Årsbokslut (K2 och K3)

Två sätt att upprätta årsbokslutet på

De företag som är skyldiga att upprätta ett årsbokslut enligt 6 kap. 3 § BFL är av varierande storlek och företagsform. När årsbokslutet upprättas ska företaget bara tillämpa de bestämmelser i årsredovisningslagen som 6 kap. 4 § BFL hänvisar till tillämpas. När årsbokslutet upprättas ska det allmänna rådet (BFNAR 2017:3) om årsbokslut användas. Regelverket ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 31 december 2017. Det finns dock en frivillig tidigare tillämpning som innebär att regelverket får tillämpas på räkenskapsår som påbörjas tidigare om räkenskapsåret avslutas tidigast den 31 december 2017.

Det allmänna rådet ger förutsättningar att upprätta årsbokslutet på två sätt, antingen med tillämpning av de förenklade reglerna (K2) i det allmänna rådet eller med en tillämpning av punkt 1.7 . En tillämpning av punkt 1.7 innebär att reglerna i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) får tillämpas när årsbokslutet upprättas. Det innebär att årsredovisningslagens bestämmelser kan tillämpas fullt ut inom ramen för vad 6 kap. 4 § BFL anger. Nedan beskrivs de båda sätten som ett årsbokslut kan upprättas på. Läs mer om reglerna enligt punkt 1.7 nedan.

De förenklade reglerna (K2)

De förenklade reglerna i det allmänna rådet (BFNAR 2017:3) om årsbokslut bygger på K2-reglerna, till den del årsredovisningslagens bestämmelser ska tillämpas när ett årsbokslut upprättas. K2-reglerna finns också i det allmänna rådet om årsredovisning i mindre företag (K2) (BFNAR 2016:10)

Regelverket för årsbokslut är ett samlat regelverk för de företag och filialer som antingen får eller ska upprätta ett årsbokslut enligt 6 kap. 3 första stycket och 3 a §§ BFL. Det finns särskilda regler för de olika företagsformerna i de flesta kapitel. Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet och utan avvikelse. Det går inte att kombinera reglerna i det allmänna rådet med regler i annan normgivning om inte annat framgår av det allmänna rådet (BFNAR 2017:3 punkt 1.5). Det beror på att reglerna är villkorade av varandra och ska därför tillämpas i sin helhet.

Reglerna präglas av förenkling och försiktighet

Reglerna präglas av förenkling, t.ex. ges möjlighet att välja schablonlösningar. En viktig utgångspunkt för förenklingsreglerna i det allmänna rådet är försiktighetsprincipen. Det innebär bl.a. att det allmänna rådet endast tillåter värdering till anskaffningsvärde Egenupparbetade immateriella tillgångar får inte aktiveras. Väsentlighetsregler finns som gränsvärden när nedskrivning och avsättning ska göras.

Alla regler är samlade

De förenklade reglerna i det allmänna rådet beaktar det samband som finns mellan redovisning och beskattning. Det blir lättare för företaget om redovisningsreglerna så långt som möjligt överensstämmer med de skattemässiga reglerna.

Regelverket är regelbaserat, vilket innebär att varje situation är noggrant beskriven. Det finns tabeller som beskriver olika situationer, t.ex. vid vilken tidpunkt som en inkomst blir en intäkt. Målet är att regelverket ska vara heltäckande och ge vägledning i samtliga situationer som företaget måste redovisa.

Samtliga regler som företaget behöver när årsbokslutet ska upprättas finns i huvudsak i det allmänna rådet med tillhörande vägledning.

Även uppställningsformen för årsbokslutet är noggrant beskriven och reglerad inom regelverket för att det ska vara enkelt att uppfylla lagens krav (kapitel 4). Resultaträkningen kan enligt BFL upprättas enligt en kostnadsslagsindelning eller en funktionsindelning (6 kap. 4 § BFL jämte 3 kap. 3 § ÅRL). Regelverket tillåter dock bara att resultaträkningen följer den kostnadslagsindelade uppställningsformen. Resultaträkningen får också upprättas i förkortad form (BFNAR 2017:3 punkterna 4.3 och 4.4).

Avsteg från redovisningsmöjligheter

I det allmänna rådet görs en rad avsteg från olika redovisningsmöjligheter som 6 kap. 4 § BFL hänvisar till i ÅRL. Anledningen till detta är att reglerna ska vara enkla och att företagen inte ska behöva göra några svåra bedömningar. Av det allmänna rådet framgår när reglerna avviker från reglerna i ÅRL som 6 kap. 4 § BFL hänvisar till.

Exempel på avvikelser.

• Ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kronor (BFNAR 2017:3 punkt 2.4).
• Ett företag har ingen möjlighet att redovisa egenupparbetade immateriella tillgångar som en tillgångspost i balansräkningen (BFNAR 2017:3 punkt 9.4).
• Ett företag har inte möjlighet att göra någon avsättning för informella åtaganden. Avsättning får bara göras för formella åtaganden (BFNAR 2017:3 punkt 15.2 med kommentar).

Förenklingsregler

Det finns även andra förenklingsregler som innebär att det allmänna rådet ger beloppsgränser för när företaget kan vidta en viss redovisningsåtgärd.

Återkommande utgifter

Om samma slag av utgift återkommer varje räkenskapsår får utgiften redovisas som kostnad det räkenskapsår som företaget erhåller fakturan eller gör en utbetalning enligt ett avtal eller liknande handling. Förenklingsregeln kan användas för att minska antalet periodiseringar men perioden belastas ändå med en årskostnad. För att förenklingsregeln ska få användas krävs att utgiften kan antas variera med högst 20 procent mellan åren och att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad. Regeln får inte användas för personalutgifter (BFNAR 2017:3 punkt 6.9).

Beloppsgränser

Det finns en rad beloppsgränser som innebär att en redovisningsåtgärd inte behöver ske förrän vid en viss beloppsgräns uppnås. Beloppsgränserna anger en schablon för när en förändring ska redovisas på ett visst sätt. Innan gränsen är överskriden är redovisningsåtgärden frivillig.

Ett företag behöver inte skriva ned finansiella anläggningstillgångar om tillgångens värde understiger det redovisade värdet med mindre än det lägsta av 25 000 kronor och 10 procent av det egna kapitlet vid årets ingång (BFNAR 2017:3 punkt 10.19).

En liknande regel finns även för avsättningar. Ett företag behöver inte redovisa åtaganden som avsättningar om summan av dessa kan antas understiga det lägsta av 25 000 kronor och 10 procent av det egna kapitlet vid årets ingång. Förenklingen får dock inte användas för pensionsåtaganden, inklusive särskild löneskatt (BFNAR 2017:3 punkt 15.6).

Hur en oreglerad fråga ska lösas

Utgångspunkten för det allmänna rådet är att det ska innehålla alla regler som behövs för att upprätta ett årsbokslut som uppfyller kraven i BFL.

Om en fråga inte är reglerad i det allmänna rådet ska företaget söka vägledning i följande ordning (BFNAR 2017:3 punkt 1.6):

1. Regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor.
2. Grundläggande redovisningsprinciper i 2 kap. 4 § första stycket ÅRL och grundläggande principer i det allmänna rådets kapitel 2.

Upprätta ett årsbokslut enligt punkt 1.7 (K3)

De förenklade reglerna i det allmänna rådet präglas av förenkling och av försiktighetsprincipen. Det innebär vissa begränsningar i hur ett företag kan redovisa sina tillgångar och skulder i förhållande till årsredovisningslagens bestämmelser som 6 kap. 4 § BFL hänvisar till. Exempelvis får egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar inte redovisas som tillgångar (BFNAR 2017:3 punkt 9.4).

Ett företag har möjlighet att tillämpa vissa regler i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) när årsbokslutet upprättas genom BFNAR 2017:3 punkt 1.7. För att reglerna i BFNAR 2012:1 (K3) ska kunna tillämpas krävs att reglerna i kapitel 2–16 eller 18 i det allmänna rådet innebär en begränsning för företaget av de bestämmelser i årsredovisningslagen som anges bokföringslagen (BFNAR 2017:3 punkt 1.7). En tillämpning av punkten 1.7 innebär att företaget kan tillämpa årsredovisningslagens bestämmelser fullt ut inom ramen för de bestämmelser som 6 kap. 4 § BFL anger.

Vilka regler ska tillämpas?

Ett företag som väljer att upprätta ett årsbokslut genom en tillämpning av punkten 1.7 i det allmänna rådet om årsbokslut (BFNAR 2017:3) kommer att tillämpa regler från det allmänna rådet om årsbokslut i kombination med det allmänna rådet om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1).

Följande regler i BFNAR 2017:3 om årsbokslut ska tillämpas:

• punkterna 1.1–1.5 om vem som får tillämpa det allmänna rådet, definitioner och förklaringar
• punkt 1.7 om tillämpningen av BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning
• punkt 3.6 om uppgifter om årsbokslut
• kapitel 17 om upplysningar
• kapitel 20 om särskilda regler när ett årsbokslut upprättas enligt punkt 1.7.

En enskild näringsidkare som väljer att upprätta årsbokslutet med tillämpning av punkten 1.7 ska också tillämpa punkterna 5.36, 8.16–8.26 och 16.11–16.13 i det allmänna rådet (BFNAR 2017:3). Dessa reglar handlar om vilka tillgångar, skulder och vissa inkomster som ska respektive inte ska redovisas i den enskilda näringsverksamheten.

I övrigt ska reglerna i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning tillämpas som grundas på de bestämmelser i årsredovisningslagen som 6 kap. 4 § andra stycket BFL hänvisar till (BFNAR 2017:3 punkt 20.2).

Kompletterande information

• Gränsvärdena för att dela in större och mindre företag.
• När den löpande bokföringen ska avslutas med ett årsbokslut.
• Hur ett årsbokslut ska presenteras.