OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Skattetillägget ska normalt beräknas på ett underlag som motsvarar den ytterligare skatt eller avgift som Skatteverket tar ut med anledning av den oriktiga uppgiften. Beräkning av skattetillägg kan inte göras för alla skatter och avgifter.

Läs om hur man beräknar skattetillägg vid skönsbeskattning.

När kan skattetillägg vid oriktig uppgift tas ut?

För att Skatteverket ska kunna ta ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift förutsätts som huvudregel att den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, skulle ha lett till lägre skatt eller att skatt felaktigt skulle ha tillgodoräknats den uppgiftsskyldiga (49 kap. 11 § SFL).

Läs mer om vilka uppgiftslämnanden som kan leda till skattetillägg.

Direkt samband måste finnas mellan den oriktiga uppgiften och skatteuttaget

För att skattetillägg ska kunna tas ut måste det enligt huvudregeln finnas ett direkt samband mellan den oriktiga uppgiften och skatteuttaget eller ett underskotts storlek. Det framgår av bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i 49 kap. 11 § och 14 §§ SFL (prop. 2010/11:165 s. 937). Detta innebär att det bara blir aktuellt att ta ut ett skattetillägg om den oriktiga uppgiften har eller hade kunnat ha en direkt påverkan på skatteuttaget: att skatten har blivit för låg eller också att skatten som den uppgiftsskyldiga ska få tillbaka har blivit för hög.

Om den oriktiga uppgiften inte har någon inverkan på skatteuttaget det aktuella beskattningsåret eller den aktuella redovisningsperioden, kan Skatteverket normalt sett inte ta ut något skattetillägg.

Expansionsfondsskatt och skatt i kapital pga räntefördelning

När avdrag för avsättning till en expansionsfond eller avdrag för räntefördelning rör samma fråga som ligger till grund för skattetillägget påverkar avdragen underlaget för skattetillägg och skattetillägget på näringsinkomsten blir då lägre. Skatteverket kan inte i en sådan situation ta ut skattetillägg på den tillkommande expansionsfondsskatten eller skatten som uppstår i kapital. Anledningen till det är bristen på samband mellan den oriktiga uppgiften och skatteuttaget.

Uppgiftslämnanden som inte kan leda till skattetillägg

Vissa oriktiga uppgifter som lämnas leder, på grund av kravet på direkt samband, inte till att Skatteverket tar ut något skattetillägg. Skatteverket kan t.ex. inte ta ut något skattetillägg om en oriktig uppgift lämnas i följande situationer:

  • anmälan om registrering
  • skalbolagsdeklaration
  • preliminär inkomstdeklaration
  • ansökan om godkännande för F-skatt
  • periodisk sammanställning.

Lär mer om uppgiftslämnanden som inte kan leda till skattetillägg.

Skattereduktioner kan sänka skatteuttaget

Om Skatteverket tar upp en inkomst eller inte medger ett avdrag, kan den ytterligare skatt som uppstår helt eller delvis reduceras bort av en skattereduktion som inte har kunnat utnyttjas tidigare. Det kan därför uppstå situationer där något skattetillägg inte kan beräknas överhuvudtaget eller beräknas på en lägre undanhållen skatt, trots att en oriktig uppgift har lämnats.

Exempel: en skattereduktion kan utnyttjas först efter beskattningsändringen

En uppgiftsskyldig har lämnat en oriktig uppgift genom att inte ha redovisat en pensionsinkomst från utlandet. Den undandragna skatten på denna inkomst är 30 000 kr. Denna ändring medför i sin tur att ytterligare skattereduktion för hushållsarbete på 30 000 kr kan medges. I det aktuella fallet blir det inte aktuellt att beräkna något skattetillägg eftersom ändringen inte medför något skatteundandragande.

På vilket underlag ska skattetillägget beräknas?

När det gäller slutlig skatt beräknas skattetillägget normalt sett på skatten på den inkomst som inte redovisats, eller på det avdrag som inte medgivits, d.v.s. på beskattningshöjningen.

Vid annan skatt, t.ex. mervärdeskatt eller arbetsgivaravgifter, beräknas skattetillägget normalt på den skatt eller avgift som inte redovisats eller som redovisats med för högt belopp, d.v.s. på höjningar av skatt att betala eller på minskning av skatt att få tillbaka (49 kap 11 § SFL).

Skattetillägget beräknas efter en viss procentsats av sådana skatter eller avgifter.

Innan skattetillägget beräknas ska deklarationen rätträknas

Innan man beräknar det skattetilläggsgrundande beloppet ska deklarationen i vissa fall rätträknas (49 kap. 20 § SFL).

Vad kan den undandragna skatten bestå av?

I vissa situationer ska skattetillägget beräknas på ett annat underlag än på beskattningshöjningen på den oriktiga uppgiften. Nedan exemplifieras vad detta underlag kan bestå av.

Underskott i kapital - skattereduktion

En uppgiftsskyldig har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa en kapitalvinst. Om resultatet av inkomsterna inom inkomstslaget kapital uppgår till ett underskott, medför rättelsen av den oriktiga uppgiften inte att den uppgiftsskyldiga får betala ytterligare statlig inkomstskatt. Rättelsen av den oriktiga uppgiften medför i stället att den uppgiftsskyldiga får en lägre skattereduktion. Skattetillägget beräknas i en sådan situation på den skattereduktion som bortfaller.

En förutsättning för att ta ut skattetillägg är att den uppgiftsskyldiga verkligen kan nyttja skattereduktionen. Om bara en del av underskottet kan utnyttjas som skattereduktion, kan skattetillägg bara tas ut på den delen. Det är bara den verkliga skatteminskningen på grund av skattereduktionen som utgör underlag för skattetillägget, och som skattetillägget alltså ska beräknas på.

Felaktig ingående mervärdesskatt

I en mervärdesskattedeklaration redovisar den uppgiftsskyldiga utgående mervärdesskatt med 50 000 kr och ingående mervärdesskatt med 100 000 kr. Mervärdesskatt att få tillbaka uppgår till 50 000 kr.

Den uppgiftsskyldiga har lämnat en oriktig uppgift genom att yrka avdrag för ingående mervärdesskatt med ett för högt belopp om 60 000 kr. I detta fall tar Skatteverket ut ett skattetillägg på den skatt om 50 000 kr som felaktigt har tillgodoräknats den uppgiftsskyldiga, samt på den skatt om 10 000 kr som felaktigt inte har bestämts för den uppgiftsskyldiga.

Underskott av näringsverksamhet eller tjänst som inte påverkar skatten samma år

Utgångspunkten när skattetillägg tas ut är att skattetillägget ska beräknas på faktisk skatt. I den situationen då en oriktig uppgift, om den hade följts, skulle ha lett till ett underskott eller en ökning av ett underskott i näringsverksamheten eller i tjänst, som inte kan nyttjas det aktuella året, kan skattetillägget inte beräknas på någon faktiskt undandragen skatt. Skattetillägget ska då i stället beräknas på ett underlag som är en fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, felaktigt skulle ha tillgodoräknats den uppgiftsskyldiga (49 kap. 14 § SFL).

Exempel: underskott av näringsverksamhet

Ett aktiebolag har redovisat ett underskott av näringsverksamhet om 800 000 kr. Skatteverket har efter en utredning kommit fram till att bolaget har lämnat en oriktig uppgift genom att utelämna inkomster om 1 miljon kr. Efter ändringen uppgår resultatet till ett överskott om 200 000 kr.

Skatteverket får i detta fall beräkna skattetillägget i två delar: dels på en fjärdedel av minskningen av underskottet, dels på den undandragna skatten som uppkommer på överskottet.

Underskott i inkomstslaget näringsverksamhet som påverkar skatten samma år

Beräkningsregeln i 49 kap. 14 § SFL ska inte tillämpas när underskottet i inkomstslaget näringsverksamhet påverkar skatten samma år. I dessa situationer ska Skatteverket istället beräkna skattetillägget på den faktiskt undandragna skatten. Skatten påverkas samma år t.ex. när underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet eller litterär eller konstnärlig verksamhet dras av som ett allmänt avdrag enligt reglerna i 62 kap. 2–4 §§ IL, eller när underskottet dras av mot en vinst som uppkommit vid avyttring av näringsfastighet eller bostadsrätt enligt reglerna i 45 kap. 32 § IL och 46 kap. 17 § IL.

Felaktig avsättning eller återföring av expansionsfond

När det gäller ett felaktigt avdrag för avsättning till expansionsfond eller en underlåten återföring av avsättning av expansionsfond ska skattetillägget beräknas med hänsyn taget till den sammantagna skatteeffekten. Det innebär att när Skatteverket beräknar skattetillägget ska hänsyn tas både till skatten på resultatet av näringsverksamheten och till expansionsfondsskatten.

Observera att en uppgift om avsättning till en expansionsfond är en avstämningsuppgift och att det i vissa situationer inte är aktuellt att ta ut skattetillägg eftersom undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL kan bli aktuell att tillämpa. Se t.ex. Exempel: När för hög avsättning har gjorts till en expansionsfond samtidigt som det har lämnats uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan.

Exempel: felaktig avsättning till expansionsfond

En enskild näringsidkare har använt sig av ett felaktigt kapitalunderlag och på grund av detta yrkat avdrag för avsättning till en expansionsfond med ett för högt belopp i sin inkomstdeklaration. Det felaktiga avdraget innebär dels att skatten på inkomsten av näringsverksamhet har blivit för låg, dels att expansionsfondsskatten redovisats med ett för högt belopp. I ett sådant fall ska skattetillägget beräknas på den sammanlagda skatteeffekten.

Exempel: underlåten återföring av expansionsfond

En enskild näringsidkare har i sin inkomstdeklaration underlåtit att återföra ett avdrag för avsättning till en expansionsfond, exempelvis på grund av en felaktig beräkning av kapitalunderlaget. Detta fel innebär dels att skatten har blivit för lågt beräknad, dels att den enskilda näringsidkaren inte har fått någon återbetalning av expansionsfondsskatten som hen annars hade haft rätt till. Även i en sådan situation ska skattetillägget beräknas på den sammanlagda skatteeffekten.

Beräkning av skattetillägg när den uppgiftsskyldiga gör en invändning

Den uppgiftsskyldiga kan mot en övervägd höjning av beskattningen komma in med ett yrkande som innebär att den skatt som tas ut blir lägre, eller att det inte blir någon höjning av skatten alls. I de situationer Skatteverket inte kan rätträkna deklarationen, eller bara kan rätträkna den till en viss del, kommer skattetillägget helt eller delvis att beräknas på en fiktiv skatt.

I vissa fall ska underlaget för skattetillägget påverkas av den uppgiftsskyldigas yrkande. Läs om detta under Kvittning.

Exempel: slutligt uppskovsavdrag med kapitalvinst

En uppgiftsskyldig har redovisat en vinst vid försäljning av en fastighet med 500 000 kr och begärt avdrag för uppskovsbelopp i enlighet med reglerna i 47 kap. IL. Vid deklarationsgranskningen upptäcker Skatteverket att den uppgiftsskyldiga har lämnat en oriktig uppgift genom att inköpspriset har tagits upp med ett 100 000 kr för högt belopp. Skatteverket bestämmer vinsten till 600 000 kr, mot redovisad 500 000 kr. Den uppgiftsskyldiga invänder att hen även vill ha uppskov med beskattningen på den tillkommande vinsten.

Invändningen påverkar inte underlaget för skattetillägg enligt 49 kap. 19 § SFL, och Skatteverket kan i denna situation inte heller rätträkna deklarationen. Invändningen medför dock att den ytterligare vinsten inte ska beskattas det aktuella året. I denna situation finns det ingen faktisk skatt att beräkna skattetillägget på, utan beräkningen får i stället göras helt på en fiktiv skatt.

På vilka skatter och avgifter ska skattetillägg beräknas?

I skatteförfarandelagen gör man åtskillnad mellan skatter och avgifter. Alla skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen kan inte ligga till grund för ett skattetilläggsbeslut. Läs mer på sidan Vilka skatter och avgifter omfattas.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Referenser inom skattetillägg