Skatteverket ska bevilja anstånd med betalningen om det är tveksamt hur mycket skatt eller avgift som kommer att behöva betalas.
I avvaktan på en utredning av om anstånd ska medges kan det vara aktuellt att Skatteverket beviljar ett handläggningsanstånd.
Skatteverket ska bevilja anstånd med betalningen av skatt eller avgift om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas (63 kap. 4 § SFL). Skatteverket anser att kostnadsränta ska jämställas med skatt och avgift när det gäller ändringsanstånd. Anstånd ska beviljas oavsett av vilket skäl det är tveksamt om skatten ska behöva betalas.
Det spelar ingen roll om det är Skatteverket eller den skattskyldiga som väckt frågan om att skatten eller avgiften ska sättas ned (prop. 2010/11:165 s. 1031 f.).
Tveksamheten kan bero på att ett beslut ska omprövas så att skatten eller avgiften sänks. Anståndet måste inte kunna kopplas till ett ärende hos Skatteverket. Skatteverket anser att en begäran om resning kan vara en anledning att bevilja anstånd. Tveksamheten kan också bero på att det finns utrymme för en betalningsuppgörelse.
Om allmänna ombudet ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden finns det vanligtvis grund för anstånd enligt 63 kap. 4 § SFL, eftersom rättsfrågan normalt kan förutsättas vara oklar. Detta innebär att det är tveksamt om skatten eller avgiften som begäran om förhandsbesked avser kommer behöva betalas (SOU 2009:58 s. 1406f).
Med beviskravet ”tveksam” förstås att det är lika troligt att skatten ska sättas ned som att den ska bestå. Det behöver dock inte väga helt jämt utan anstånd får beviljas när sannolikheten för att det inte blir någon nedsättning väger över något. Däremot bör anstånd inte medges om det är troligt att skatten kommer att bestå (prop. 1996/97:100 s. 426).
När Skatteverket ger anstånd registrerar Skatteverket anståndet på skattekontot som krediteras med anståndsbeloppet. Om anståndet har beviljats före skattens eller avgiftens förfallodag, ska anståndet registreras på förfallodagen (61 kap. 3 § SFL).
Sidoansvar ska inte registreras på skattekontot. Därför ska anstånd med exempelvis ett företrädaransvar inte heller registreras på skattekontot. Skatteverket ska dock underrätta Kronofogden om att anståndet har medgetts.
Den skattskyldiga kan begära omprövning eller överklaga ett beslut om skatt eller avgift och samtidigt begära anstånd med betalningen. Skatteverket ska ge anstånd med betalningen om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala när Skatteverket omprövat frågan eller när en domstol har prövat den. Skatteverket ska bedöma om beslutet kommer att bestå och om det nya beslutet kommer att medföra lägre skatt eller avgift att betala.
Vid bedömningen har det betydelse om omprövningen ska avgöras genom efterbeskattning. Beviskravet för efterbeskattning är högre än för omprövning i ordinarie ordning. För efterbeskattning ska beviskravet ”mycket sannolikt” vara uppfyllt. Det kan innebära att anstånd ska medges när sakfrågan har avgjorts genom efterbeskattning trots att det är sannolikt att den skattskyldiga haft de påstådda inkomsterna. Hen kommer kanske inte att beskattas för dem om Skatteverket inte haft tillräcklig bevisning för efterbeskattning (prop. 1996/97:100 s. 426 f.).
Tveksamheten kan också bero på att skattebeslutet gäller en svårbedömd rättslig fråga. Ibland är lagstiftningen konstruerad så att den överlåter åt de rättstillämpande myndigheterna att fylla ut olika rekvisit. Om det finns tveksamhet om lagens rätta innehåll ska Skatteverket ge anstånd. Skatteverket ska också ge anstånd om ärendet gäller en tvistig fråga som verket driver för att få prejudikat (prop. 1989/90:74 s. 341).
Skattefrågan behöver inte vara tveksam bara för utredningsmaterialet är omfattande eller för att ärendet innehåller komplicerade frågor. För att Skatteverket ska ge anstånd ska det vid en objektiv helhetsbedömning framstå som sannolikt att skatten kommer att sättas ned.
Det kan också vara tveksamt hur mycket skatt den skattskyldiga ska betala när det finns utrymme för en betalningsuppgörelse.
I Skatteverkets borgenärsarbete kan det bli aktuellt att Skatteverket efterger en skatt/avgift, helt eller delvis.
Sådan eftergift kan ske vid
Ett ackordsförslag kan framställas antingen inom eller utom ramen för ett formellt insolvensrättsligt förfarande. Avser ackordsförslaget en alltigenom frivillig uppgörelse brukar man tala om ett underhandsackord. Vid konkurs och företagsrekonstruktion kan, förutom en frivillig uppgörelse, även förekomma en mera formbunden ackordsförhandling inför rätten, ett s.k. offentligt ackord.
Skatteverket får pröva om anstånd ska ges för en eventuell kommande befrielse och göra en allsidig bedömning av befrielsefrågan. På samma sätt som i omprövnings- och överklagandesituationerna bör Skatteverket kunna ge anstånd när omständigheterna är sådana att det finns en beaktansvärd ovisshet kring frågan om befrielse kommer att ske.
För att Skatteverket ska ge anstånd krävs i princip att frågan om eftergift har initierats, d.v.s. det behöver finnas en begäran om ackord eller nedsättning av fordran att ta ställning till. Vid ärenden om företagsrekonstruktion kan det dröja innan det finns ett konkret ackordsförslag. I dessa fall kan, i avvaktan på ackordsförslaget det bli aktuellt med ett handläggningsanstånd.
Vid underhandsackord och nedsättning av fordran har Skatteverket anståndsfrågan helt i sin hand. Beslut om underhandsackord eller nedsättning av fordran kan inte överklagas (11 § BorgL).
Den skattskyldiga har visserligen formell möjlighet att överklaga anståndsbeslutet men någon egentlig överprövning av skatteverkets inställning till tveksamhetsrekvisitet kan inte göras (prop. 2010/11:165 s. 1032).
Vid offentligt ackord är situationen delvis annorlunda. Om Skatteverket har en kontrollpost blir situationen jämförbar med den situation som gäller för ett underhandsackord. I andra fall råder inte Skatteverket över det offentliga ackordet. Tingsrättens beslut om offentligt ackord binder Skatteverket och när ett offentligt ackord kan förväntas finns det skäl för att ge anstånd med betalningen. Även om skatten skulle lämnas över till Kronofogden för indrivning så råder det verkställighetsförbud och Kronofogden skulle inte kunna driva in skulden (2 kap. 17 § FrekL).
En person kan ha rätt till avräkning av utländsk skatt på inkomster som ska beskattas i Sverige. Avräkning kan dock bara medges om den utländska skatten är slutlig och betald (1 kap. 3 § 1 AvrL). I vissa länder fastställs slutlig skatt senare än i Sverige. Det innebär att den svenska slutliga skatten kan ha hunnit förfalla till betalning innan den utländska skatten är slutlig och betald. Det här kan innebära att den skattskyldiga vill ha anstånd med betalning av den svenska skatten i avvaktan på beslutet om avräkning.
I förarbetena till 63 kap. 4 § SFL står det att "skälet till tveksamheten kan vara en omprövning, ett överklagande eller att Skatteverket överväger en betalningsuppgörelse. Varje initiativ som väcker frågan om hur mycket skatt eller avgift som den betalningsskyldige ska betala i slutändan omfattas av ordalydelsen”. Det är inte nödvändigt med en omprövning/överklagande där den slutliga skatten sätts ned. Det är fråga om tveksamhet av hur mycket som ska betalas, på grund av olika orsaker (prop. 2010/11:165 s. 1032). Om orsaken till tveksamheten är att utländsk skatt kan antas komma att avräknas kan ett ändringsanstånd enligt 63 kap. 4 § 1 st SFL beviljas, i avvaktan på att den utländska skatten kan avräknas. Anstånd kan beviljas med högst det belopp som kan antas komma att avräknas.
I de flesta situationer där Skatteverket ska ompröva ett skattebeslut och sätta ned skatten kan Skatteverket ompröva direkt och räkna om skatten. Då finns ingen anledning att ge anstånd med betalningen och Skatteverket kan avskriva ansökan.
I avvaktan på en utredning av om ett ändringsanstånd ska medges kan det i vissa fall vara aktuellt att Skatteverket beviljar ett handläggningsanstånd.