordnande) ska tas in som en punkt i domslutet. Exempel på formuleringar i domslutet som innebär att en vårdnadsdom gäller omedelbart:
När domstolen har meddelat en dom om vårdnad är den skyldig att skicka ett meddelande om domens innehåll till Skatteverket. Normalt skickar domstolen en kopia av domen till Skatteverket. När domen har fått laga kraft ska domstolen också skicka med ett lagakraftbevis (3 § tredje stycket förordning (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken).
En dom som inte gäller omedelbart ska registreras i folkbokföringen först när domen fått laga kraft. Vårdnaden ska registreras som slutlig och som gällande från och med dagen för laga kraft.
En dom som gäller omedelbart kan registreras direkt utan att laga kraft inväntas. Vårdnaden registreras då som interimistisk och som gällande från och med domsdagen. När sedan domen får laga kraft ska vårdnaden istället registreras som slutlig och som gällande från och med dagen för laga kraft.
I ett mål om vårdnad får domstolen, om det behövs, fatta ett interimistiskt beslut (6 kap. 20 § andra stycket FB). Ett interimistiskt beslut behövs då en ändring i vårdnaden är angelägen och det inte är till barnets bästa att vänta till dess domstolen kan meddela ett slutligt avgörande (dom).
Ett interimistiskt beslut gäller omedelbart från och med beslutsdagen och fram till dess att
Interimistiska beslut är alltså tillfälliga beslut som fattas under tiden vårdnadsmålet handläggs av domstolen. Eftersom besluten endast gäller fram till dess något annat bestäms, kan interimistiska beslut aldrig få laga kraft.
När domstolen har meddelat ett interimistiskt beslut om vårdnad är den skyldig att skicka ett meddelande om beslutets innehåll till Skatteverket. Domstolen ska skicka en kopia av beslutet till Skatteverket samma dag som beslutet meddelas (3 § första stycket förordning (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken).
Ett interimistiskt beslut om vårdnad kan registreras i folkbokföringen direkt när det kommer in till Skatteverket. Vårdnaden registreras som interimistisk och som gällande från och med beslutdagen.
Ett adoptivbarn som har adopterats av två makar eller sambor står efter adoptionen automatiskt under adoptivföräldrarnas gemensamma vårdnad. Detsamma gäller när en make eller sambo adopterar den andres barn (styvbarnsadoption). Om en person i annat fall adopterar ensam kommer adoptivföräldern att vara ensam vårdnadshavare för adoptivbarnet (4 kap. 22 § FB).
Bestämmelserna om vårdnad genom adoption gäller även i de fall adoptionen har beslutats av en utländsk domstol eller myndighet och erkänts med stöd av bestämmelserna i LAIS (10 § LAIS och prop. 2017/18:121 s. 34 och 171). Om adoptionen har beslutats i utlandet kan vårdnaden övergå till en adoptivförälder först när det har konstaterats att det utländska adoptionsbeslutet gäller i Sverige
Vårdnad genom adoption ska i folkbokföringen registreras som gällande från och med samma dag som adoptionen, d.v.s. normalt från och med den dag som adoptionsbeslutet fick laga kraft. Detta gäller oavsett om det är fråga om en svensk eller utländsk adoption (4 kap. 22 § FB). I vissa länder får en adoption emellertid rättsverkan först i samband med att adoptionen registreras i landets födelseregister. Om ett sådant krav på registrering är tillämpligt ska både adoptionen och vårdnaden registreras som gällande från och med dagen för registreringen.
Om det finns ett utländskt adoptionsbeslut som är giltigt i Sverige enligt NÄF, 1993 års Haagkonvention eller LAIS när adoptivbarnet flyttar till Sverige ska vårdnaden registreras från och med dagen för inflyttningen. Detta gäller trots att vårdnaden övergått till adoptivföräldrarna redan vid en tidigare tidpunkt genom beslutet om adoption. Detsamma gäller om det vid barnets inflyttning till Sverige finns ett beslut av Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFoF) om att ett utländskt adoptionsbeslut gäller i Sverige.