OBS: Detta är utgåva 2019.3. Visa senaste utgåvan.

I EFL finns bestämmelser som gör att styrelseledamöter m.fl. i vissa situationer kan bli personligen ansvariga för föreningens skulder.

Innan föreningen registrerats hos Bolagsverket

Om en skyldighet uppkommer genom en åtgärd som görs i föreningens namn innan föreningen har registrerats hos Bolagsverket, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för skyldigheten. När föreningen registreras övergår dock ansvaret på föreningen under förutsättning att skyldigheten uppkommit efter det att föreningen bildats (2 kap. 5 § EFL).

Det är respektive borgenär som har talerätt.

Olaglig återbetalning av medlemsinsatser ska betalas tillbaka

Om en återbetalning av medlemsinsatsen gjorts i strid med bestämmelserna i EFL är betalningsmottagaren skyldig att betala tillbaka insatsen med ränta (10 kap. 18 § EFL). Dessa regler gäller även vid inlösen av förlagsinsatser om inlösen skett i strid med 11 kap. EFL (11 kap. 7 § EFL).

Subsidiärt bristtäckningsansvar

Om återbetalningsskyldighet har fastställts för någon och det visar sig att denne inte kan betala tillbaka kan det inträda ett ansvar för de personer som har medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen. Samma ansvar kan drabba dem som har upprättat eller fastställt en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet (10 kap. 19 § EFL).

Olaglig värdeöverföring ska betalas tillbaka

Värdeöverföring är ett begrepp som även används vid bedömningen av utdelning från aktiebolag.

Med värdeöverföring avses enligt 12 kap. 1 § EFL

  • vinstudelning
  • gottgörelse
  • minskning av reservfond för återbetalning till medlemmarna
  • annan affärshändelse som medför att föreningens förmögenhet minskar och som inte
    • har rent affärsmässig karaktär för föreningen
    • är en naturlig del i föreningens ekonomiska relation med medlemmarna.

Föreningen får i princip endast lämna gåvor för allmännyttiga ändamål (12 kap. 6 § EFL).

Värdeöverföring får endast göras om det efter överföringen finns full täckning för föreningens bundna kapital och om förutsättningar för värdeöverföring finns enligt bestämmelserna i EFL (12 kap. 2–4 §§ EFL).

Den som tar emot en olaglig värdeöverföring är i princip skyldig att betala tillbaka den med ränta till föreningen (12  kap. 7 § EFL).

Subsidiärt bristtäckningsansvar

Om det uppkommer brist vid återbäringen, kan de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen bli ansvariga för bristen. Samma ansvar kan drabba dem som har medverkat till verkställande av beslutet, upprättat eller fastställt en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet (12 kap. 8 § EFL).

Underlåtna likvidationsåtgärder kan leda till personligt betalningsansvar

Regler om likvidation av ekonomiska föreningar finns i 17 kap. EFL.

Om styrelsen inte ansöker om likvidation hos tingsrätten i rätt tid, blir styrelseledamöterna och andra som agerar för föreningens räkning personligt ansvariga för de skyldigheter som uppkommer för föreningen så länge underlåtenheten består. Ansvaret gäller inte för den som visar att han eller hon inte varit försumlig (17 kap. 20 § EFL).

Styrelseledamöter blir inte längre personligt betalningsansvariga om underlåtenheten enbart består i att de inte kallar till föreningsstämma (prop. 2017/18:185 s. 396).

En medlem som vet om att föreningen är skyldig att gå i likvidation på grund av att antalet medlemmar i föreningen under mer än sex månader har varit färre än tre, men trots det deltar i ett beslut att fortsätta föreningens verksamhet, ansvarar solidariskt med styrelseledamöterna och andra som agerar för föreningens räkning för skyldigheter som uppkommer för föreningen (17 kap. 21 § EFL).

Det är respektive borgenär som har talerätt.

När kan skadeståndsskyldighet inträda?

En styrelseledamot eller verkställande direktör som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen när uppdraget fullgörs ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom en överträdelse av EFL eller den årsredovisningslag som är tillämplig eller genom en överträdelse av stadgarna ( 21 kap. 1 § EFL).

Även en revisor eller en särskild granskare kan åläggas ersättningsskyldighet enligt samma grunder. Revisorn ansvarar även för sina medhjälpare (21 kap. 2 § EFL).

En föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är föreningsmedlem är skyldig att ersätta den skada som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogats föreningen, en medlem eller någon annan genom att medverka till överträdelse av EFL, tillämplig lag om årsredovining eller stadgarna (21 kap. 3 § EFL).

Ett skadestånd kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt (21 kap. 4 § EFL). Om flera personer är skadeståndsskyldiga är huvudregeln att ansvaret gäller solidariskt (21 kap. 5 § EFL).

Vem kan föra talan om skadestånd?

Skadeståndstalan kan föras av var och en som tillfogats skada. Det kan vara föreningen som sådan, en föreningsmedlem eller ”annan” (se t.ex. 21 kap. 1 § EFL ). En ”annan” bör kunna vara en borgenär, t.ex. Skatteverket.

Om föreningen har försatts i konkurs har även konkursboet talerätt (21 kap. 13 § EFL).

Bestämmelserna synes inte ha tillämpats särskilt ofta, se dock NJA 1998 s. 438 där en förening förde skadeståndstalan mot sin revisor.

Personligt betalningsansvar vid upplösning genom förenklad avveckling

Sedan den 1 juli 2018 får Bolagsverket besluta att en ekonomisk förening ska upplösas genom förenklad avveckling efter ansökan från föreningen (18 kap. 1 § EFL). När beslutet om förenklad avveckling har fått laga kraft ska föreningen tas bort ur föreningsregistret. Beslutet innebär att föreningen är upplöst (18 kap. 7 § 1 EFL).

Avsikten är att en förening endast ska kunna upplösas genom förenklad avveckling om den inte har kvar några betalningsförpliktelser. Om det kan antas att föreningen har skulder eller att sådana kommer att uppkomma ska Bolagsverket nämligen avslå ansökan (18 kap. 5 § 4 EFL). Det är en grundläggande bestämmelse som är ett skydd för en förenings borgenärer (prop. 2017/18:185 s. 409). Om föreningen trots det har kvar betalningsförpliktelser, övertar medlemmarna, styrelseledamöterna och i förekommande fall föreningens vd solidariskt ansvaret för förpliktelserna (18 kap. 7 § EFL). Ansvaret avser inte bara betalningsförpliktelser, utan gäller alla slags skyldigheter som föreningen har, t.ex. en avtalsrättslig skyldighet att leverera en vara (prop. 2017/18:185 s. 410).

Det har inte någon betydelse att det ännu inte har framställts något krav på betalning. Om Skatteverket fastställer en betalningsförpliktelse mot föreningen efter det att den har upplösts, får verket kräva betalning av medlemmarna och den tidigare ledningen (prop. 2017/18:185 s. 248 och s. 410).

För en medlem som inte var styrelseledamot eller vd vid stämmans beslut eller därefter begränsas ansvaret till en andel som motsvarar medlemmens andel i föreningens samlade medlemsinsatser (18 kap. 7 § andra stycket EFL). Med samlade medlemsinsatser avses dels fullgjorda medlemsinsatser, dels förfallna men ännu inte betalda medlemsinsatser. Förlagsinsatser ska däremot inte beaktas (prop. 2017/18:185 s. 410).

Kretsen av betalningsansvariga bestäms utifrån förhållandena på dagen för stämmans beslut (prop. 2017/18:185 s. 249).

Den relevanta tidpunkten för bedömningen av vilka skyldigheter och tillgångar m.m. som en förening har är den tidpunkt då föreningen tas bort ur registret. De betalningsansvariga blir alltså ansvariga även för de eventuella skulder som uppstår efter stämmans beslut om att ansöka om förenklad avveckling men innan Bolagsverkets beslut om förenklad avveckling har fått laga kraft (prop. 2017/18:185 s. 411).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1998 s. 438 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner