Andra poster som påverkar kapitalunderlaget för en enskild näringsidkare

Underskott av näringsverksamhet från föregående år

Kapitalunderlaget i verksamheten ska ökas med underskott från föregående beskattningsår i den mån det inte har dragits av på något av följande sätt:

• som allmänt avdrag (nystartad verksamhet och konstnärlig eller litterär verksamhet)
• mot kapitalvinst (fastighet och bostadsrätt)
• som underskott av andelshus.

Detta underskott kan inkludera inrullat underskott från tidigare år än 1994 då reglerna om räntefördelning började gälla.

Sparat fördelningsbelopp

Sparat fördelningsbelopp läggs enligt 33 kap. 8 § IL till kapitalunderlaget och ökar därmed kapitalunderlaget för positiv räntefördelning – eller minskar ett negativt kapitalunderlag.

Den som sparar fördelningsbelopp varje år kan få ett ständigt stigande kapitalunderlag, som i sin tur ger stigande utrymme att spara till nästa år o.s.v.

Om kapitalunderlaget är negativt och det finns ett sparat fördelningsbelopp

Om kapitalunderlaget i verksamheten, efter övriga justeringar, är negativt och det finns sparat fördelningsbelopp från tidigare år gör man på följande sätt:

1. Lägg till det sparade fördelningsbeloppet till kapitalunderlaget.
2. Räkna ut eventuellt fördelningsbelopp (om räntefördelning ska göras).

Om fördelningsbeloppet blir negativt ska det först och främst kvittas mot det sparade fördelningsbeloppet från föregående år. Först därefter ska positiv eller negativ räntefördelning göras genom att beloppet flyttas mellan inkomstslagen.

Expansionsfond

Kapitalunderlaget minskas med 78 procent av avsättningen till expansionsfond vid utgången av föregående beskattningsår (33 kap. 8 § IL och p. 6 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2018:1206). Skälet är att kapitalunderlaget ska utgöras av fullbeskattade medel. Av den anledningen reduceras kapitalunderlaget med andra skattemässiga avsättningar, exempelvis avsättningar till periodiseringsfonder, med ett belopp som är lika stort som avsättningarna.

Avsättning till expansionsfond beskattas däremot med en expansionsfondsskatt. Man kan säga att expansionsfonden har beskattats, men bara enkelbeskattats. Eftersom skatten på expansionsfonder uppgår till 22 procent kommer avsättningen till expansionsfonden, till skillnad från exempelvis en avsättning till en periodiseringsfond, bara att motsvaras av tillgångar på 78 procent av avsättningen. Därför ska endast denna del minska kapitalunderlaget. Resterande 22 procent har använts för att betala expansionsfondsskatten.

Tillskott föregående år

Kapitalunderlaget ska också minskas med tillskott under närmast föregående beskattningsår som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten (33 kap. 8 § IL). Skälet till bestämmelsen är att hindra att kapitalunderlaget tillfälligt blåses upp genom att kapital tillskjuts till näringsverksamheten inför årsskiftet och sedan tas ut igen efter årsskiftet.

Vad menas med icke varaktigt tillskott?

Med varaktigt avses att tillskottet ska förbli i verksamheten en tidsperiod som åtminstone sträcker sig över flera år. Det är syftet med tillskottet som är avgörande vid bedömningen, även om oförutsedda händelser senare medför att tillskottet åter måste tas ut. Den skattskyldige bör ha bevisbördan för syftet med transaktionen.

Tillskott vars syfte inte är att varaktigt öka kapitalet ska minska kapitalunderlaget, om tillskottet inte reglerats vid beräkningstidpunkten. Till tillskott som bör minska kapitalunderlaget hör t.ex. pengar som näringsidkaren i slutet av ett år satt in privat i verksamheten, exempelvis vid en tillfällig likviditetskris. Pengarna ska näringsidkaren sedan få tillbaka efter årsskiftet när likviditeten förbättrats.

Om tillskottet och återbetalningen i stället skett under samma beskattningsår ska tillskottet inte minska kapitalunderlaget eftersom det inte ingår i detta. Om näringsidkaren i slutet av ett år skulle skjuta till pengar som sedan används för privata uttag under nästkommande år ska tillskottet minska kapitalunderlaget (se prop. 1996/97:12 s. 52–53).

Initialt tillskott

Kapital som tillskjutits när man börjat verksamheten, s.k. initialt tillskott, räknas inte som tillskjutet under året och ska därför inte dras ifrån vid påföljande års räntefördelning (prop. 1993/94:50 s. 231).

Exempel: tillskott

En person påbörjar en verksamhet i april år 1 och tillskjuter då 100 000 kr i kontanter som utgör tillgångarna i den ingående balansen. Senare under år 1 tillskjuter han eller hon ytterligare 20 000 kr som inte varaktigt ska stanna i verksamheten. Det senare beloppet ska vid beskattning år 3 dras ifrån kapitalunderlaget, det ska däremot inte det ursprungliga tillskottet på 100 000 kr.