OBS: Detta är utgåva 2020.5. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om en skattedeklaration inte lämnas i rätt tid. Det finns några undantag från att ta ut en förseningsavgift trots att skattedeklarationen har lämnats för sent eller inte alls har lämnats. En avgörande fråga för bedömningen av om en förseningsavgift ska tas ut är vad som menas med rätt tid.

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om den som ska lämna skattedeklaration inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

Skattedeklaration är ett samlingsnamn på följande deklarationer

  • arbetsgivardeklaration
  • mervärdesskattedeklaration
  • punktskattedeklaration
  • förenklad arbetsgivardeklaration
  • särskild skattedeklaration.

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

  • inte har lämnat någon skattedeklaration
  • har lämnat en skattedeklaration för sent
  • har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en skattedeklaration.

När det gäller arbetsgivardeklarationer, mervärdesskattedeklarationer och punktskattedeklarationer finns det normalt sett en skyldighet för den som är registrerad att lämna deklaration för varje redovisningsperiod oavsett om det finns något att redovisa (26 kap. 3 § andra stycket SFL, 26 kap. 5 § andra stycket SFL samt 26 kap. 6 § andra stycket SFL). Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift även om den uppgiftsskyldiga inte har något belopp att deklarera för den aktuella perioden. Den omständigheten att det inte finns något belopp att redovisa saknar betydelse för frågan om befrielse från förseningsavgiften.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

I vissa situationer ska Skatteverket inte ta ut en förseningsavgift.

Den uppgiftsskyldiga har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (52 kap. 10 § SFL).

Detta undantag ska endast tillämpas när det är den som ska påföras en förseningsavgift som har avlidit. Undantaget ska normalt inte tillämpas när en företrädare har avlidit, t.ex. en firmatecknare i ett aktiebolag.

Undantaget gäller däremot om det är fråga om en företrädare som både ska redovisa och betala sin huvudmans skatt. I en sådan situation är det företrädaren som ska påföras en förseningsavgift. Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift när någon av följande företrädare har avlidit (5 kap. SFL och jfr prop. 2010/11:165 s. 936):

Vilka redovisningsperioder ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen om undantag från att ta ut förseningsavgift när en person har avlidit kan komma att tillämpas på samtliga perioder som den avlidna själv skulle ha redovisat i en skattedeklaration. Detta under förutsättning att besluten om förseningsavgift skulle komma att meddelas efter dödsfallet. En förseningsavgift ska inte heller tas ut när det är dödsboet som lämnar uppgifterna för den avlidna de aktuella perioderna.

Exempel: uteblivna mervärdesskattedeklarationer i perioder före och efter dödsfallet

En person avlider den 25 augusti år 1. Personen drev under sin livstid en enskild näringsverksamhet och var registrerad för mervärdesskatt. Dödsboet driver verksamheten vidare under resten av år 1. Mervärdesskattedeklarationer har inte lämnats för redovisningsperioderna april–december år 1. Någon förseningsavgift kan inte tas ut för redovisningsperioden april–juni år 1, eftersom det är den avlidna som ska beskattas för denna period. Däremot kan en förseningsavgift tas ut för redovisningsperioderna juli–september och oktober–december år 1, eftersom det är dödsboet som ska beskattas för dessa perioder.

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall. Det gäller även om den uppgiftsskyldiga inte har begärt anstånd med att lämna deklaration.

Laga förfall innebär att den enskilda har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av hen. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom (se Vad är giltig ursäkt?).

Övriga situationer

Skatteverket ska inte ta ut en förseningsavgift när det är fråga om (48 kap. 1 § andra stycket SFL)

Skatteverket ska inte heller ta ut en förseningsavgift om en uppgiftsskyldig som ska lämna en arbetsgivardeklaration varken har skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod och skriftligen upplyser Skatteverket om det. I den situationen behöver den uppgiftsskyldiga nämligen inte lämna någon arbetsgivardeklaration för den aktuella perioden (26 kap. 3 § andra stycket SFL).

Undanröja en förseningsavgift som är felaktig

Om en förseningsavgift har tagits ut trots att ett undantag är tillämpligt ska beslutet om förseningsavgift undanröjas.

Formkraven på en skattedeklaration

Det finns tre formkrav som måste vara uppfyllda för att en deklaration ska anses föreligga:

  • Uppgifterna ska vara lämnade på ett fastställt formulär (38 kap 1 § SFL).
  • Uppgifterna ska vara undertecknade av den som är uppgiftsskyldig eller av behörig ställföreträdare. Uppgifterna får i vissa fall undertecknas av ett ombud (38 kap. 2-3 §§ SFL).
  • Blanketten som lämnas ska innehålla åtminstone någon uppgift till ledning för beskattningen.

Om inte alla tre kraven är uppfyllda har den uppgiftsskyldiga inte lämnat någon formellt riktig skattedeklaration och det kan bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Ingen förseningsavgift trots bristfälliga uppgifter

Om en formellt riktig skattedeklaration har kommit in i rätt tid kan Skatteverket inte ta ut någon förseningsavgift oavsett hur stora bristerna är i uppgiftslämnandet.

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas antingen

  • deklarationstidpunkten enligt 26 kap. SFL
  • den tidpunkt som anges i ett anståndsbeslut som meddelats enligt 36 kap. SFL eller
  • den tid som anges i ett föreläggande att lämna deklaration när uppgiftsskyldigheten uppkommit på grund av föreläggandet.

Information om rätt deklarationstidpunkt enligt SFL finns här:

När Skatteverket avgör om skattedeklarationen har lämnats i rätt tid, ska verket tillämpa lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en skattedeklaration infaller på en lördag eller söndag så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter, vanligtvis måndagen. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under Hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas.

Den uppgiftsskyldiga har bevisbördan för att deklarationen har kommit in i rätt tid

Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Den som ska lämna en deklaration har därför bevisbördan för att deklarationen har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Om Skatteverket inte har fått in någon deklaration så måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Referenser inom förseningsavgift