OBS: Detta är utgåva 2020.3. Visa senaste utgåvan.

Om en bouppteckning ska förrättas och registreras av Skatteverket beror på om Skatteverket är behörig myndighet och om svensk lag ska tillämpas på arvet. Detta bestäms av EU:s arvsförordning. Arvsförordningen ska tillämpas på arv efter personer som avlidit den 17 augusti 2015 eller senare. För dödsfall före den 17 augusti 2015 gäller äldre bestämmelser vid arv i internationella situationer.

En bouppteckning kan ibland ersättas av en dödsboanmälan.

Var den avlidna hade sin hemvist har betydelse för om en bouppteckning ska förrättas

I ett bouppteckningsärende utgår Skatteverket från att den avlidna hade sin hemvist där han eller hon var folkbokförd. Om det framgår att den avlidna varit folkbokförd i Sverige saknar Skatteverket därför normalt anledning att ifrågasätta eller närmare utreda var den avlidna hade sin hemvist.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om en avliden person hade sin hemvist i Sverige. En person som inte är folkbokförd i Sverige, t.ex. en asylsökande, kan ibland anses ha sin hemvist här. Det finns därför inget hinder mot att registrera en bouppteckning där en avliden person anges ha sin hemvist i Sverige, trots att personen inte är folkbokförd här.

Om den avlidna hade sin hemvist i Sverige

En bouppteckning ska normalt förrättas och lämnas in till Skatteverket om den avlidna vid sin död hade sin hemvist (bodde) i Sverige (artiklarna 4 och 21.1 i arvsförordningen).

Ibland ska någon bouppteckning inte upprättas, trots att den avlidna hade sin hemvist i Sverige (se sidan Bouppteckning med internationell anknytning).

Om den avlidna hade sin hemvist utanför Sverige

En bouppteckning ska normalt inte förrättas om den avlidna vid sin död inte hade sin hemvist (inte bodde) i Sverige.

Ibland ska en bouppteckning upprättas, trots att den avlidna inte hade hemvist i Sverige (se sidan Bouppteckning med internationell anknytning).

Om den avlidna eller dödsboet har försatts i konkurs

En bouppteckning på grund av ett dödsfall ska förrättas även om den avlidna eller dödsboet har försatts i konkurs. En konkursbouppteckning kan alltså inte ersätta en dödsbouppteckning.

Om den avlidna har blivit dödförklarad

En bouppteckning ska förrättas om den avlidna har blivit dödförklarad.

Vem har ansvar för att en bouppteckning förrättas?

Det är i första hand den dödsbodelägare som har tagit hand om dödsboets egendom som har ansvar för att en bouppteckning förrättas (20 kap. 2 § första stycket ÄB).

En efterarvinge har inget ansvar för att en bouppteckning förrättas.

Om en boutredningsman har förordnats eller om en testamentsexekutor har blivit utsedd övergår ansvaret för att en bouppteckning förrättas på boutredningsmannen eller testamentsexekutorn.

Om någon är utsedd till testamentsexekutor endast för en begränsad del av boutredningen, gäller förordnandet endast den delen och något ansvar för att en bouppteckning förrättas finns inte (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6Y], kommentaren till 20 kap. 2 § ÄB).

Om ingen dödsbodelägare har tagit hand om dödsboets egendom

Om ingen dödsbodelägare har tagit hand om dödsboets egendom och om det varken finns någon boutredningsman eller testamentsexekutor kan någon annan ha tagit hand om egendomen. Det kan t.ex. vara en medlem av den avlidnas hushåll eller en hyresvärd (18 kap. 2 § andra stycket ÄB). Den som har tagit hand om boet ska kontakta dödsbodelägarna eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Om anmälan inte har skett till socialnämnden och någon dödsbodelägare inte tar hand om boets egendom ska den person som tagit hand om boet se till att en bouppteckning förrättas (20 kap. 2 § andra stycket ÄB).

Om dödsfallet har anmälts till socialnämnden

Om personen som tagit hand om boet har anmält dödsfallet till socialnämnden är det socialnämnden som är skyldig att se till att en bouppteckning förrättas (20 kap. 2 § andra stycket ÄB).

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § första stycket ÄB). Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats (20 kap. 8 § första stycket ÄB).

Även om det finns en tidsfrist inom vilken en bouppteckning ska förrättas preskriberas aldrig skyldigheten att förrätta en bouppteckning. En bouppteckning kan därför förrättas oavsett hur lång tid som förflutit sedan dödsfallet.

Eftersom det inte finns några bestämmelser om förseningsavgift kan en sådan inte tas ut när en bouppteckning lämnats in försent.

Tidsfrist vid dödförklaring

När någon har blivit dödförklarad räknas de tre månaderna inom vilken bouppteckningen ska förrättas från den dagen då beslutet om dödförklaring fått laga kraft (9 § lagen [2005:130] om dödförklaring).

Tidsfrist när en särskild boutredningsman har utsetts

Om en bouppteckning ska förrättas när en särskild boutredningsman utsetts så räknas de tre månaderna från den tidpunkt då egendomen avträddes till boutredningsmannens förvaltning (2 kap. 2 § tredje stycket IAL).

Vad gäller för dödsfall före den 17 augusti 2015?

När en bouppteckning ska förrättas och registreras av Skatteverket för en person som avlidit före den 17 augusti 2015, framgår av äldre bestämmelser om arv vid internationell anknytning. De bestämmelserna kommenteras i Handledning för bouppteckningsärenden m.m. 2013 (SKV 460), avsnitt 4.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (2005:130) om dödförklaring [1]
  • Lag (2015:417) om arv i internationella situationer [1]
  • Ärvdabalk (1958:637) [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Övrigt

  • Handledning för bouppteckningsärenden m.m. 2013 (SKV 460) [1]
  • Walin & Lind, Ärvdabalken Del II (JUNO, version 6Y), kommentaren till 20 kap. 2 § ÄB [1]