Kapitalunderlaget beräknas på olika sätt beroende på om andelen är en kapital- eller lagertillgång.
För andelar i handelsbolag som är kapitaltillgångar utgår man från den justerade anskaffningsutgiften för andelen vid föregående beskattningsårs utgång.
Någon korrigering för gamla underskott ska inte göras eftersom en justerad anskaffningsutgift på en andel endast påverkats av underskott som varit avdragsgilla, och inte av underskott som rullats.
När det gäller andelar som är lagertillgångar utgår man från andelens skattemässiga värde.
Enskilda näringsidkare ska dra ifrån 78 procent av avsättningarna till en expansionsfond som fanns vid föregående års utgång (33 kap. 8 § IL och p. 6 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna av SFS 2018:1206). Motsvarande gäller i princip för andelsägare i handelsbolag, fast tekniken är en annan.
Skillnaden för delägare i handelsbolag är att den justerade anskaffningsutgiften varje år ska justeras med en ökning eller minskning av expansionsfonden. En ökning eller minskning av expansionsfonden är en kostnad eller intäkt på bolagsnivå som ska påverka den justerade anskaffningsutgiften. Enligt 50 kap. 5 § IL och p. 7 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2018:1206 ska anskaffningsutgiften dessutom i tur och ordning
Netto innebär detta att den justerade anskaffningsutgiften varje år kommer att påverkas med 78 procent av en förändring av expansionsfonden.
Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning får om vissa förutsättningar uppfylls en expansionsfond föras över till en enskild näringsverksamhet (34 kap. 22 § IL).
Efter överföringen ska anskaffningsutgiften för andelen i handelsbolaget ökas med 78 procent av det överförda beloppet (50 kap. 5 § första stycket IL och p. 7 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2018:1206). Skälet är att den justerade anskaffningsutgiften minskades vid avsättningen till fonden, och avsättningen kommer att återföras till beskattning i den enskilda näringsverksamheten, alternativt omvandlas till beskattat kapital i ett aktiebolag, så skulle en trippelbeskattning äga rum om den justerade anskaffningsutgiften inte ökades med 78 procent av den övertagna expansionsfonden.
Eftersom överföringen förutsätter att handelsbolaget upplöses, och kapitalunderlaget för räntefördelning beräknas utifrån den justerade anskaffningsutgiften vid föregående beskattningsårs utgång, har justeringen ingen påverkan på fördelningsbeloppets storlek det sista året.
Är det sista beskattningsåret inte 12 månader, ska däremot fördelningsbeloppet justeras med hänsyn till beskattningsårets längd.
När det gäller andra skattemässiga avsättningar, t.ex. till periodiseringsfonder och ersättningsfonder, så är det kostnader på bolagsnivå som därigenom påverkar den justerade anskaffningsutgiften negativt. På motsvarande sätt är en återföring av dessa fonder en intäkt på bolagsnivå, vilket ökar den justerade anskaffningsutgiften. Detta innebär att den justerade anskaffningsutgiften varje år påverkas av hur sådana fonder förändras.
Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och tilldelningen inte medför någon uttagsbeskattning får periodiseringsfonder föras över till en enskild näringsverksamhet (30 kap. 13 § IL).
Sker en överföring av periodiseringsfonder är Skatteverkets uppfattning att den justerade anskaffningsutgiften ska ökas med summan av de överförda fonderna. Eftersom periodiseringsfonderna inte återförs till beskattning i den aktuella näringsverksamheten kommer den skattepliktiga vinsten på bolagsnivå inte att öka, och därigenom kommer inte heller den justerade anskaffningsutgiften att påverkas.
När man gör avsättningarna till periodiseringsfonderna påverkas den justerade anskaffningsutgiften i negativ riktning, eftersom avsättningarna påverkar det skattepliktiga resultatet på bolagsnivå. I likhet med vad som gäller för expansionsfonder kommer en trippelbeskattning att ske när periodiseringsfonderna återförs i enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, om man inte ökar den justerade anskaffningsutgiften. Detta regleras inte i inkomstskattelagen när det gäller överföring av periodiseringsfonder, till skillnad mot vad som gäller vid överföring av expansionsfond.
För att undvika trippelbeskattning är det ändå Skatteverkets uppfattning att man bör korrigera den justerade anskaffningsutgiften.
Eftersom överföringen förutsätter att handelsbolaget upplöses, och kapitalunderlaget för räntefördelning beräknas utifrån den justerade anskaffningsutgiften vid föregående beskattningsårs utgång, har justeringen ingen påverkan fördelningsbeloppets storlek det sista året.
Är det sista beskattningsåret inte 12 månader, ska däremot fördelningsbeloppet justeras med hänsyn till beskattningsårets längd.
I det fall man för över verksamheten i ett handelsbolag till ett aktiebolag, och samtidigt för över periodiseringsfonder enligt 30 kap. 12 § IL, blir det inte som när överföring sker till en enskild firma alltid aktuellt med en korrigering av den justerade anskaffningsutgiften. Om den justerade anskaffningsutgiften ska påverkas av en överföring eller inte beror på hur överföringen går till.
Om handelsbolagets inkråm och delägarens periodiseringsfond förs över direkt till aktiebolaget, ska delägarens justerade anskaffningsutgift ökas med den överförda fondens belopp. Detta under förutsättning att den justerade anskaffningsutgiften har minskats med ett uttag som motsvarar skillnaden mellan värdet på inkråmet och den mottagna fordran. Har sådan minskning däremot inte skett och delägaren i ett senare skede tar ut fordran ur handelsbolaget, påverkas den justerade anskaffningsutgiften enbart med detta belopp.
Om överföringen måste gå via en enskild firma, d.v.s. med stöd av 30 kap. 13 § IL, gäller vad som tidigare sagts när periodiseringsfonder förs över till en enskild näringsverksamhet. Detta kan exempelvis bli aktuellt om andelsägaren utöver en periodiseringsfond även har en expansionsfond som andelsägaren vill föra över.